Det finns mycket att vara stolt över inom svenskt lantbruk. Ändå är det tufft att få unga att välja detta som arbetsplats. Tillgång till kompetent och stabil arbetskraft är helt avgörande för alla inom de gröna näringarna. Den östgötska mjölkproducenten Andreas Sjöberg berättar i denna tidning om hur svårigheten att hitta kompetenta medarbetare gör att han väljer att sluta med sitt lantbruk för att i stället själv ta anställning på en gård.
Brist på lämplig arbetskraft hämmar investeringar och det rimmar illa med ökad svensk produktion inom ramen för Livsmedelsstrategin 2.0. En tung regelbörda underlättar inte. Men allt går inte att skylla på politiken. Ett lönsamt företag ger marginaler. Det finns många framgångsrika förebilder, inte minst Årets spjutspetsföretag 2026 Åhs säteri, som drivs av Karl-Johan och Sintija Kullander samt Evald Harding Kullander. De sätter guldkant på tillvaron för sina medarbetare och firar uppnådda produktionsmål. Låg lönsamhet sätter ribban för lönenivå och arbetsmiljö. Samtidigt står inte resten av samhället stilla. Arbetsmarknaden och konkurrensen från mer välbetalda branscher gör det svårare att locka med den oförutsägbarhet som ett yrkesliv inom lantbruket innebär. Det bekräftar Joakim Borgs, mjölkproducent och ledamot i LRF:s riksförbundsstyrelse, när han berättar i en intervju om svårigheten att konkurrera med industritäta Borlänge.
Enligt en ny kartläggning från Gröna arbetsgivare kommer 10 300 personer att behövas inom branschen inom de närmaste tre åren, varav 1300 djurskötare. Det skriande behovet syns från gårdsnivå upp till tomma platser på SLUs agronomprogram. Det behövs mer riktad information som når unga, men även potentiella yrkesväxlare längre fram i livet. Kommuner runtom i landet behöver lägga resurser på att bedriva naturbruksutbildningar och prioritera resurser för att se nyttan med ett starkt grönt näringsliv på landsbygden. Utbildningarna behöver hålla hög kvalitet oavsett om det gäller gymnasium, yrkeshögskolor eller universitetsstudier.
Det finns ingen enkel lösning på kompetensbristen. Även om andelen sökande till naturbruksgymnasium har ökat med 30 procent sedan 2018 är det långt ifrån alla som väljer att arbeta vidare. Detta är något som kräver självrannsakan inom hela näringen och hur ett krafttag kan göras för att gemensamt ändra på det. För det handlar inte bara om att flera ska få upp ögonen för vad den gröna näringen har att erbjuda, utan också att få dem att vilja stanna i yrket.
