Lantbruk Skogsbruk Öppen trädgård Mat & dryck Recept Hus & hem Trädgård Djur & natur Livet på landet Spel

Klimat - sida 3

På den här sidan har vi samlat våra artiklar om klimat.

Vi behöver en mer sansad klimatdebatt

Vi behöver en mer sansad klimatdebatt

Om Bovaer kan minska metanutsläppen med 30 procent från mjölkproduktionen, vilket inte alls är bevisat, då kan det vara bra. Men jag tror att det är helt annan forskning som måste prioriteras för att livsmedelsproduktionen ska bli mer hållbar. Det skriver Per Hellstrand, Krylbo.

Borring: "Dags att LRF står upp för bönderna i klimatdebatten"

Borring: "Dags att LRF står upp för bönderna i klimatdebatten"

Sättet att beräkna lantbrukets klimatpåverkan riskerar att omöjliggöra produktionen. LRF-profilen Peter Borring vill ha en ny klimatmodell för lantbruket.

Kornas klimatpåverkan genom metanutsläpp är en myt

Kornas klimatpåverkan genom metanutsläpp är en myt

Kornas klimatpåverkan genom metanutsläpp är en myt. Därmed faller också argumenten för att ta till åtgärder för att minska metanutsläppen från korna. Det skriver Lars Kamél, ägare av jordbruksmark och skog i Medelpad.

Naturvårdsverket vill gynna jakt framför klimat och miljö

Naturvårdsverket vill gynna jakt framför klimat och miljö

Naturvårdsverket vill genom sin nya vägledning trumfa in ett nytt verktyg i älgförvaltningen för att jägarna ska ha en rolig jakt. Samtidigt nonchalerar myndigheten andra mål. Det skriver Lisbeth Larsson, Tibro.

Storskaliga solkraftsanläggningar bör inte godkännas

Storskaliga solkraftsanläggningar bör inte godkännas

Min slutsats kvarstår att storskalig solkraft inte ger den el vi behöver och bidrar inte till en sann grön omställning men tar värdefull jordbruksmark i anspråk. Det skriver Per Ask, teknologie doktor och professor emeritus, Linköpings Universitet.

Solparker kan skapa dubbla nyttor

Solparker kan skapa dubbla nyttor

Solkraft har inga utsläpp när elen produceras, utan utsläppen uppstår när energi används för att tillverka solpanelerna. Det betyder att ju mer solkraft som finns i energisystemet, desto lägre blir utsläppen vid tillverkningen. Det skriver Madeleine van der Veer, verksamhetsledare, Nätverket för solparker.

Solkraft på jordbruksmark ger inte el som vi behöver

Solkraft på jordbruksmark ger inte el som vi behöver

Det är oklokt att bygga storskalig solkraft på jordbruksmark. Vi förlorar jordbruksmark som är viktig för vår livsmedelsförsörjning utan att få den el som vi egentligen behöver. Det skriver Per Ask, doktor i teknik och professor emeritus vid Linköping universitet.

Sveriges EU-linje har varit katastrofal

Sveriges EU-linje har varit katastrofal

Under 25 år var det en framgångsrik strategi, Sverige höll EU borta från skogsfrågor. Men de senaste fem åren har den varit katastrofal. Det skriver Knut Persson.

Om kyrkan inte utvecklas går jag ur

Om kyrkan inte utvecklas går jag ur

Om Svenska kyrkan fortsätter bruka sina skogar som ett skogsbolag, och inte är beredda att avstå en bråkdel av sina intäkter för att ändra på det, får de göra det utan mina skattepengar. Det skriver Lars Axelsson, skogsägare och medlem i Svenska kyrkan.

Viktiga faktorer i diskussionen om kyrkans skogsbruk

Viktiga faktorer i diskussionen om kyrkans skogsbruk

Inom kyrkan har samtal förts om kyrkans grundläggande värderingar med fokus på konkreta konsekvenser för förvaltningen av mark och skog. Vi konstaterar att det är ett par grundläggande faktorer är viktiga att ha med sig i debatten. Pether Nordin, civilekonom, och Eva Katarina Agestam, präst.

Debatten om Bovaer kräver källkritik

Debatten om Bovaer kräver källkritik

Ogrundad journalistik och felaktiga inlägg i sociala medier kan snabbt eskalera. I det här fallet om bovaer riskerar det att svärta ner svensk mjölkproduktion, forskning och lantbruk i ett enda svep. Det skriver Anna Nilsson.

Inte tro eller tyckande - en seriös dialog kräver fakta

Inte tro eller tyckande - en seriös dialog kräver fakta

Läget i kyrkans skogar är bekymmersamt. Det stiften nu skyller skogsutredningen för, är tidigare av stiften egentillverkade synder. Det skriver Peter Lindgren, jägmästare, fotograf och organisationskonsult.

Det behövs mer kunskap om återvätning

Det behövs mer kunskap om återvätning

Alla insatser, från återvätning till krafttag för ökad tillväxt, bör vägas mot varandra för att få mest klimatnytta per insatt krona. Det skriver Pär Fornling.

Fördel för klimatet att återväta bördig torvmark

Fördel för klimatet att återväta bördig torvmark

Miljömålsberedningens förslag angående återvätning bygger inte på "teoretiska modeller" utan på en lång rad mätningar i olika fältförsök. Slutsatsen är att det normalt är till fördel för klimatet att återväta bördig torvmark. Det skriver Hillevi Eriksson, klimat- och bioenergispecialist på Skogsstyrelsen.

Målkonflikterna för skogsbruket bör lyftas fram mer!

Målkonflikterna för skogsbruket bör lyftas fram mer!

Bland de olika målkonflikter som ger bränsle åt skogsdebatten är den mellan skogens artrikedom och skogens klimatnytta förvånansvärt osynlig. Det skriver Torbjörn Fagerström, professor emeritus i teoretisk ekologi och Peter Holmgren, skoglig doktor.

Positiv vändpunkt på den skogspolitiska scenen

Positiv vändpunkt på den skogspolitiska scenen

En fingervisning på hur den svenska regeringen har börjat att byta taktik för att få större genomslag är det formaliserade samarbetet "For forest". Att knyta ett nära samarbete med ett så stort och tungt EU-land som Frankrike även inom skogsfrågor är givetvis en fjäder i hatten. Det skriver Anna Nilsson.

Förödelsen efter Gudrun handlar om mer än pengar

Förödelsen efter Gudrun handlar om mer än pengar

Medvetandet om att man behöver försöka anpassa skogen till ett mer dramatiskt klimat har ökat efter stormen Gudrun. Men det kommer att ta tid och blir ett mödosamt arbete. Det skriver Knut Persson.

Markägare är centrala för Sveriges våtmarksarbete

Markägare är centrala för Sveriges våtmarksarbete

Sverige behöver återställa och etablera mycket våtmark för att klara flera klimat- och miljöutmaningar. Markägare är centrala för våtmarksarbetet eftersom åtgärderna är frivilliga. Det skriver Claes Svedlindh, chef för naturavdelningen på Naturvårdsverket.

Koll på kol i ett töcken av patentlösningar

Koll på kol i ett töcken av patentlösningar

Det är inte lätt att ha koll på kolet. Fastlåsta positioner, egenintressen och tro på mirakelkurer förvirrar. Det skriver Pär Fornling.

Mina krav på EUs nya jordbrukskommissionär

Mina krav på EUs nya jordbrukskommissionär

Vi behöver fler bönder i EU, och utan en reformerad Cap kommer lönsamheten att svikta och fler lantbruk behöver lägga ned. Det skriver Pär Holmgren, EU-parlamentariker för Miljöpartiet.

Vi behöver en mer sansad klimatdebatt

Vi behöver en mer sansad klimatdebatt

Om Bovaer kan minska metanutsläppen med 30 procent från mjölkproduktionen, vilket inte alls är bevisat, då kan det vara bra. Men jag tror att det är helt annan forskning som måste prioriteras för att livsmedelsproduktionen ska bli mer hållbar. Det skriver Per Hellstrand, Krylbo.

Borring: "Dags att LRF står upp för bönderna i klimatdebatten"

Borring: "Dags att LRF står upp för bönderna i klimatdebatten"

Sättet att beräkna lantbrukets klimatpåverkan riskerar att omöjliggöra produktionen. LRF-profilen Peter Borring vill ha en ny klimatmodell för lantbruket.

Kornas klimatpåverkan genom metanutsläpp är en myt

Kornas klimatpåverkan genom metanutsläpp är en myt

Kornas klimatpåverkan genom metanutsläpp är en myt. Därmed faller också argumenten för att ta till åtgärder för att minska metanutsläppen från korna. Det skriver Lars Kamél, ägare av jordbruksmark och skog i Medelpad.

Naturvårdsverket vill gynna jakt framför klimat och miljö

Naturvårdsverket vill gynna jakt framför klimat och miljö

Naturvårdsverket vill genom sin nya vägledning trumfa in ett nytt verktyg i älgförvaltningen för att jägarna ska ha en rolig jakt. Samtidigt nonchalerar myndigheten andra mål. Det skriver Lisbeth Larsson, Tibro.

Storskaliga solkraftsanläggningar bör inte godkännas

Storskaliga solkraftsanläggningar bör inte godkännas

Min slutsats kvarstår att storskalig solkraft inte ger den el vi behöver och bidrar inte till en sann grön omställning men tar värdefull jordbruksmark i anspråk. Det skriver Per Ask, teknologie doktor och professor emeritus, Linköpings Universitet.

Solparker kan skapa dubbla nyttor

Solparker kan skapa dubbla nyttor

Solkraft har inga utsläpp när elen produceras, utan utsläppen uppstår när energi används för att tillverka solpanelerna. Det betyder att ju mer solkraft som finns i energisystemet, desto lägre blir utsläppen vid tillverkningen. Det skriver Madeleine van der Veer, verksamhetsledare, Nätverket för solparker.

Solkraft på jordbruksmark ger inte el som vi behöver

Solkraft på jordbruksmark ger inte el som vi behöver

Det är oklokt att bygga storskalig solkraft på jordbruksmark. Vi förlorar jordbruksmark som är viktig för vår livsmedelsförsörjning utan att få den el som vi egentligen behöver. Det skriver Per Ask, doktor i teknik och professor emeritus vid Linköping universitet.

Sveriges EU-linje har varit katastrofal

Sveriges EU-linje har varit katastrofal

Under 25 år var det en framgångsrik strategi, Sverige höll EU borta från skogsfrågor. Men de senaste fem åren har den varit katastrofal. Det skriver Knut Persson.

Om kyrkan inte utvecklas går jag ur

Om kyrkan inte utvecklas går jag ur

Om Svenska kyrkan fortsätter bruka sina skogar som ett skogsbolag, och inte är beredda att avstå en bråkdel av sina intäkter för att ändra på det, får de göra det utan mina skattepengar. Det skriver Lars Axelsson, skogsägare och medlem i Svenska kyrkan.

Viktiga faktorer i diskussionen om kyrkans skogsbruk

Viktiga faktorer i diskussionen om kyrkans skogsbruk

Inom kyrkan har samtal förts om kyrkans grundläggande värderingar med fokus på konkreta konsekvenser för förvaltningen av mark och skog. Vi konstaterar att det är ett par grundläggande faktorer är viktiga att ha med sig i debatten. Pether Nordin, civilekonom, och Eva Katarina Agestam, präst.

Debatten om Bovaer kräver källkritik

Debatten om Bovaer kräver källkritik

Ogrundad journalistik och felaktiga inlägg i sociala medier kan snabbt eskalera. I det här fallet om bovaer riskerar det att svärta ner svensk mjölkproduktion, forskning och lantbruk i ett enda svep. Det skriver Anna Nilsson.

Inte tro eller tyckande - en seriös dialog kräver fakta

Inte tro eller tyckande - en seriös dialog kräver fakta

Läget i kyrkans skogar är bekymmersamt. Det stiften nu skyller skogsutredningen för, är tidigare av stiften egentillverkade synder. Det skriver Peter Lindgren, jägmästare, fotograf och organisationskonsult.

Det behövs mer kunskap om återvätning

Det behövs mer kunskap om återvätning

Alla insatser, från återvätning till krafttag för ökad tillväxt, bör vägas mot varandra för att få mest klimatnytta per insatt krona. Det skriver Pär Fornling.

Fördel för klimatet att återväta bördig torvmark

Fördel för klimatet att återväta bördig torvmark

Miljömålsberedningens förslag angående återvätning bygger inte på "teoretiska modeller" utan på en lång rad mätningar i olika fältförsök. Slutsatsen är att det normalt är till fördel för klimatet att återväta bördig torvmark. Det skriver Hillevi Eriksson, klimat- och bioenergispecialist på Skogsstyrelsen.

Målkonflikterna för skogsbruket bör lyftas fram mer!

Målkonflikterna för skogsbruket bör lyftas fram mer!

Bland de olika målkonflikter som ger bränsle åt skogsdebatten är den mellan skogens artrikedom och skogens klimatnytta förvånansvärt osynlig. Det skriver Torbjörn Fagerström, professor emeritus i teoretisk ekologi och Peter Holmgren, skoglig doktor.

Positiv vändpunkt på den skogspolitiska scenen

Positiv vändpunkt på den skogspolitiska scenen

En fingervisning på hur den svenska regeringen har börjat att byta taktik för att få större genomslag är det formaliserade samarbetet "For forest". Att knyta ett nära samarbete med ett så stort och tungt EU-land som Frankrike även inom skogsfrågor är givetvis en fjäder i hatten. Det skriver Anna Nilsson.

Förödelsen efter Gudrun handlar om mer än pengar

Förödelsen efter Gudrun handlar om mer än pengar

Medvetandet om att man behöver försöka anpassa skogen till ett mer dramatiskt klimat har ökat efter stormen Gudrun. Men det kommer att ta tid och blir ett mödosamt arbete. Det skriver Knut Persson.

Markägare är centrala för Sveriges våtmarksarbete

Markägare är centrala för Sveriges våtmarksarbete

Sverige behöver återställa och etablera mycket våtmark för att klara flera klimat- och miljöutmaningar. Markägare är centrala för våtmarksarbetet eftersom åtgärderna är frivilliga. Det skriver Claes Svedlindh, chef för naturavdelningen på Naturvårdsverket.

Koll på kol i ett töcken av patentlösningar

Koll på kol i ett töcken av patentlösningar

Det är inte lätt att ha koll på kolet. Fastlåsta positioner, egenintressen och tro på mirakelkurer förvirrar. Det skriver Pär Fornling.

Mina krav på EUs nya jordbrukskommissionär

Mina krav på EUs nya jordbrukskommissionär

Vi behöver fler bönder i EU, och utan en reformerad Cap kommer lönsamheten att svikta och fler lantbruk behöver lägga ned. Det skriver Pär Holmgren, EU-parlamentariker för Miljöpartiet.

Senaste från Land

Håll dig uppdaterad inom ditt favoritämne!

Anmäl dig till något av våra nyhetsbrev – helt gratis.

Se våra olika brev

Klimat - sida 3