Så överlever djuren vintern

Byta diet och härda ut

Älgen som under sommaren betat örter och ris övergår på vintern till tallskott och kvistar från asp, rönn och viden.

Rödräven äter mycket insekter och bär under sommaren medan det på vintern blir fler gnagare. Efter en höst med mycket bär och frukt överlever fler rävar än vanligt vintern.

Rovdjur kan dra fördel av att bytesdjuren blir svagare. När det finns fler kadaver behöver örn, mård och fjällräv inte jaga lika mycket själva.

Lo och järv, som har stora, pälsklädda trampdynor som fungerar som snöskor, hör till vinterns vinnare. De får en fördel mot sina byten, renar och rådjur, som med sina klövar inte kan springa lika bra på snön och dessutom får svårare att gömma sig i en vit miljö.

Det är inte många insekter och andra småkryp som är aktiva på vintern men en del spindlar och harkrankar håller igång under snön när temperaturen medger.

Läs också: Så påverkas djuren av djup snö

Lägga upp förråd

Ekorren gömmer hasselnötter under marken, en eller ett par tillsammans, och hänger svampar i grenklykor i träden. Den har både ett gott minne och ett bra luktsinne som hjälper den att hitta nötterna när snön har lagt sig.

Nötskrikan gömmer ekollon och mårdar kan hamstra fågelägg.

Bävern gnager på hösten omkull lövträd och samlar grenar och kvistar i lagom stora bitar i gömmor under vatten. Den tillbringar största delen av vintern i hyddan. Finns det öppningar i isen kan den, förutom kortare simturer till matförråden, även ge sig iväg en bra bit för att fälla en asp eller annat lövträd.

Ta en time-out

En huggorm kan ta sig över en kilometer från sitt sommarviste till övervintringsplatsen nere i marken på frostfritt djup. Ofta övervintrar många ormar tillsammans. Praktiskt, då de till våren kan para sig innan de återvänder till sina revir, var och en för sig.

Björn och grävling kan lägga på sig rejäla fettlager och klarar att sova sig igenom vintern med en något lägre kroppstemperatur än vanligt, så kallad vintersömn.

Små däggdjur har svårare att göra samma sak eftersom de har en snabbare ämnesomsättning och behöver förhållandevis mer energi från mat eller kroppsfett.

Mindre däggdjur som sover på vintern övergår därför till att bli växelvarma och går i dvala. Då faller kroppstemperaturen ordentligt och både andning och hjärtslag saktar in. Hos en igelkott kan temperaturen sjunka till två grader.

Flytta söderut

Svalor och andra insektsätare flyttar långt, ofta till Afrika söder om Sahara. De kallas datumflyttare eftersom de styrs av dagslängden och en enskild fågel ger sig av och återkommer på så gott som samma på datum varje år.

Fåglar som främst äter frön och andra vegetabilier flyttar oftast kortare sträckor inom Europa. De kallas för väderflyttare och kan lättare anpassa när och hur långt de flyttar efter tillgången på mat.

Även fladdermöss flyttar – men inte för matens skull. Svenska fladdermöss går i vinterdvala och de som flyttar gör det för att hitta trygga sovplatser med stabil temperatur i trädhålor, hustak eller grottor. En del arter flyttar ned till kontinenten medan andra flyttar korta sträckor i Sverige.

Läs också: Fåglarnas favoritmat – det här ska du bjuda dem på