Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Hus & hem 29 november

Karin är elfte generationen på bergsmansgården

Fors

Mormorsmors bröllopstapet från 1891 sitter kvar på väggen. Och på bordet ligger en tunnsliten skogskarta från 1749. Karin Perers bor mitt i sin släkthistoria på skogsgården Mörtarbo!

 Karin Perers är stolt över sin skogsgård i Mörtarbo, i södra Dalarna.
Karin Perers är stolt över sin skogsgård i Mörtarbo, i södra Dalarna. FOTO: Fotograf Maria Hansson

På en höjd i byn Mörtarbo i Avesta kommun tronar en röd bergsmansgård med två flyglar.

Den gula dörren till en av flyglarna slås upp och en varmt leende Karin Perers välkomnar oss in den timrade byggnaden byggd 1862.

– Det är den gamla bagarstugan som blev till bostad för mormor och morfar och nu till mig, säger hon.

Bor i ena flygeln

 Karins intresse för konst och design syns i hur hon inrett salen/vardagsrummet i den gamla bagarstugan.
Karins intresse för konst och design syns i hur hon inrett salen/vardagsrummet i den gamla bagarstugan. FOTO: Fotograf Maria Hansson

Hallen har breda golvplankor och i det stora köket står mormors gamla vedspis kvar. På övervåningen finns en kammare som Karin använder som kontor och skrivarstuga.

Hon har flera tunga uppdrag – som ordförande i Mellanskog och ordförande i kyrkomötet, Svenska kyrkans högsta beslutande församling.

Arbetar med skog

 Sedan 1600-talet har Karin Perers släkt drivit sin skogsgård i Avesta kommun, gården har byggts till under århundradena.
Sedan 1600-talet har Karin Perers släkt drivit sin skogsgård i Avesta kommun, gården har byggts till under århundradena. FOTO: Fotograf Maria Hansson

Karins arbetsdagar kan bestå av så vitt skilda saker som ett möte med skogsägare i Västmanland om hotet från granbarkborren, till att leda kyrkomötet i Uppsala med 251 ledamöter och 14 biskopar.

– Jag brukar säga att jag sysslar med trä och tro, eller skog och skapelse – de hör ihop, säger hon.

Läs också: Så sköter du en azalea – tips!

Skogen ett långsiktigt uppdrag

 Mellan boningshuset och ladugården ligger det här finsnickrade huset som faktiskt är det gamla utedasset med två dörrar.
Mellan boningshuset och ladugården ligger det här finsnickrade huset som faktiskt är det gamla utedasset med två dörrar. FOTO: Fotograf Maria Hansson

Det blir tydligt när hon berättar om sin syn på att vara skogsägare. Att det är ett långsiktigt uppdrag att vårda och bruka skogen och naturen för framtida generationer.

– När jag tittar på gårdens skogskarta från 1749, som är 270 år gammal, brukar jag vända på perspektivet och tänka lika långt framåt i tiden. Till år 2289, vilket känns svindlande, säger hon.

– Även om det inte blir vår släkt så hoppas jag att människor kan bo och leva här och fortsätta att vårda skogen och ta fram förnybara produkter.

Karin Perers

Ålder: 64 år.

Bor: På släktgård i Mörtarbo i Fors, nära Avesta.

Familj: Maken Guy Ehrling, som bor i Stockholm, och tre vuxna barn.

Gör: Är ordförande i Mellanskog och ordförande i Svenska kyrkans kyrkoråd.

Intressen: Är mycket kulturintresserad och har varit med om att dra igång Avesta Art samt en mängd konserter, utställningar och studiecirklar i Åsgarns hembygdsgård.

Drömmer om: Ett samhälle i samklang med naturen.

Elfte generationen på gården

 Den magnifika salen på ovanvåningen är full av spår och minnen från tidigare generationer på släktgården.
Den magnifika salen på ovanvåningen är full av spår och minnen från tidigare generationer på släktgården. FOTO: Fotograf Maria Hansson

Själv är hon minst den elfte generationen på gården som tros ha legat här sedan långt före 1600-talet, och byggts till under århundradena.

Inne i den röda mangårdsbyggnaden från 1856 är minnena från tidigare generationer levande.

Särskilt i den luftiga, ljusa sommarsalen som sträcker sig över nästan hela övervåningen.

Utsikt över sjön och åkrar

 Från gården syns vidsträckta åkrar och glittret från Åsgarnssjön.
Från gården syns vidsträckta åkrar och glittret från Åsgarnssjön. FOTO: Fotograf Maria Hansson

Genom fönstren ser man ut över åkrar och Åsgarnssjön och på baksidan trädgården med knotiga fruktträd, slingrande grusgångar och perennrabatter.

– Trädgården lät min mormors far rita och anlägga i början av 1900-talet och det mesta av den är kvar. Även om vi kanske inte har tid att sköta den lika perfekt som man gjorde förr, säger Karin.

Läs också: ”Vi lever vårt drömliv på släktgården från 1600-talet!”

Släktporträtt på väggarna

 De sex ovalerna på väggen visar de tre generationerna av kvinnliga arvtagare till gården och deras makar (Karin är den fjärde).
De sex ovalerna på väggen visar de tre generationerna av kvinnliga arvtagare till gården och deras makar (Karin är den fjärde). FOTO: Fotograf Maria Hansson

På ena väggen sitter sex ålderdomliga porträtt parvis på väggen, där Karins förfäder allvarligt blickar mot oss.

– Längst ned är mormor Valborg och morfar Lars, i mitten mormorsmor Anna och mormorsfar Hans, och överst är mormors mormor som också hette Anna och mormors morfar Jan-Erik Ersson, berättar hon.

Arsenikbaserad tapet

 Mormors mors bröllopstapet från sent 1800-tal sitter kvar på väggen i salen, med porträttet av drottning Lovisa.
Mormors mors bröllopstapet från sent 1800-tal sitter kvar på väggen i salen, med porträttet av drottning Lovisa. FOTO: Fotograf Maria Hansson

Ena kortsidan av salen täcks av en guldmönstrad tapet som sattes upp till mormorsmor Annas bröllop 1891.

– Den har spruckit upp på några ställen och där under syns en blå, troligen arsenikbaserad tapet som sitter under. Bröllopstapeten ska få vara kvar, säger Karin.

270 år gammal skogskarta

 Fint bevarad skogsvårdskarta från 1749 över skogen i Mörtarbo.
Fint bevarad skogsvårdskarta från 1749 över skogen i Mörtarbo. FOTO: Maria Hansson

Hon tar fram en rulle skogsinventeringskarta från 1749. Den är sliten men färgerna och den sirliga skriften ovanligt välbevarade.

– Det här är från tiden när hela byn ägde skogen tillsammans. Titta hur otroligt noggrant inventerad skogen var då! Det var för att man skulle vara säker på att det fanns träkol till hyttan i byn, berättar hon.

Är den fjärde kvinnliga arvtagaren

 På vinden i flygeln som förr användes till sädesmagasin och höloft, ligger en stor hög med gammalt lin, fullt brukbart.
På vinden i flygeln som förr användes till sädesmagasin och höloft, ligger en stor hög med gammalt lin, fullt brukbart. FOTO: Fotograf Maria Hansson

Men 1850, då det blev laga skifte av marken, slogs det fast att Karins släkt skulle äga 150 hektar mark.

Den skogsmarken har inte delats eller styckats upp. Orsaken är att det, av olika skäl, bara funnits en enda arvinge sedan 1800-talets mitt – och alltid en kvinna.

Återvände till gården

 Boningshusets funkiskök med praktisk sittbänk och värme-element under.
Boningshusets funkiskök med praktisk sittbänk och värme-element under. FOTO: Fotograf Maria Hansson

Sedan dess har släktens kvinnor tagit på sig ansvaret för att sköta gården och skogen, tillsammans med sina män.

Det gäller även Karin som återvände hem till gården efter 18 år av studier, en karriär inom folkbildning och politik – bland annat som talskrivare åt dåvarande centerledare Olof Johansson.

Läs också: Baka gott i jul – våra bästa recept hittar du här!

Skogsägande kvinnor stor grupp

 Karin är en engagerad skogsägare som ofta tittar till gårdens skog.
Karin är en engagerad skogsägare som ofta tittar till gårdens skog. FOTO: Fotograf Maria Hansson

När Karin var 35 år bjöds hon och hennes yngre syster in att bli delägare tillsammans med sina föräldrar och syster, som då var 25 år.

– Mamma och pappa tyckte inte att vi skulle vänta utan ville bädda för ett smidigt generationsskifte i framtiden. Vi fick vara med i alla beslut om gården och skogen, berättar hon.

Hon får glöd i rösten när hon pratar om kvinnligt skogsägande, om att så få tycks veta att 40 procent av Sveriges privatägda skogar ägs av kvinnor.

– Det finns nära 125 000 skogsägande kvinnor vilket är den enskilt största gruppen av kvinnliga företagare i landet. Jämför med den näst största gruppen, de drygt 20 000 inom hår- och skönhetsbranschen, säger hon.

Kaffepaus vid tjärnen

 Skön paus vid Germundstjärn nära Karins skog i Mörtarbo.
Skön paus vid Germundstjärn nära Karins skog i Mörtarbo. FOTO: Fotograf Maria Hansson

Karin byter om till varmare kläder och stövlar och vi tar en tur i hennes bil längs en slingrig grusväg in i Mörtarbos skog.

En blek sol lyser mellan trädstammarna och Karin granskar träden med kännarblick.

– Där uppe på berget är tallarna ganska tunna och växer långsamt. De får stå orörda, medan det här nere är mindre kargt och tallarna växer bättre, säger hon.

När vi kommer fram till rastplatsen vid Germundstjärn, plockar hon fram en välfylld fikakorg och vi njuter av tystnaden och trädens sus.

– Vi har mest tall men även gran och nu tänker vi satsa lite på blandskog också. Vi har just gjort en stor avverkning av gran i skogen nära gården och där ska vi släppa fram lite björkträd också, berättar hon.

Äger tillsammans med äldste sonen

 Karin har satsat på granskog blandat med björk.
Karin har satsat på granskog blandat med björk. FOTO: Fotograf Maria Hansson

Björken kan hon sedan få avsättning för i kartongfabriken i grannorten Fors, vars ångande skorstenar syns från byn.

I dag äger Karin skogen och gården tillsammans med sin äldste son Gabriel.

– Det känns jätteskönt att ha honom att dela ansvaret och besluten med. Och att han ser med unga, friska ögon på verksamheten, säger hon.

Brukat skogen i tusen år

 Boningshuset från 1856 med sina många fina fönster, har nu äldste sonen tagit över.
Boningshuset från 1856 med sina många fina fönster, har nu äldste sonen tagit över. FOTO: Fotograf Maria Hansson

Men synen på hur skogen ska skötas har de gemensamt. Att den både ska ge avkastning och skötas med miljöhänsyn. Gårdens skogsbruk är miljöcertifierat.

– Här har skogen brukats i tusen år så någon urskog finns inte. Men skogsbruk handlar om långa perspektiv och kommer att ha en central roll i omställningen till ett mer miljö- och klimatsmart samhälle, säger Karin.

– Skogen kommer att vara en viktig råvara till allt från förnybart bränsle till nya material som ersätter plast och betong.

Läs också: Krämig Jansson – spana in vårt bästa recept!

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Lands Nyhetsbrev

Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen