Hälsa

Bältrosvaccin kan skydda mot demens 

Det nya bältrosvaccinet skyddar inte bara mot den smärtsamma sjukdomen – forskning tyder också på att det kan minska risken för demens. Geriatrikprofessor Hugo Lövheim reder ut vad som gäller.

Publicerat: 21 maj 2026 kl 05:00

Kvinna sitter med upprullad ärm och plåster på armen efter vaccination. Ett par händer till man ur bild rör hennes arm.
Bältros är en allvarlig sjukdom som kan drabba både äldre och yngre. Det nya vaccinet tros även minska risk för demens och hjärt- kärlsjukdom.Foto: Istock

Bältros orsakas av ett vattkoppsvirus vi får som barn. Kroppen klarar av att hantera och stå emot viruset fram till medelåldern då immunförsvaret gradvis försämras. Men viruset som ligger vilande i nervknutor längs ryggraden kan plötsligt blomma ut i form av hudblåsor och en brännande nervsmärta som kan pågå i många år.

– En infektion eller stress kan utlösa bältros som oftast drabbar äldre personer. Men även yngre kan få sjukdomen, som orsakas av ett herpesvirus, säger Hugo Lövheim, överläkare och professor i geriatrik vid Umeå universitet, som forskar om herpesvirusets koppling till risken att få Alzheimers sjukdom.

Hugo Lövheim, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering
Hugo Lövheim är överläkare och professor i geriatrik vid Umeå universitet. Med stöd från Demensfonden har han bedrivit innovativ forskning om kopplingen mellan herpesvirus och demens.Foto: Mattias Pettersson

Bältros: Då ska du söka hjälp

  • Vid tidiga tecken på bältros. För att virushämmande behandling ska ha effekt ska den starta inom tre dygn efter att utslagen börjar synas, helst så tidigt som möjligt.
  • Om du är över 50 och har nedsatt immunförsvar.
  • Om utslagen sätter sig i ansiktet eller nära ögat då ögats hornhinna kan skadas.
  • Om du har stark smärta, hög feber eller huvudvärk, och om utslagen blir infekterade.

Nyupptäckta bonuseffekter

Bältros yttrar sig som vattenfyllda smärtsamma blåsor och formar ett band eller bälte på ena sidan av kroppen. De kan sitta var som helst på bröstet, ryggen eller i pannan, hårbotten och till och med i ögat.

– Det finns antivirala läkemedel som bör sättas in direkt inom 72 timmar och då kan effekterna lindras, säger Hugo Lövheim.

Annars finns en risk att man får komplikationer. Blåsorna försvinner efter några veckor men smärtan kan vara kvar i månader och år. Man kan även få bältros flera gånger men det är ovanligt.

– Om man har råd och möjlighet rekommenderar jag varmt att man vaccinerar sig, säger Hugo Lövheim. 

Det finns nämligen flera bonuseffekter av bältrosvaccinet. Ny forskning tyder på att det även minskar risken för demens med 20–30 procent.

– Flera stora och välgjorda studier från olika delar av världen pekar samstämmigt mot den här minskade risken, säger Hugo Lövheim.

Han förklarar att det kan bero på att vattkoppsviruset som ger bältros och som är ett herpesvirus kan ta sig in till hjärnan där det kan orsaka en låggradig och kvarstående infektion. 

– Detta kan under loppet av många år leda till Alzheimers sjukdom. Herpesvirus är inte så banala som man tidigare trott, säger Hugo Lövheim.

Rekommenderat men dyrt

Tidigare fanns två vaccin mot bältros men Zostavax säljs inte längre i Sverige. Det har ersatts av det effektivare vaccinet Shingrix som använts i Sverige de senaste fem åren.

Ett problem är att Shingrix kostar 2 500 kronor för en spruta och man bör helst ta två med några månaders mellanrum.

Vaccinet ingår inte i det allmänna vaccinationsprogrammet och man måste därför själv stå för kostnaden såvitt man inte tillhör en riskgrupp.

– Om viljan finns från politiskt håll kan man naturligtvis ändra på sådana regler. Det här är ett vaccin som är godkänt och rekommenderas av Folkhälsomyndigheten för att det är ett bra vaccin och minskar risken för bältros, säger Hugo Lövheim som tycker att bältrosvaccin borde ingå i det nationella vaccinationsprogrammet.

– Alla studier som visar på att det även minskar risken för demens gör att det ännu mer väger över att man borde subventionera vaccinet.

Nya studier visar att bältrosvaccin även minskar risken för hjärt-kärlsjukdom med nästan 20 procent. Efter en bältrosinfektion ökar risken att drabbas av hjärtinfarkt och stroke.

– Det här viruset ger en förhöjd inflammation i själva blodkärlen. Att vaccin skyddar även mot stroke och hjärtinfarkt är logiskt, säger Hugo Lövheim.

Påverkar åldrandet

Att få bältros kring ansikte, hjässan och i ögat är allvarligt. Områden som ligger närmare de nerver som också går till hjärnhinnorna. Hugo Lövheim berättar att hypotesen är att ju äldre man blir, desto större är risken att viruset tar sig över till hjärnan.

– Det är inte osannolikt att vaccinet håller tillbaka en infektion och därför minskar inflammationen som påverkar åldrandet. 

Bältrosvaccin – så funkar det

  • Vaccinet är godkänt för personer från 50 år och äldre och även för personer från 18 år som har en sjukdom eller tar ett läkemedel som orsakar immunbrist.
  • Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination till personer som är 65 år och äldre, samt vuxna med en immunbrist.
  • För bästa skydd behövs två doser som ges med 2 till 6 månaders intervall.
  • Nittio procent som vaccinerats med Shingrix har ett fullgott skydd efter fyra år enligt studier. Efter 10 år var skyddet 70 procent.
  • Man kan ta vaccinet även om man har haft bältros tidigare, men man bör vänta några månader från insjuknandet.
  • Vaccinet ingår inte i högkostnadsskyddet och kostar cirka 5 000 kronor för två doser. Den ges hos privata vaccinationscentraler.

Källa: Folkhälsomyndigheten