Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
hälsa 1 juni 2016

Semester med släkten – enkel metod gör det lätt att hålla sams

Ska du hänga med släkt och kompisar i sommar? Så här räddar du relationerna om sommarstället börjar kännas trångt.

Bild 1/2 FOTO: Mostphotos
Bild 2/2

Det är härligt att få rå om de man bryr sig mest om allra mest. Särskilt när alla är lediga och har tid. Men i samvaron uppstår också lätt konflikter och irritation. När vi tillbringar mycket tid tillsammans, särskilt på en begränsad yta, nöts våra olikheter obönhörligen mot varandra.

– Innan den gemensamma semestern börjar är det därför bra att identifiera sina egna behov och kommunicera sina förväntningar, säger Jacqueline Joo, relationsexpert och författare.

Få koll på förväntningarna

Jacqueline brukar dela in förväntningar i två kategorier: dolda respektive inbillade. De förstnämnda kan mycket väl vara dolda även för dig själv.

– Tänk efter. Vad behöver du för att må bra? Vad önskar du av den här semestern och vilken känsla vill du ha? Berätta det för dem du ska vara med och förhör dig samtidigt om deras förväntningar.

Du kanske bara inbillar dig

De inbillade förväntningarna är de som du tror att andra har på dig eller på semestern. Det är till exempel lätt att få för sig att alla räknar med att du ska fixa midsommarbuffén, eftersom du gjorde det i fjol. Men hur vet du det? Har du frågat? Helt oavsett, vill du inte ordna någon buffé måste du våga vara tydlig med det.

– Förklara att du inte har tid eller orkar i år och fråga hur ni kan hitta en lösning. Säg ifrån i tid, ta dina egna behov på allvar och kommunicera ut dem.

Reagerar blixtsnabbt

Det där låter ju enkelt men i verkligheten är det svårare. Vi människor är mer känslostyrda och konflikträdda än vi kanske vill tro. Ofta reagerar vi också blixtsnabbt på andras beteenden, utan att fundera på varför en person gör si eller så. Och så blir vi arga, osams och förolämpade helt i onödan.

Träna social kompetens

Den goda nyheten är att vi många gånger kan förebygga de här krockarna. I sin bok Din dolda sociala förmåga beskriver Jacqueline hur vi medvetet och metodiskt kan träna upp vår sociala kompetens med mentalisering. Och ju mer socialt kompetenta vi är, desto bättre blir vi på att samspela med andra människor.

– Mentalisering är ett verktyg, eller ett sätt att tänka, för att förstå sig själv och andra på ett djupare plan så att vi kan balansera våra egna behov mot omgivningens. Jag brukar beskriva mentalisering utifrån tre steg:

3 steg till att förstå sig själv och andra

1. Förstå dig själv. Stanna upp och titta på dig själv utifrån. Varför agerar, tänker och känner du på ett visst sätt i en viss situation? Bli medveten om dina tankemönster och om hur dina känslor styr dig. Bättre självförståelse underlättar också relationerna till andra.

2. Förstå hur andra uppfattar dig. Kliv ut ur dig själv och betrakta dig utifrån andras ögon. Om du till exempel sprang in i köket i morse utan att säga god morgon för att du var stressad, då kanske personen som satt där och åt frukost tog illa upp? Hen kunde ju inte veta att ditt beteende berodde på stress. Ser du dig själv på det sättet är det ganska självklart att du bör förklara dig och be om ursäkt.

3. Förstå andra. Det finns alltid en anledning till en persons beteende. Och den anledningen har oftast inte med dig att göra. Öva på att inte ta saker personligt, då blir du både mer empatisk och kan skapa en hälsosam distans till andras agerande. Det skyddar dig från att bli sårad.

Oftast behöver vi mentalisera som allra mest när vi är stressade, rädda eller arga. Men det är också då det är som allra svårast, så öva medvetet när du inte är i sådana situationer och lär dig för framtiden föreslår Jacqueline.

– Passa till exempel på att träna när du blir otrevligt bemött av en busschaufför, en servitör eller ett butiksbiträde. Fundera på varför hen gör så och om det har med dig att göra. Kan personen vara sjuk? Eller blev hen kanske dumpad igår? Då hinner de negativa känslorna sjunka undan och du slipper gå runt och vara arg.
Blev du riktigt otrevligt behandlad kan du självklart också öva på att säga ifrån på ett sansat sätt.

– Alla är inte bra på det här, så öva på att sätta sunda gränser. En gång kanske du kan låta något passera, men bestäm dig för att säga till om det händer igen: ”Det känns inte okej när du gör eller säger så, jag tog illa vid mig”.

Kväv inte dina behov

Att förmedla en känsla är alltid bra för att skapa förståelse hos den andra personen. Om du försökt men inte lyckats nå fram, fråga dig själv vad du kan göra i just det här läget utan att helt kväva dina egna behov. Väljer du att acceptera situationen måste du hitta ett fungerande förhållningssätt. Går inte det behöver du bli mer radikal.

Tänk i små steg

– Du har alltid ett handlingsutrymme även när det handlar om familj eller vänner. Hantera situationen medvetet och tänk i små steg, se till exempel till att ni stannar en dag hos svärföräldrarna och inte fyra som ni brukar. Det är jobbigt att stå på sig, men det är en känsla du får tackla. Det blir lättare med tiden.

Lands Nyhetsbrev

Gör som 41 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen