DebattTack svenska skogsägare för att ni har hjälpt oss att fasa ut fossil energi Eftersom skogstillväxten per hektar är större hos privata skogsägare fångar de om de vill in mer koldioxid än andra skogsägare som Sveaskog, kyrkan och skogsbolagen tillsammans. Det skriver Jan Falck, pensionerad universitetslektor i skogsskötsel.
DebattSkogsutredningen är grunden för ett konkurrenskraftigt skogsbrukRegeringens bedömning är att ett aktivt skogsbruk, med hög tillväxt och användning av produkter från förnybar råvara, ger högsta långsiktiga klimatnytta. Det skriver landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).
LedareNu vill regeringen ha med EU på Skogssveriges sida Den stora elefanten i rummet är såklart artskyddet och ersättningsfrågan kopplad till det. Varför gör regeringen det så komplicerat för sig i den nya skogsutredningen? Intrång i markanvändandet ska självklart ersättas. Det skriver Anna Nilsson.
DebattVälkommen skogsutredning, men artskyddet saknasAtt ersätta avverkningsanmälningar med systemtillsyn och egenkontroller riskerar att lägga ett oproportionerligt stort ansvar på skogsägaren. Här gäller det att se skillnaden mellan en normal familjeskogsägare och de stora bolagens resurser. Det skriver Paul Christensson, ordförande LRF Skogsägarna.
DebattLönegolv hotar skogens avtalsrörelseDet går inte att tvinga människor att flytta till branschens jobb, och våra företag vill heller inte ha anställda som är tvingade att vara där. Att strypa kompetensförsörjningen för våra företag är inte en lösning, det är ett hot. Det skriver Lena-Liisa Tengblad, VD Gröna arbetsgivare.
KrönikaVi systrar har vi vuxit med vår skogTillbakablicken på dessa första 30 år landar i insikten att det inte bara är skogen som växer med tiden, även skogsägaren växer med sin skog, konstaterar Kerstin Dafnäs.
LedareTydliga spelregler krävs för skogens tillväxtmål Det finns ett antal krafter som drar åt olika håll när tillväxten inom skogen bestäms. Här måste politikerna göra en rimlig avvägning med tydliga spelregler. Det skriver Knut Persson.
KrönikaNätverk hjälper med besluten som ska tasNär man som skogsägare känner sig ensam är det en enorm energikick att träffa andra i samma situation som peppar att gå ut med röjsågen, bygga en väg, eller varför inte plantera lite mer löv. Det skriver Helena Löthgren.
LedareSmart att klimatanpassa skogsbruksplanenAtt klimatanpassa skogsbruksplanen kan vara ett smart drag. Hellre framsynta förslag från skogsägarrörelsens rötter än tvingande lagstiftning från ovan. Det skriver Anna Nilsson.
KrönikaNätverk bereder väg för kvinnliga skogsägareAtt vara skogsägare är den allra vanligaste formen av eget företagande för kvinnor i Sverige. Av landets privata skogsägare utgör vi 38 procent, men det syns tyvärr varken på skogsdagar eller kurser, skriver Haidi Andersson.
DebattDet behövs ett pardigmskifte inom skoglig planeringDet behövs ett pardigmskifte inom skoglig planering om vi ska nå målet ett uthålligt skogsbruk. Det kan göras möjligt genom att Sveriges skogsägare får tillgång till beslutsunderlag. Det skriver Karin Öhman, professor i skoglig planering och Tomas Lämås, docent i skoglig planering, SLU.
LedareMärkligt olika synsätt på nya trädslagMöjligheterna med så kallat främmande trädslag har blivit tabu. Lagen och certifieringen lägger inte locket på, men regelverket signalerar problem. Det skriver Pär Fornling.
DebattWWFs resonemang ger felaktiga slutsatser WWFs resonemang leder till felaktiga slutsatser. Genom att minska älgstammen, i enlighet med lagstiftningen, så att den hamnar i balans med betesresurserna skapas utrymme för större biologisk mångfald. Det skriver Johan Emanuelsson, skogsägare och jägare, Tibro.
DebattKlimat och biologisk mångfald går att förena Den svenska skogen är en riktigt viktig kolsänka. Det bör vara möjligt med med ett större koldioxidupptag samtidigt som vi värnar biologisk mångfald. Stora förbättringar har redan skett. Det skriver Alexander Nilson, nationalekonom och skogsägare, Spånstad.
DebattVälkomna till konstruktiva samtal i klövviltsfrågan Benny Gäfvert från WWF kritiserar skogsbruket och LRF för våra ståndpunkter i klövviltfrågan. Jag vill bjuda in till samtal i denna fråga så att vi får en dialog om den situation vi befinner oss i och vägar framåt. Det skriver Paul Christensson, ordförande för LRF Skogsägarna.
LedareReglerna måste vara lätta att begripa Den aviserade skogsutredningen behöver fokusera på att vara visionär, förtydliga målen, väga målen mot varandra och tänja gränserna för att utveckla skogsbruket inför framtiden. Att vara otydlig leder åt rakt motsatt håll. Det skriver Pär Fornling.
DebattSkogsägarens chans till revansch Plockhuggning har en mycket längre historia än trakthyggesbruk. Det behövs bara fem granar som var och en är 100 år för att komma tillbaka till bondeledaren Nils Dackes tid. Ropen skallar - tänk själv. Det skriver Göran Arvidsson, skogsägare i Dackebygd.
LedareBanbrytande när skogarna möter parkerna Mötet mellan landskapsarkitekter och jägmästare är nyckeln. De förstnämnda vet hur man gör miljön inbjudande, jägmästarna vet hur skogen utvecklas dynamiskt. Det skriver Pär Fornling.
DebattSveriges goda rykte är borta sedan länge Skogsindustrin och bioenergiföretagen för oss bakom ljuset. Utmaningarna är många. Det skriver Peter Lindgren, civiljägmästare, och Agneta Blomqvist, skogsdebattör.
DebattHur kan vi få mer gammal skog? En stor brist i den pågående skogsdebatten är att medier, miljörörelsen och andra kritiker vägrar att granska statens roll i skogsbruket. Det skriver Sverker Liden, jägmästare och skogsägare.
DebattTack svenska skogsägare för att ni har hjälpt oss att fasa ut fossil energi Eftersom skogstillväxten per hektar är större hos privata skogsägare fångar de om de vill in mer koldioxid än andra skogsägare som Sveaskog, kyrkan och skogsbolagen tillsammans. Det skriver Jan Falck, pensionerad universitetslektor i skogsskötsel.
DebattSkogsutredningen är grunden för ett konkurrenskraftigt skogsbrukRegeringens bedömning är att ett aktivt skogsbruk, med hög tillväxt och användning av produkter från förnybar råvara, ger högsta långsiktiga klimatnytta. Det skriver landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).
LedareNu vill regeringen ha med EU på Skogssveriges sida Den stora elefanten i rummet är såklart artskyddet och ersättningsfrågan kopplad till det. Varför gör regeringen det så komplicerat för sig i den nya skogsutredningen? Intrång i markanvändandet ska självklart ersättas. Det skriver Anna Nilsson.
DebattVälkommen skogsutredning, men artskyddet saknasAtt ersätta avverkningsanmälningar med systemtillsyn och egenkontroller riskerar att lägga ett oproportionerligt stort ansvar på skogsägaren. Här gäller det att se skillnaden mellan en normal familjeskogsägare och de stora bolagens resurser. Det skriver Paul Christensson, ordförande LRF Skogsägarna.
DebattLönegolv hotar skogens avtalsrörelseDet går inte att tvinga människor att flytta till branschens jobb, och våra företag vill heller inte ha anställda som är tvingade att vara där. Att strypa kompetensförsörjningen för våra företag är inte en lösning, det är ett hot. Det skriver Lena-Liisa Tengblad, VD Gröna arbetsgivare.
KrönikaVi systrar har vi vuxit med vår skogTillbakablicken på dessa första 30 år landar i insikten att det inte bara är skogen som växer med tiden, även skogsägaren växer med sin skog, konstaterar Kerstin Dafnäs.
LedareTydliga spelregler krävs för skogens tillväxtmål Det finns ett antal krafter som drar åt olika håll när tillväxten inom skogen bestäms. Här måste politikerna göra en rimlig avvägning med tydliga spelregler. Det skriver Knut Persson.
KrönikaNätverk hjälper med besluten som ska tasNär man som skogsägare känner sig ensam är det en enorm energikick att träffa andra i samma situation som peppar att gå ut med röjsågen, bygga en väg, eller varför inte plantera lite mer löv. Det skriver Helena Löthgren.
LedareSmart att klimatanpassa skogsbruksplanenAtt klimatanpassa skogsbruksplanen kan vara ett smart drag. Hellre framsynta förslag från skogsägarrörelsens rötter än tvingande lagstiftning från ovan. Det skriver Anna Nilsson.
KrönikaNätverk bereder väg för kvinnliga skogsägareAtt vara skogsägare är den allra vanligaste formen av eget företagande för kvinnor i Sverige. Av landets privata skogsägare utgör vi 38 procent, men det syns tyvärr varken på skogsdagar eller kurser, skriver Haidi Andersson.
DebattDet behövs ett pardigmskifte inom skoglig planeringDet behövs ett pardigmskifte inom skoglig planering om vi ska nå målet ett uthålligt skogsbruk. Det kan göras möjligt genom att Sveriges skogsägare får tillgång till beslutsunderlag. Det skriver Karin Öhman, professor i skoglig planering och Tomas Lämås, docent i skoglig planering, SLU.
LedareMärkligt olika synsätt på nya trädslagMöjligheterna med så kallat främmande trädslag har blivit tabu. Lagen och certifieringen lägger inte locket på, men regelverket signalerar problem. Det skriver Pär Fornling.
DebattWWFs resonemang ger felaktiga slutsatser WWFs resonemang leder till felaktiga slutsatser. Genom att minska älgstammen, i enlighet med lagstiftningen, så att den hamnar i balans med betesresurserna skapas utrymme för större biologisk mångfald. Det skriver Johan Emanuelsson, skogsägare och jägare, Tibro.
DebattKlimat och biologisk mångfald går att förena Den svenska skogen är en riktigt viktig kolsänka. Det bör vara möjligt med med ett större koldioxidupptag samtidigt som vi värnar biologisk mångfald. Stora förbättringar har redan skett. Det skriver Alexander Nilson, nationalekonom och skogsägare, Spånstad.
DebattVälkomna till konstruktiva samtal i klövviltsfrågan Benny Gäfvert från WWF kritiserar skogsbruket och LRF för våra ståndpunkter i klövviltfrågan. Jag vill bjuda in till samtal i denna fråga så att vi får en dialog om den situation vi befinner oss i och vägar framåt. Det skriver Paul Christensson, ordförande för LRF Skogsägarna.
LedareReglerna måste vara lätta att begripa Den aviserade skogsutredningen behöver fokusera på att vara visionär, förtydliga målen, väga målen mot varandra och tänja gränserna för att utveckla skogsbruket inför framtiden. Att vara otydlig leder åt rakt motsatt håll. Det skriver Pär Fornling.
DebattSkogsägarens chans till revansch Plockhuggning har en mycket längre historia än trakthyggesbruk. Det behövs bara fem granar som var och en är 100 år för att komma tillbaka till bondeledaren Nils Dackes tid. Ropen skallar - tänk själv. Det skriver Göran Arvidsson, skogsägare i Dackebygd.
LedareBanbrytande när skogarna möter parkerna Mötet mellan landskapsarkitekter och jägmästare är nyckeln. De förstnämnda vet hur man gör miljön inbjudande, jägmästarna vet hur skogen utvecklas dynamiskt. Det skriver Pär Fornling.
DebattSveriges goda rykte är borta sedan länge Skogsindustrin och bioenergiföretagen för oss bakom ljuset. Utmaningarna är många. Det skriver Peter Lindgren, civiljägmästare, och Agneta Blomqvist, skogsdebattör.
DebattHur kan vi få mer gammal skog? En stor brist i den pågående skogsdebatten är att medier, miljörörelsen och andra kritiker vägrar att granska statens roll i skogsbruket. Det skriver Sverker Liden, jägmästare och skogsägare.
