”Det här är ett erkännande av fäbodbrukets betydelse”

Den 3 december skrevs traditionen kring den svenska och norska fäbodkulturen in på Unescos lista över mänsklighetens immateriella kulturarv. Beslutet fattades på Unescos möte i Paraguay. 

– Det är en stor händelse att fäbodkulturen nu förts in på Unescos lista över mänsklighetens immateriella kulturarv, säger Martin Sundin, generaldirektör på Institutet för språk och folkminnen (Isof).

– Fäbodbruket var under hundratals år en förutsättning för att småbrukare i stora delar av Sverige och Norge skulle klara sin försörjning. Det är än i dag en levande tradition och har även gett upphov till ett rikt kulturarv. Att fäbodbruket får detta erkännande av Unesco är ett bevis på dess kulturella och historiska värde för oss i dag och för kommande generationer, fortsätter han.

Traditionellt fäbodbruk

Sverige och Norge har gemensamt nominerat fäbodkulturen till Unescos lista. Nomineringen togs fram av Förbundet Svensk Fäbodkultur och utmarksbruk och Norsk Seterkultur i dialog med Institutet för språk och folkminnen. 

– Alla som stödjer fäbodkulturen ska idag sträcka på sig och känna stor stolthet över utnämningen, säger Peter Helander, ordförande i Förbundet Svensk Fäbodkultur.

I Sverige har fäbodbruket varit utbrett framför allt i Värmland, Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Härjedalen och Jämtland, men har också förekommit i Uppland, Medelpad, Ångermanland, Västerbotten och Norrbotten. 

I dag finns omkring 300 levande fäbodar runt om i Sverige. Flera av dem brukas fortfarande traditionellt med fritt skogsbete, mjölkdjurshållning och beredning av olika mjölkprodukter.