Gå till innehåll
Shopping Resor
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Hus & hem 1 april 2021

Familjen Lindgren återställer Funbo prästgårds forna glans

Funbo

Här var Carl von Linné ofta gäst och genom åren har en rad färgstarka präster avlöst varann, plus en ilsken prästfru. Nu är det familjen Lindgren som bor på Funbo prästgård i Uppland - och återställer huset till sin forna glans!

 Familjen Lindgren, mamma Jenny, pappa Johan och barnen Sigrid och Valter vid sin utemöbel en gammal kyrkbänk.
Familjen Lindgren, mamma Jenny, pappa Johan och barnen Sigrid och Valter vid sin utemöbel en gammal kyrkbänk. FOTO: Fotograf Maria Hansson

Den gräddvita prästgården syns på långt håll i det platta landskapet på Uppsalaslätten. En flock gäss betar på de bördiga åkrarna kring Funbo, någon mil öster om Uppsala.

– Ja, det är ingen slump att prästgården ligger här. Prästen förr var också lantbrukare och fick den bästa odlingsmarken i trakten, säger Johan Lindgren.

 Funbo prästgård besöktes ofta av Carl von Linné och var även med i SVTs "Det sitter i väggarna"
Funbo prästgård besöktes ofta av Carl von Linné och var även med i SVTs "Det sitter i väggarna" FOTO: Fotograf Maria Hansson

En iskall nordanvind blåser genom märg och ben där vi står på gårdstunet. Påskriset på verandatrappan viker sig i blåsten.

Familjens två barn, Sigrid, 10 år, och Valter, 8 år, som entusiastiskt har hoppat på studsmattan blir till slut tvungna att ge upp för den bitande vinden.

Rutmönster från förr

 Hallen optiskt rutmönster som ser ut att röra sig under våra fötter.
Hallen optiskt rutmönster som ser ut att röra sig under våra fötter. FOTO: Fotograf Maria Hansson

Vi skyndar in till värmen inne i prästgården. Där är det första som möter ögat hallgolvet, målat i ett optiskt rutmönster som ser ut att röra sig under våra fötter.

– Man kan tro att det är ett modernt mönster men det är faktiskt från sent 1700-tal, berättar Jenny Lindgren.

Både hon och maken Johan är något av ”byggnadsvårdsnördar”. Älskar att botanisera bland böcker om gamla tapeter, målade golv och byggstilar.

Läs också: Familjen Höglund stortrivs i den gamla prästgården i Edsbyn!

 Flera originaldörrar doldes under masonitskivor.
Flera originaldörrar doldes under masonitskivor. FOTO: Fotograf Maria Hansson

Sedan de köpte den gamla prästgården för sju år sedan har de känt sig som att de varit på skattjakt. Under renoveringen har de gjort den ena spännande upptäckten efter den andra.

Som de gamla trädörrarna gömda bakom masonitskivor, med påkostade och rejäla järnbeslag.

– Så hittade vi den här gamla schablonmålningen på vinden också, säger Jenny och håller upp en bit av en gammal vägg, målad som en tapet.

Schablonmålad vägg

 Jenny med en bit av den schablonmålade vägg vars mönster hon använde som förlaga.
Jenny med en bit av den schablonmålade vägg vars mönster hon använde som förlaga. FOTO: Fotograf Maria Hansson

Den hade hon som förlaga när hon tillverkade schabloner till det första rummet, efter hallen, som används som kontor och bibliotek.

Nu ser väggen ut som den gjorde för ett par hundra år sedan, med brunrött mönster på gråblå bakgrund.

I hörnet står en buteljgrön, nätt kakelugn, vacker som ett smycke. Den ser ut att ha stått där alltid, men är en antik kakelugn som de har köpt och låtit installeras här.

 Den gröna, antika kakelugnen är nyinstallerad då kyrkan tog bort originalkakelugnen på 1930-talet.
Den gröna, antika kakelugnen är nyinstallerad då kyrkan tog bort originalkakelugnen på 1930-talet. FOTO: Fotograf Maria Hansson

– Vi ställde den i den murade nisch där en kakelugn hade stått ursprungligen. Där var det ett handfat när vi köpte det för detta rum var avdelat och ombyggt till toalett för besökande församlingsbor. Huset har byggts om många gånger under århundradena, säger Johan.

Familjen var med i SVTs byggnadsvårdsprogram ”Det sitter i väggarna” 2017 och fick veta mängder av kuriosa och fakta kring sitt hus.

Nära Linnés Hammarby

 Flera av bodarna är från tidigt 1800-tal och någon är från 1700-talet.
Flera av bodarna är från tidigt 1800-tal och någon är från 1700-talet. FOTO: Fotograf Maria Hansson

Det ligger nära Linnés Hammarby, som var den kände vetenskapsmannen Carl von Linnés sommarhus och tillflykt från Uppsalas osunda miljö i slutet av 1700-talet.

– Han besökte Funbo prästgård vid den tiden och berättar i sina memoarer om en elak änkeprostinna som bodde här då, säger Jenny och ler.

Och även andras präster blev omskrivna, särskilt prästen Petrus som 1570 blev jagad av kung Johan III:s knektar för att han vägrade att följa dåtidens gudstjänsrordning.

Huset byggdes upp

 Påskpyssel i köket, Valter, Johan, Jenny och Sigrid.
Påskpyssel i köket, Valter, Johan, Jenny och Sigrid. FOTO: Fotograf Maria Hansson

Andra fakta de fick veta var att prästgården brann ned till grunden i mitten av 1700-talet och nuvarande hus byggdes 1770.

– Då byggde man ett klassiskt, symmetriskt sexdelat plan med två skorstenar och två rum i fil. Sedan byggdes det ut 1810 och blev längre och större, den storlek det har i dag, fortsätter han.

När han och Jenny köpte huset för tio år sedan ägdes det fortfarande av kyrkan och var i ganska slitet skick.

Ändrats genom århundradena

 Sigrid målar koncentrerat.
Sigrid målar koncentrerat. FOTO: Fotograf Maria Hansson

Det har byggts ut och byggts om genom århundradena och anpassats för att ta emot församlingsmedlemmar med pastorsexpedition och besökstolett.

– Rummen var som inbyggda lådor. Det kändes skönt att få befria dem från masonit och ta fram takhöjden och de vackra originaltaken och golven, säger Johan.

– Vi försöker återskapa stilen från tidigt 1800-tal ungefär. Men vi följer det inte slaviskt, utan kan ta in lite andra stilar och tidsperioder, fortsätter han.

Milda färger

Färgsättningen på lister och dörrar är vald med omsorg, milda grå, blå och gröna nyanser och tapeternas är av gammaldags papper, med nytryckta mönster efter gamla förlagor.

Ute i köket, längst ut i den högra gaveln, är det påskfint med tulpanbukett och påskris. Vid matbordet sitter familjen och målar påskägg. Ljuset flödar in från fönster i tre väderstreck.

 Dova, milda färger som liknar stilen på tidigt 1800-tal.
Dova, milda färger som liknar stilen på tidigt 1800-tal. FOTO: Fotograf Maria Hansson

Och köket visade sig vara en riktig pärla, dold under lager av masonit.

– Vilken tur att de bara hade spikat över den gamla inredningen, när de renoverade på 1930-talet. För även om den var full av fett och sot så var det riktig fin pärlspont, säger Johan och visar panelen som går från golv till tak i det stora köket.

Pärlspont i köket

 Köket där det mesta av originalinredningen finns kvar, som pärlsponten i tre olika bredder.
Köket där det mesta av originalinredningen finns kvar, som pärlsponten i tre olika bredder. FOTO: Fotograf Maria Hansson

Den är målad i samma milda, gröna färg som originalfärgen de hittade spår av inne i skafferiet.

Köksgolvet under linoleummattan var inte av bästa kvalitet, med spikhål och ojämnheter.

– Då kom vi på att vi kunde måla över med stora rutor i vitt och grått i linoljefärg. Det är kul när man kan göra något av ett golv som inte är så snyggt, säger Johan.

Han och Jenny försöker att ta renoveringen stegvis och inte bli stressade av att det tar tid.

Stora salen kvar

 Nästa projekt blir att återställa stora salen till sin forna prakt.
Nästa projekt blir att återställa stora salen till sin forna prakt. FOTO: Fotograf Maria Hansson

Som att färgen flagar i den stora salen som används mest som förråd, i dag. Bland annat av golvbrädor som ligger på tork.

De ska in till salongen intill, där det nya golvet bara skruvats fast provisoriskt ännu.

Uppe på övervåningen myser barnen Sigrid och Valter i varsin hörna av den stora TV-soffan.

 Vindsvåningen bär spår av till- och utbyggnad, bland annat genom att golvet har olika höjd.
Vindsvåningen bär spår av till- och utbyggnad, bland annat genom att golvet har olika höjd. FOTO: Fotograf Maria Hansson

Här, på den gamla kallvinden där det förr lagrades äpplen och var kallförråd, har barnen nu plats för allt från pingisbord till hänggunga.

– Här kan barnen få ta över som sitt när vi har renoverat klart så att även Valter får ett rum häruppe, säger Johan.

Han och Jenny är fascinerade av hur välbyggt huset är.

– Timret är så tjockt att vi inte har behövt tilläggsisolera. Och grunden är torr och fin, byggd på en sockel så det är ingen fukt, säger Johan.

Handhyvlad panel

 Handhyveln som Johan har använt till både golvplank och väggpanel.
Handhyveln som Johan har använt till både golvplank och väggpanel. FOTO: Fotograf Maria Hansson

De har lagt ned hundratals timmar på renoveringen. Allt från fasaden av kilsågad panel som de själva målat i gräddvit färg, det långa taket där de lagt 3000 tegelpannor som de köpt från olika hus begagnade genom åren.

 Matsalen har gott om plats för umgänge och middagar.
Matsalen har gott om plats för umgänge och middagar. FOTO: Fotograf Maria Hansson

Plus de mängder av kilsågade paneler till fasaden som Johan har handhyvlat i den gamla tionde-boden (där församlingsborna förr betalade en tiondel av sin skörd).

Detta trots att de har heltidsjobb och två barn. Hur orkar de?

– Det är vår hobby, vi gillar verkligen att renovera och få fram husets karaktär. Det är så tillfredställande att se hur fint det blir, säger Johan.

Fakta

Namn: Johan och Jenny Lindgren.

Ålder: Båda är 40 år.

Bor: I Funbo prästgård, någon mil öster om Uppsala.

Gör: Johan är kemist och Jenny är jurist.

Familj: Varandra och barnen Sigrid, 10 år, och Valter, 8 år.

Drömmer om: Att starta ett café och en butik på gården.

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Gör som 60 000 andra!

Missa inte Lands nyhetsbrev

Få lästips om hem och trädgård, mat och dryck samt djur och natur

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Populära ämnen på Land.se

Läs artiklar i säsong

Till toppen