En knapp valvinst för de rödgröna partierna S, C, V och MP. När LRF bjuder in till valanalys den 14 september lutar det åt ett maktskifte till Magdalena Anderssons sida.
Mikaela Johnsson, vice ordförande för LRF, uppmanar politikerna att verka för en bred enighet om ökad svensk livsmedelsproduktion och ett ökat brukande av skogen.
– Vi är i en tid när Cap ska förhandlas och planen för naturrestaurering ska sättas till exempel. Vi har inte tid för en lång politisk paus utan man behöver ta ansvar så att våra medlemmar vet vad som gäller framöver, säger hon.
Men vägen till långsiktiga spelregler ser ut att bli krokig på grund av det jämna valresultatet och partiernas röda linjer i sakfrågor. Åsikterna om vad det nya parlamentariska läget innebär för de gröna näringarna går isär när valresultatet analyseras av företrädare för Företagarna, TCO, Moderaterna och den fackliga tankesmedjan Katalys.
Per Rosencrantz (M) är kommunpolitiker i Stockholm och var huvudsekreterare för Moderaternas eftervalsanalys 2022. Han tror att någon bransch kommer att behöva dra det kortaste strået om S och C ska förhandla med V och MP.
– Det kan bli gruvorna, jordbruket eller skogen. I vissa fall kan man kompensera ekonomiskt. Men ska allt kompenseras blir det väldigt, väldigt dyrt och det får konsekvenser. Blir det en sådan förhandling är den bekymmersam, säger han.
Jonas Algers, industripolitisk utredare på Katalys, tror tvärtom att omvärldsläget präglat av ”handelskrig och energiprischocker” kan tvinga fram nya kompromisser från C och V. Han pekar på Danmark där tidigare politiska låsningar har brutits genom blocköverskridande samarbeten.
– Det finns möjligheter att kompromissa och komma fram till satsningar på till exempel bioenergi och bättre klimatresiliens, säger han.
Per Rosencrantz är betydligt mer skeptisk till att en sådan kompromiss blir verklighet med tanke på stora sakpolitiska skillnader mellan C, V och MP och på Vänsterpartiets kongressbeslut att inte släppa fram en regering som partiet inte ingår i.
Samtidigt har jord- och skogsbruket inte hört till valrörelsens konfliktfrågor. Med krig i närområdet och blockeringar i Hormuzsundet hade man kunnat tro att lantbruket skulle ta större plats, påpekar Anna Nilsson, Land Lantbruks politiska chefredaktör som modererar valanalysen.
– Brett över alla politiska partier tycker man att beredskapsfrågan är viktig och man säger att man vill öka livsmedelsproduktionen. Där hittar man inte den stora debatten och då tar det mindre plats i valrörelsen, säger Mikaela Johnsson.
Det kan till och med visa sig vara en fördel när partierna nu ska förhandla enligt Magnus Demervall, vd för Företagarna och tidigare policychef för Centerpartiet.
– Hade man höjt konfliktnivån de sista veckorna innan valet hade det varit mycket, mycket svårare att lösa ut de här frågorna.
Hans inställning är samtidigt att livsmedelsförsörjningen är för viktig för att bli föremål för ständig politisk inblandning.
– Det är bättre om politikerna håller sig undan så att jord- och skogsbrukare och hela livsmedelskedjan får jobba på och inte behöver prata vare sig prismekanismer, prispress, priskommissioner eller detaljerade regelverk för varje enskild bonde. En stark politisk debatt kommer oundvikligen att leda till mer konflikt, mer regler och en massa stök.
Ett konkret hinder för lantbrukets utveckling är bristen på kapital. Inför valet har partier från både höger och vänster ställt sig positiva till LRF Ungdomens förslag om statligt garanterade etableringslån för unga lantbrukare. I panelen är entusiasmen mindre.
– Jag tror inte på idén att lägga in en bidragskomponent som går på statsbudgeten, säger Per Rosencrantz som hellre förespråkar att mindre företag prioriteras i befintliga investeringsprogram som Klimatklivet.
LRF:s förhoppning är att jord- och skogsbruksfrågorna ska finnas med även under en utdragen regeringsbildning.
– Det kommer att finnas ett påverkansfönster, säger Mikaela Johnsson.
För första gången i ett riksdagsval backar SD och är nu det tredje största riksdagspartiet efter M. Partiet tappar bland annat väljare i landsbygdskommuner i Skåne som traditionellt sett varit ett starkt fäste. Samtidigt fortsätter SD och M att vara starka hos kategorin företagare och jordbrukare enligt SVT:s vallokalsundersökning.
