Gå till innehåll
Shopping Utbildning
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Hus & hem 28 mars 2019

”Så byggde vi ett naturkylskåp!”

Ucklum

Naturkylskåp är en utveckling av det klassiska kallskafferiet! Marianne och Peter i Ucklum använder sitt under stora delar av året.

 Marianne och Peter Norrthon byggde ett klimatsmart naturkylskåp som bygger på jordkyla.
Marianne och Peter Norrthon byggde ett klimatsmart naturkylskåp som bygger på jordkyla. FOTO: Privat

När Marianne och Peter Norrthon köpte sin 1800-talsgård i Ucklum, i Bohuslän renoverade en ekonomibyggnad till bostad med så ekologiska metoder som möjligt.

Byggnaden var timrad och paret isolerade den genom att lerklina* innerväggarna och bygga en decimetertjock spalt på utsidan som fylldes med ekofibrer av återvunnet papper.

Halverade elkostnader

De minskade sina el- och värmekostnader till hälften genom att elda med ved från egen skog, ha solpaneler till varmvatten – och så bygget av naturkylskåpet.

– Naturkylskåpet som en stor isolerad garderob vid sidan av diskbänken som kyls ned av luft som kommer från ett rör i jorden, förklarar Peter.

Läs också: De moderniserade sitt kallskafferi

Utveckling av kallskafferiet

Det kan ses som en utveckling av det gamla kallskafferiet. Dessa hölls svala genom att de byggdes mot norr, var oisolerade och hade en liten ventil.

Ett naturkylskåp utnyttjar jordens svala grundtemperatur genom att ett långt rör nedgrävt på två meters djup i jorden.

– Där är det ständigt cirka 5-7 grader och luften som förs in i skafferiet gör att temperaturen hålls på 7-8 grader från höst till vår, säger han.

Naturkylskåp från höst till vår

 Så här ser naturkylskåpet ut, med sin välisolerade dörr.
Så här ser naturkylskåpet ut, med sin välisolerade dörr. FOTO: Privat

Han och Marianne har haft sitt naturkylskåp i snart sju år och kompletterar med ett vanligt kylskåp på somrarna.

Om de hade byggt det i dag skulle de ha haft ett mycket längre rör i jorden, för att luften skulle hinna kylas ned bättre.

I Hälsingland, i ekobyn Växhuset i Söderhamns kommun har man också en variant på naturkylskåp.

Jordkyla till ventilation

Här använder man jordkylan till ventilationen i byns kursgård, förutom till ett mindre kylskåp i serveringen – genom att ha flera ”jordrör”.

Även här har man kommit på en förbättringspotential – nämligen att bygga på med en lång kanal upp genom taket för att öka temperaturskillnaderna.

– Ja, det skulle öka självdraget och hjälpa till att dra upp mer sval luften ur jorden, säger Ralf Palmpers en av grundarna till Växhuset i Söderhamn (Obs, extern länk).

* Lerklining kallas tekniken att putsa en vägg med ett bruk baserat på lera, halm med mera för att isolera mot drag.

Läs också: Så anlägger du en naturpool!

Så bygger du ett naturkylskåp

 Liten skiss över hur man bygger sitt eget naturkylskåp.
Liten skiss över hur man bygger sitt eget naturkylskåp. FOTO: Ralf Palmpers

1. HUSETS GRUND

Enklast när du bygger nytt hus. Knepigare i ett befintligt hus beroende på dess grund. Finns en källare kan du gräva dig fram till den och ta hål i väggen för röret/rören. Ligger huset på en platta på marken är det kanske bäst att gå upp utanför plattan och leda in röret genom väggen i bottenvåningen. I så fall får man isolera röret rejält där det kommer ut i luften.

2. SKÅPET

Använd ett välisolerat skafferi eller garderob, även dörrarna ska isoleras – som du gör hål för ett rör som leds upp från källaren/ väggen (se punkten ovan).

3. RÖRET

Luften tas in genom ett metallrör, 25 – 50 meter långt eller längre, som är minst 10 gärna 20 centimeter i diameter). Gräv ned röret på cirka 2 meters djup, gärna i en skuggig del av trädgården.

5. MARKEN

Det är bra med en lutning nedåt och bort från huset så att inte vatten och fukt finns i röret. Gräv ett luftschakt där röret slutar, till exempel med hjälp av stenar eller lecablock.

7. SKYDD

Fäst ett kraftigt och finmaskigt metallnät på rörets öppningar för att hindra skräp samt gnagare från att ta sig in.

8. LUFTSTRÖMMEN

Vanligen räcker det med självdrag som kan förstärkas genom att ha ett rör som går upp till taket (se slutet av artikeln ovan). Vid behov kan luftströmmen även forceras med en liten fläkt i röret nära utloppet.

(Samma princip med nedgrävda luftinlopp kan med fördel användas för att ta in luft till eldstäder vintertid. På så sätt sparas energi genom att tilluften förvärms.)

* Källa: Ralf Palmpers, Växhuset i Söderhamn och Peter Norrthorn, Ucklum.

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Lands Nyhetsbrev

Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen