Beageln Tage har nosen i mossan och sniffar ljudligt. Han söker åt olika håll innan han sätter fart genom blåbärsriset mot en sten lite längre fram och trycker nosen tätt mot marken.

När Kicki Fellstenius kommer dit och berömmer lyfter han på huvudet för att få godis. Då syns hatten av en gul kantarell, som växt skyddat och näst intill osynligt.

– Kantareller växer ju ofta så här nedtryckta i mossan. Då är det bra att ha en hundnos till hjälp för att hitta, säger Kicki.

Sade upp sig för att träna hundar

Det är en fin dag i början av september och skogen på Lovön väster om Stockholm doftar av höstlöv och fuktig mossa. Kicki Fellstenius tar långa steg på stigen för att hålla jämn takt med Tage i kopplet, och berättar hur hon för sju år sedan valde att säga upp sig från IT-jobbet för att satsa helt på det som tidigare var ett fritidsintresse – hundträning.

Nu är hon hundcoach och hundpsykolog och har under många år utbildat hundar i kantarellsök.

Hon ser ett ökat intresse för den här typen av träning och menar att alla hundraser kan lära sig att hitta kantareller, även om jakthundar med sina känsliga nosar kanske har extra lätt. Och det går att börja träna kantarellsök även med äldre hundar.

– Alla hundar behöver jobba med nosen och det här ger bra stimulans. Jag upplever att hundar som håller på med kantarellsök blir mer harmoniska, på ett sätt kan man ju se det som att de får jaga kantareller i stället för vilt.

Måste lita på varandra

När Tage behöver vila slår sig Kicki ner på en trädstam och berättar om varför hon gillar kantarellsök så mycket. För henne handlar det om mer än att fylla svampkorgen. Det här är teambuilding där det gäller att lära sig att lita på varandra.

– När Tage och jag letar kantareller är det en mysig stund vi har tillsammans. Jag använder synen och han doften. Ibland visar han intresse åt ett håll och då följer jag med och tittar. Ibland visar jag intresse åt ett håll och då är han snabb att nosa för att se om det finns något där. Det är ett samspel som är häftigt.

Svampen blir belöning

Grundprincipen för att lära hunden kantarellsök är att koppla svampen till belöning. Kicki brukar börja med att lägga en godis och en kantarell bredvid varandra, så småningom ger hon hunden godiset i handen när den hittat kantarellen.

Det här momentet beskriver Kicki som relativt enkelt, men att sedan få en hund som är ett stöd i skogen kan vara ett större steg. Dels ska hunden övergå från kantareller som luktar människa till vilt växande och dels ska den lära sig att börja söka i områden där det inte finns doftspår av matte eller husse.

– I skogen vill man att de ska göra ett övergripande sök ungefär som när vi går och spanar efter kantareller innan vi tänker att där ska vi nog titta extra, böjer oss ner och hittar svamp. Hunden kan känna ett doftsjok från ett håll och först då slår han på nosen ordentligt och börjar söka.

Ska vara roligt att träna

Tröskeln till att söka i skogen kommer man över genom gradvis träning, allt mindre doft av människa och allt längre bort från matte eller husse. Hur snabbt det här går beror både på intresse och hur ofta man tränar. Kicki beskriver hur hundar har börjat söka kantareller på eget initiativ eftersom de förknippar doften av kantarell med att husse eller matte blir glad.

– Det kanske viktigaste är att det ska vara roligt att träna, både för hund och människa. Tycker man inte att det är roligt är det bättre att sluta och göra något annat ett tag.

Tre sök i taget

När man tränar kantarellsök är det viktigt att ta ordentliga pauser så att hunden får vila. Kicki jobbar efter en modell där hon gör tre sök och sedan tar paus en minut. Efter tre sådana omgångar behöver hunden en lite längre vila för både nos och hjärna.

– Största risken är att man tränar för länge, det gäller att sluta när det är glädje kvar som man kan ta med sig till början av nästa träningspass.

Även vid kantarellsök i skogen gäller det att ge hunden tid för vila. Kicki brukar ta med vatten och vattenskål ut eftersom luktsinnet fungerar bättre efter att hunden fått dricka.

Läs också: Hund i bil – reglerna som gäller

Signal till sök

Efter att Tage har slickat i sig vatten och tagit en paus fortsätter jakten in i skogen. När Kicki vill att han ska börja söka sätter hon på honom en vit halsduk som Tage lärt sig förknippa med kantarellsök. Nu vet han att det är dags att jobba och viftar lyckligt på svansen.

När de kommer till ett område där Kicki tycker att Tage borde leta lite extra noggrant böjer hon sig ner och säger med låg röst: kantarell.

Det är Tages sökord och ger honom en extra knuff att börja söka aktivt. Han rycker fram längs ett nedfallet träd tills han hittar det han söker. Då står han helt stilla igen, nosen nerborrad i marken. Kicki berömmer med mjuk röst och är snabbt där med godis.

– Det här är Tages markering att han har hittat något men det går att träna hundar på andra markeringar, som skall eller sitt.

Dela på godsakerna

Sittmarkering kan vara bra eftersom det finns en risk att en ivrig hund antingen rafsar sönder kantarellerna den hittar, eller att den äter upp dem. Det här är något man lätt kan missa i början av träningen och har hunden börjat ta kantarellen i munnen kan det vara svårt att komma förbi senare. Men det går att tänka annorlunda kring hur man delar på skörden.

– En av de bästa kantarellhundarna jag har utbildat var en flat coated retriever som gillade att äta kantareller. Då fick hon ju också ett otroligt driv att hitta dem så matte lät henne ta den första och sen fick hunden godis och matte plockade resten.

Tage är inte intresserad av att äta kantareller, men han vill gärna jobba vidare. När Kicki lagt fyndet i svampkorgen fortsätter han i snabb takt med nosen i den fuktiga marken. Ibland tittar han upp och söker ögonkontakt med matte. Det gemensamma skogsäventyret fortsätter.

Läs också: Så väljer du jakthund – guide

Steg för steg – så lär du din hund att hitta kantareller

1. Lägg ut en kantarell (det går bra med köpt) tillsammans med en godisbit så att hunden ser och låt den söka.

2. Lägg till markeringar som ett halsband, en handrörelse eller ett sökord innan hunden söker.

3. Peppa hunden att hitta kantarellen om den inte gör det.

4. Gör det svårare bit för bit. Göm kantarellen mer och mer, lägg på längre avstånd.

5. Gå över till att gömma en kantarell utan godis och ge belöningen direkt efteråt. Viktigt att vara snabb så att belöningen blir kopplad till kantarellen.

6. Fortsätt med kantareller som inte doftar människa (plockade med plastpåse eller handskar).

7. Gå ut i skogen där du vet att det finns kantarell och låt hunden hitta.

8. Fortsätt att njuta av ett fint samspel med människans bästa vän.