Så många igelkottar finns i Sverige – och här trivs de bäst!

Det var Världsnaturfonden WWF som tillsammans med Nordens Ark förra sommaren höll i en stor räkning av igelkottar under en vecka. Och intresset från allmänheten var stort – fler än 50 000 rapporter kom in från hela Sverige. 

Resultatet har nu analyserats av SLU Artdatabanken tillsammans med en student från Umeå universitet. Man har bland annat registrerat antalet rapporterade igelkottar i olika län. 

Flest på Gotland

Analysen visar att Gotland är det län där igelkottar är vanligast medan de är ovanligast i Jämtland.

– Ett gemensamt mönster över hela landet är att igelkottar trivs nära människor. De söker sig inte sällan till städer och samhällen med mycket grönytor, parker och trädgårdar med lövträd och buskage, säger Jessica Ångström, artexpert på Världsnaturfonden WWF. 

– I samhällen med mycket grönt är det lätt för igelkotten att hitta både boplatser och mat så som småkryp och insekter som den äter. Men samtidigt är biltrafiken ett problem.

Under Igelkottsveckan observerades totalt 28 662 levande igelkottar och 2 572 döda, av vilka cirka nio av tio hade dött i trafiken.

Vanligare i norr

SLU Artdatabankens siffror visar ”igelkottstätheten” i olika områden.

– Igelkottar är vanligare i södra Sverige där det finns mer lövskog. Men de verkar samtidigt ha blivit vanligare i hela norra Sverige. Kalla vintrar verkar inte heller vara en alltför stor utmaning för igelkottarna, säger Jessica Ångström.

– Några av anledningarna till att de är så vanliga på Gotland är att det är gott om fina livsmiljöer, kanske lite mindre biltrafik och avsaknad av grävling, fortsätter hon.

Rödlistad art

Resultatet ska nu användas som bas för fortsatt forskning och jämförelsematerial för framtida igelkottsräkningar. Det kommer att ge en bra bild av hur igelkottsbeståndet ökar eller minskar framöver. Igelkotten klassas som nära hotad i Sverige på Artdatabankens rödlista, och sedan hösten 2024 även på den internationella rödlistan.

– En så här stor räkning av igelkottar har aldrig skett tidigare. Tidigare observationer till Artdatabanken har inte varit så här omfattande. Så förutom att detta ger oss en lägesbild av hur det ser ut just nu är det jättebra för fortsatta studier, säger Jessica Ångström på Världsnaturfonden WWF.