Debatt - sida 74

"Ökad mullhalt minskar växthuseffekten"

Betesdjuren har mycket stor betydelse för jordens mullhalt och för restaureringen av odlingsjord. Kor som rapar är inte det värsta klimathotet. Det skriver Christina Hansson, gymnasielärare, i ett debattinlägg.

"Stoppa tjänstemännens framfart i vattenkraften"

"Hela samhället förlorar på skog som inte brukas"

Vi har i dag en utveckling där höga naturvärden på fastigheten efterfrågas av samhället – men kan bli en ekonomisk förlust för skogsägare som skött skogen så att sådana värden uppstått. Det skriver företrädare för flera skogsbolag i ett debattinlägg.

Din skinkmacka är inte miljöfarlig

Ändra Miljöbalken, så att jordbruket klassas som något annat än dagens miljöfarlig verksamhet. Annars riskerar livsmedelsstrategin att stanna vid tomma ord och ingen verkstad. Det skriver Magnus Oscarsson (KD) i ett debattinlägg..

”Glyfosat gisslan i ett politiskt spel”

Palle Borgström, LRF, har tröttnat på att den som skriker högst får avgöra alla beslut – inklusive godkännandet av glyfosat som växtskyddsmedel.

”Dialog med skogsägare nödvändig”

En markägare som vill få ut mesta möjliga av sin skog, riskerar att inte få något, skriver P G Hånell i ett debattinlägg.

”Var är svenska skogsbolagens sociala ansvar?”

Hur ska hållbarhetsmålen nås när den globala skogsindustrin agerar släpankare i utvecklandet av arbetarrättigheter? Det frågar sig Per-Olof Sjöö, förbundsordförande för GS-facket.

"Viltet kommer att bli lantbrukets död"

Viltet kommer att lägga ner svenskt jordbruk. Först i svagare bygder men sedan sprider sig nedläggningen till bättre och bättre områden. Det skriver Per Andersson i ett debattinlägg.

"Sprid kunskap om naturbruk"

Alla borde få lära sig om naturbruk i grundskolan och få en ökad insikt i jordbrukets alla delar. Det skriver gymnasieeleven Jennifer Bjarnevi i ett debattinlägg.

"Förslagen hotar landets enskilda skogsbruk"

Skogsvårdslagsutredningen presenterades i dagarna och förslagen var, som Centerpartiet befarat, ett hårt slag mot skogsbruket. Det skriver Eskil Erlandsson (C) i ett debattinlägg.

"EU ska inte bestämma över våra skogar"

Vi ska vara lungor till övriga Europa med våra skogar men inte ha bestämmande rätt över dem utan EU ställer krav på hur skogarna ska skötas, skriver Jan-Erik Jansson i ett debattinlägg.

"Vetenskap viktigt när vi fattar beslut om glyfosat"

Nästa vecka kommer Europaparlamentet att rösta om två ämnen som används i jordbruket, glyfosat och kadmium – då måste vi lyssna på forskningen och inte på plakatpolitik. Det skriver Fredrick Federley (C) i ett debattinlägg.

"Omhändertagande av djur bör prövas i domstol"

Genom djurskyddslagen kan djurskyddsinspektörer, utan någon föregående rättslig prövning, fatta tvingande beslut som innebär enorma konsekvenser för företagaren. Det skriver Daniel Bäckström (C) och Staffan Danielsson (C) i ett debattinlägg.

"Skogsstyrelsen bör ingripa"

Skogsstyrelsen både kan och bör ingripa eftersom den utsetts som garant för att virkesmätningen går rätt till av både staten och intressenterna. Det skriver Sverker Liden i ett debattinlägg.

"Skogsbruket behöver en ny affärsmodell"

Naturvård måste framhållas som en egen produkt likvärdig med virke. Det skriver Karl-Johan Jansson i ett debattinlägg.

"Skogsbruket behöver en ny affärsmodell"

Naturvård måste framhållas som en egen produkt likvärdig med virke. Det skriver Karl-Johan Jansson i ett debattinlägg.

"Lagförslag om vatten avfolkar landsbygden"

För ett framgångsrikt landsbygdsföretag betyder lagförslaget mindre arbetstillfällen och uppsägning av personal, skriver Krister Karlsson, VD för IETV, i ett debattinlägg.

"Jämställd makt ger mat och tillväxt"

För att effektivt bekämpa fattigdom och hunger måste kvinnor ges mer makt. Det skriver Sven-Erik Hammar och Anneli Rogeman i ett debattinlägg.

Fjärrmätning ger inte sämre kvalitet

Vi ser början på en teknikutveckling som bara har en riktning; bättre mätning, det skriver Lars Björklund, VMU, och Håkan Rönnbäck, VMK.

"Ensidig förädling leder till glutenintolerans"

I Sverige har känsligheten för vete fördubblats under de senaste decennierna. En orsak är att glutenproteinet har förändrats. Det skriver Christina Hansson i ett debattinlägg.