Artskyddsförordningens regler om fridlysning innehåller dels EU:s fridlysningsregler som gäller exempelvis fåglar, dels de fridlysningsregler som bara gäller nationellt i Sverige.
Regeringen har nu beslutat om att ändra bestämmelserna i den nationella fridlysningen och presenterar en ny lista med vilka arter som omfattas.
– Vi stärker skyddet där det behövs som allra mest, samtidigt som vi skapar ett regelverk som är tydligare, mer rättssäkert och mer anpassat till dagens förutsättningar, vilket gynnar både naturen och förtroendet för svensk miljöpolitik, säger klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari vid en pressträff.
Ny lista
Listan med arter som omfattas av nationell fridlysning i Sverige har kortats från knappt 300 till drygt 230 arter. Den nya listan innehåller färre växter, men har i stället fler insekter, lavar och svampar. Listan ska ses över regelbundet så att den är uppdaterad för att regelverket alltid ska vila på den senaste kunskapen om arternas skyddsbehov.
Enligt regeringen är tanken att den nya listan ska fokusera på de arter som har störst behov av att vara fridlysta. Rödlistan har varit utgångspunkt i arbetet med att identifiera vilka arter som har störst skyddsbehov.
– Varje fridlyst art får ett skydd som motsvarar det faktiska skyddsvärdet. Det innebär att de verkligt hotade arterna får ett starkare skydd, men också att skyddet inte stoppar sådant som är viktigt för att få Sverige att växa och utvecklas, säger civilminister Erik Slottner.
Knärot kvar
Den inom skogsbruket omtalade orkidén knärot finns fortfarande kvar på listan över nationellt fridlysta arter, men enligt regeringen kommer knärot inte att hindra skogsbruket som den hittills har gjort.
Nya listan för nationellt fridlysta arter
- Alla i Sverige naturligt förekommande grod- och kräldjur, orkidéer och lummerväxter kommer även fortsättningsvis att vara fridlysta.
- Bland de nya arterna på listan finns till exempel örtlav, igelkott, raggtaggsvamp och ål.
- Många fler pollinerande insekter så som steklar och fjärilar kommer vara fridlysta. Ett exempel är dagfjärilen trolldruvemätare.
- Vissa vanliga arter kommer inte längre att vara fridlysta, som exempelvis blåsippa, gullviva och murgröna.
Källa: Klimat- och näringslivsdepartementet
Det beror på att regeringen har beslutat om att införa ett undantag för pågående markanvändning, som exempelvis skogsbruk, där syftet med verksamheten eller åtgärden inte är att orsaka en påverkan som är förbjuden.
– Det här innebär att man får möjlighet till undantag för verksamheter som inte syftar till att skada knärot, men man får fortfarande inte plocka eller gräva upp den. Den här nya tydligare grunden till undantag innebär att skogsbruket inte behöver stoppas med knärot som ensam anledning, säger Romina Pourmokhtari.
Inte skogsbruk
Undantaget innebär alltså att förbuden för vissa nationellt fridlysta arter inte gäller vid skogsbruk. Knärot kommer att finnas i en kategori som ger ett grundläggande skydd, vilket innebär att förbuden inte gäller eftersom syftet med verksamheten inte är att skada arten på det sätt som anges i förbuden. Undantaget gäller dock inte för arterna i skyddskategorin strikt skydd som ger det starkaste skyddet.
– Med de nya reglerna stärker vi skyddet för de arter som verkligen är hotade samtidigt som vi skapar bättre förutsättningar för markägare och verksamheter som är viktiga för Sverige, som skogsbruk, energiförsörjning och vårt försvar, säger Romina Pourmokhtari.
Ändringarna i de svenska fridlysningsreglerna träder i kraft den 1 november i år.
