För några år sedan var somrarna mardrömslika i Gysinge och andra orter längs nedre Dalälven. Enorma svärmar av stickmyggor anföll så fort invånarna lämnade huset. När myggplågan var som värst, i början av 2000-talet, kunde varken barn eller vuxna vara ute.
Klippa gräs i vinterkläder
Rolf Lundén som bor i Gysinge i Sandvikens kommun beskriver det som att de satt i husarrest.
– Skulle jag klippa gräset fick jag ha vinterjacka, tjocka byxor, handskar och mygghatt, även när det var 30 grader varmt ute. Vanliga sommarkläder, även långärmat, stack myggen igenom, berättar han.
Han har bott här sedan 1958 och det har alltid funnits mycket mygg i markerna längs älven, särskilt efter översvämningar under vårfloden. Men fram till slutet av 1980-talet var det vanliga skogsmyggor som visserligen är jobbiga men sällan är aktiva dagtid.
Aggressiv stickmygga
Under 1990-talet och framförallt efter millennieskiftet blev det en explosion av översvämningsstickmyggor. Det är en aggressiv myggart som angriper i svärmar, kan flyga i upp till en mil och är aktiva även mitt på dagen. Dessutom kan de föröka sig flera gånger per år.
– År 2000 hade vi tre kläckningar på en sommar här. Det var fruktansvärt, som en mardröm, berättar han.
Situationen var extrem och på Kemikalieinspektionens webbplats kan man läsa: ”Antalet infångade mygg i Nedre Dalälven har varit bland det högsta som uppmätts i världen”.
Befolkningen i trakten var desperat och krävde akuta åtgärder. Man startade aktionsgrupper, demonstrerade utanför riksdagshuset med mera för att få hjälp. Allt från huspriser till friluftsliv och lantbruk påverkades negativt. Till slut beviljades dispenser för användning av det det biologiska bekämpningsmedlet Vectobac G under åren 2002 till 2010, då medlet blev godkänt av EU för användning mot myggor.
Drastisk minskning
Medlet är baserat på jordbakterien BTI som tar död på larverna just när de har kläckts i vattensamlingarna. Det gäller att agera inom ett snävt tidsfönster på ett par dagar. Företaget Biologisk myggkontroll, som utför bekämpningen, ger sig snabbt ut för att inspektera markerna efter en översvämning.
Bekämpningen har varit framgångsrik. Antalet infångade stickmyggor har minskat kraftigt – från 23 000 per fälla år 2000 till knappt 500 under de senaste åren.
– Det är fantastiskt, ett helt annat liv. Vi kan sitta ute och barnbarnen kan bada, vi är så tacksamma, säger Rolf Lundén.
Analysera mygg-DNA
Samtidigt ska forskare vid Uppsala universitet undersöka om bekämpningen och den kraftiga minskningen av stickmyggorna har påverkat ekosystemet. Bland annat genom att analysera DNA i avföringsprover från insekter, fåglar och fladdermöss som tros äta stickmyggen. Tanken är att se ifall de övergår till andra bytesdjur och hur det i så fall påverkar näringskedjan. Forskarna betonar att det är grundforskning och att de inte är ute efter att stoppa bekämpningen.
Gysingebon Rolf Lundén tror inte att minskningen av stickmyggorna ger någon negativ effekt på naturen.
– Nej, de är ett nytt inslag här och ingår inte ekosystemet. Tvärtom gör de skada, som under de värsta åren när man hittade döda fågelungar i bona. Även lantbruksdjuren for illa av myggen, säger han.
Läs också: Så klarar du myggen i sommar!
