10 sniglar du kan träffa på i Sverige

Sniglar härstammar från snäckor som en gång lämnade havet och kröp upp på land. Snäckor har ett spiralvridet skal på ryggen, ett praktiskt krypin som skyddar mot både uttorkning och rovdjur. Ändå har skalet hos en del snäckor tillbakabildats. En snigel är helt enkelt en landsnäcka utan skal.

Kanske tänker du på sniglar som jobbiga växtmarodörer, men faktum är att de flesta av dem hör till växternas medarbetare. Deras slemspår gör jorden stabilare, luftigare och bättre dränerad. Det gör att växternas rötter får syre samtidigt som det blir lättare för dem att tränga sig fram genom jorden när de växer.

Visst finns det några arter som kan skada vissa växter, spansk skogssnigel till exempel (eller mördarsnigel som den kallas). Men de flesta sniglar äter helst sådant som redan har börjat förmultna. I naturen har de en viktig roll som nedbrytare och deras avföring är prima växtgödsel!

Åkersnigel - övervintrar som ägg

Kan bli väldigt vanlig och är en av de arter som kan ställa till problem för odlare. Tillhör fältsniglarna och blir 2–6 cm lång. Vuxna sniglar dör på hösten och arten övervintrar vanligtvis som ägg, vilka kan tåla 35 minusgrader.

Svarthuvad snigel - kom från Kaukasus

Tillhör fältsniglarna och blir 5-6 cm lång. Härstammar från Kaukasus och rapporterades för första gången i Sverige 2019. Sedan dess har den hittats på många platser och räknas som en potentiellt invasiv art. Tycks övervintra som ägg och de vuxna individerna brukar främst påträffas under hösten. 

Svart skogssnigel - syns mest när det är fuktigt

Lever framför allt i skogsmark där den äter svamp samt gröna och multnande växtdelar. Med sina 10–15 centimeters längd är den vår största svarta snigel och man möter den ofta i skogen i Syd- och Mellansverige när vädret är fuktigt.

Brun skogssnigel - väl spridd i landet

Vår vanligaste snigel och finns i nästan hela landet. Svamp tillhör favoritfödan och man möter den ofta under svampplockningen. Både enfärgade och fläckiga exemplar förekommer, vilket kan göra den svår att skilja från andra skogssniglar. Längd upp till 7 cm.

Dvärgsnigel - minstingen i gänget

Vår minsta snigel och blir inte mer än 1,5–2,5 cm lång. Förekommer främst i lövträdsmiljöer i södra Sverige och syns sällan till eftersom den undviker trädgårdar.

Gråsvart kölsnigel - störst i Sverige

Är med sina upp till 25 centimeter vår största snigel. De flesta är enfärgat grå eller svarta och kan påminna om svart skogssnigel som dock saknar dess typiska köl. Vissa har en teckning med ljusare streck eller fläckar längs ryggen.

Masksnigel - lever mestadels under jord

En av två arter i Sverige som inte tillhör skogs-, fält- eller kölsniglarna. Den är ganska spridd men syns sällan till. Den smala, 4–5 cm långa snigeln lever främst under jord och äter bland annat daggmaskar och andra sniglars ägg.

Pantersnigel - har ett udda parningssätt

Vår näst största snigel och hör till gruppen kölsniglar. De har förts in i landet med jord och växter men gör ingen skada i trädgården, tvärtom äter den ägg av spansk skogssnigel. Pantersniglarna övervintrar som vuxna och parar sig hängande i slemtrådar.

Röd skogssnigel - av kunglig börd

Har liftat hit med importerade växter men också planterats in som levande trädgårdsdekoration. När Gustaf V och drottning Viktoria lät bygga Solliden på Öland lät de släppa ut dem i parken. Sedan dess har de spridit sig på ön och även förts över till fastlandet. Upp till 17 centimeter lång.

Spansk skogssnigel - segt slem som skydd

Har ett slem så segt och illasmakande att knappt någon äter dem. Vuxna dör normalt i oktober och i Sverige är det för kallt för ägg att klara vintern. Unga sniglar övervintrar 1–2 dm under markytan. De kan lägga ägg flera gånger under säsongen och en individ kan producera totalt 400 ägg.