Vårvinter är uggletid. Nu ska hanen locka en partner och hävda sitt revir. Stilla och nederbördsfria nätter är bra tillfällen att gå ut och lyssna.

Revirlätena, alltså hoandet, hörs framför allt när det är mörkt. Jordugglan är dock mest aktiv i skymningen och sparvugglan visslar bara i gryning och skymning.

Kattugglan håller sig ofta nära bebyggelse och är den ugglan som människor oftast hör. Tornuggla och fjälluggla har inte många hört över huvud taget, eftersom de är så sällsynta.

Pärluggla – kännetecken

En rask ramsa av klara visslande toner ”på-på-på-på-på-på-på” (ibland fler). Kan höras upp till 3 kilometer i stilla nätter. Vanligaste ugglan i Sverige. I skog från norra Skåne till Lappland.

Sparvuggla – kännetecken

Sex-sju mjuka upprepade visslingar ”hjuk” i skymning och gryning. Kan höras på mer än 500 meters håll. I skog från norra Skåne till Lappland. Sveriges minsta uggla, blott stor som en stare.

Kattuggla – kännetecken

Ett långt klagande ”hoooouh” följs efter 3-4 sekunder av kortare hoanden med ännu ett långt ”hoooouh” på slutet. Kan uppfattas på minst 2 kilometers håll. Vanligt är också ett gällt ”ke-vitt”. Upp till mellersta Dalarna-Gästrikland.

Läs också: 5 spännande fakta om talgoxen

Hornuggla – kännetecken

Ett djupt och ganska svagt ”oh” upprepas med 2-3 sekunders mellanrum, som hörs max 1 kilometer. Hela landet utom fjällen och nordligaste Norrland.

Slaguggla – kännetecken

Hoar djupt ”vo-hå (4 sek paus) voho åvo-ho” och kan höras på 2 kilometer i stilla väder. I skog från Värmland-Västmanland-Uppland och norrut. Har minskat i norr och ökat i söder.

Hökuggla – kännetecken

En lång bubblande drill, som inte är så ”ugglelik”. Hörs 1 kilometer eller mer. Norra Värmland och norrut. Ej vid kusten. Vissa vintrar ses en del hökugglor tillfälligt i södra Sverige.

Jorduggla – kännetecken

Ropar, ofta i skymningen, i flykten med djupa ”po-po-po-po-…”, vilket kan höras på upp till 1 kilometer. Myrar, ängsmarker och hyggen i norra halvan av Sverige. Häckar även sällsynt i södra Sverige. Observera att jordugglan är flyttfågel och inte återkommer före april.

Berguv – kännetecken

Ett tvåstavigt och mycket djupt ”oo-hå”. På långt håll hörs bara första stavelsen och då ända upp till 4 kilometer. Större delen av Sverige, men ovanlig överallt. Tycks föredra kust och skärgård. Sveriges största uggla, tydligt större än till exempel korp.

Lappuggla – kännetecken

Långsam räcka av mycket dova och pumpande ”bvo, bvo, bvo…”, som knappast hörs längre än 400 meter. Norrländska skogar. Har spritt sig till norra Svealand.

Tornuggla – kännetecken

Ett gurglande och skallrande skrik, som lär få lyssnarens hår att resa sig. Enstaka och hemlighållna häckningar i byggnader i sydliga jordbrukslandskap.

Fjälluggla – kännetecken

Ett djupt ”gåh”, upprepat var femte sekund och hörbart på upp till 3 kilometer. Fjällhedar ovanför trädgränsen. Oregelbunden i Sverige. De flesta år förekommer ingen häckning.

Läs också: Rovfåglar i Sverige – så känner du igen dem