Kartläggning av ödehus gav Falkenberg nya invånare

Det var hösten 2017 som projektledaren Jennifer Erlandsson och landsbygdsutvecklaren Karin Torstensson började göra husinventeringar på Falkenbergs landsbygd på uppdrag av kommunen. De hämtade sin inspiration från Örnsköldsvik, som tidigare gjort en kartläggning över tomma hus i kommunen. Med hjälp av fastighetsregistret tog de fram fastigheter där ägaren inte var folkbokförd. Bland husen fanns förstås en rad fritidshus som används i säsong, men också en hel del ödehus.

Resultatet av kartläggningen blev inte mindre än 1 300 hus. Varje ägare fick ett vykort skickat till sig med uppmaningen att ta kontakt med kommunen om det var intresserade av att sälja eller hyra ut sina fastigheter.

Läs också: Emilia köpte en ödegård – för 35 000 kronor!

45 tomma hus har fått nytt liv

I första omgången fick de loss ett 30-tal hus som nu har fått nya ägare. Samtidigt har kommunen en lista på 128 företagare som har anmält intresse att förvärva fastigheter på landsbygden i Falkenberg, vilket Jennifer Erlandsson och Karin Torstensson försöker matcha med de lediga objekten.

– Det här visar på att värdet av att bo på landsbygden har blivit högre. Det är en mental förändring och vi ser en positiv prisutveckling och bra budgivning på de husen som går till mäklare, säger Jennifer Erlandsson.

Fram tills nu, hösten 2019, har ytterligare 15 hus kommit loss tack vare projektet. Dessutom dyker allt fler lediga objekt upp på nätet utan att kommunen har varit inblandad.

– Det har aldrig varit lika mycket hus av ödehuskvalitet på Hemnet och Blocket som det är nu. Vi känner igen adresserna och är supernöjda med den utvecklingen, säger Jennifer Erlandsson.

Andra kommuner intresserade

En stor del av arbetet har bestått av att svara på frågor från andra kommuner som är intresserade av att initiera liknande projekt för att få i gång bostadsaffären på landsbygden. Pajala, Grästorp, Storuman, Örnsköldsvik och Sollefteå är några exempel på kommuner som har genomfört husinventeringar de senaste åren.

– Insikten vi har fått är att det finns ett hålrum att fylla. Falkenberg har ett bra utgångsläge, men det finns kommuner som har ett mycket tydligare behov av ett sådant här projekt, säger Jennifer Erlandsson.

Läs också: Fler kommuner kartlägger ödehus

Vill ändra landsbygdens varumärke

Syftet med projektet var också att ”bråka” lite med bilden av landsbygden.

– Landsbygden är en fantastisk plats med ett taskigt rykte. Lokalnyheterna är präglade av de tråkiga nyheterna om nedläggningar och släckta gatlampor. Vi ville ta fram det positiva, alla fantastiska samhällsidéer som sällan lyfts fram. Om folk ska vilja bo på landsbygden måste vi visa att det är en bra plats att bo på, säger Jennifer Erlandsson.

Efterfrågan på ödehus handlar ofta om en vision av att leva hållbart och i stället för att bygga nytt använda det som finns, ofta i attraktiva omgivningar. Många drömmer om att leva enklare, menar Jennifer Erlandssson.

– Vi är väldigt stressade, det är mycket brus och sus dygnet runt. Det finns ett behov hos människor att komma hem till en miljö som är lugn. Där tror jag vi gör en jätteinsats i att framhäva landsbygden som en plats att landa på.