Gå till innehåll
Shopping Resor
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
kultur 21 oktober 2016

Lands dialektskola del 4: Lär dig prata känslor på jämtländska

Det är inte lätt att vara kär i Jämtland. Kärring med två "r" är inte bra men käring med ett är ljuvligt. Och jubla inte om du kallas för raring, det är inte så snällt som du tror.

Bild 1/2
Bild 2/2

Karin Abrahamsson i Offerdal har jämtlands finaste titel. Hon är hövding i föreningen Republiken Jämtland och stolt över jämtskan, eller ”jamskan” som hon och andra jämtlänningar säger.
– Ändå kom jag inte i kontakt med språket så mycket innan jag blev vuxen. Jag kommer från Gäddede och där försvann jamskan när riksradion kom. Folk tyckte att det lät finare att prata som de gjorde på radion, berättar Karin.

Jamskan är ett språk, så säger alla i Jämtland, men det betyder inte att alla pratar lika. Karin beskriver en tippgunga. I väster tippar det åt det norska hållet med ord som rar (konstig). Österut drar det mer åt det ångermanländska hållet med en annorlunda språkmelodi.
Kristina Vall, Laxviken, fick höra att det var skämmigt om mamma pratade jamska när barnen var små. Så är det inte nu. Hon har hållit kurser i jamska och är stolt så att det pyser om det.

Lennart Jähkel. Det som hörs i Pistvakt är inte jamska men visst finns det influenser - till exempel när Lennart pratar om "Bjärven".
Lennart Jähkel. Det som hörs i Pistvakt är inte jamska men visst finns det influenser – till exempel när Lennart pratar om ”Bjärven”.

-Vi i JRA, Jämtländska republikanska armén, gör vad som helst för att ”beværa jamskan”, säger hon och skrattar lite.
Det är ett fantastiskt trollande med vokalerna. Om du blundar och lyssnar är det så du hör att du är i Jämtland. ”Bevara jämtskan” blir ”beværa jamskan” med ett a-ljud som hamnar mitt emellan a och ä. ”Knä” blir ”kne” och ”ko på bro” kan bli ”ku på bru”.

När Kristina pratar om sig själv säger hon inte ”jag” utan ”jea” med ett snudd på ohörbart ”a” i slutet.
I vissa lägen är det rena vokaltombolan. Väderstrecket öst kan uttalas som det skrivs men också äst, ast, åst, ust eller yst beroende på var man befinner sig.

Som många andra norrlänningar klipper jamskan av ord. En rest från fornnordiskan är också att de sätter ”n” före mäns namn och ”a” före kvinnors.  n´Per och a’Karin.
– Och så säger vi ”ei” eller ”ein” om en sak, som ”ei laamp”.

Ovana löper risk att få vokalsvindel. Vokaler byts, klipps bort, byter plats och, ovanpå allt detta, dänger Kristina till med dubbla vokaler. Lampa blir ”laamp” med gungande betoning på bägge vokalerna.

Mikael Tornving. Inte hörs det mycket men när han säger "gammart" i stället för "gammalt" skiner det jämtländska igenom.
Mikael Tornving. Inte hörs det mycket men när han säger ”gammart” i stället för ”gammalt” skiner det jämtländska igenom.

Konsonanterna då? Kan man hålla sig i dem när det blåser hårt? Knappast.
– Vi har ju tonlösa ”l” också, säger Kristina pedagogiskt.
Man sätter alltså tungspetsen bakom framtänderna och säger ”l” utan ljud. Det väser lite mjukt bara och skulle vara omöjligt att stoppa in i ord om inte det stolta språket jamskan hittat en briljant lösning.
Det milda pyset paras ihop med ett rejält sje-ljud.
– Kallt blir i stället ”kallscht”, förklarar Kristina och hennes tonlösa ”l” hörs knappt.
Fast det finns där. Hugade studenter i jamska kan gå hem och öva. ”Allt, kallt och salt” blir ”allscht, kallscht och sallscht”.
– Och när det är halkigt säger vi att det är ”schläfft” med tonande ”l”.

”Schläfft” är samma ord som ”släppt”. Nu går det runt i huvudet. ”S” blir ”sch”, ”l” hörs knappt och i stället för ”p” säger man ”f”.
Som sagt, jamskan är ett alldeles eget språk.

Bli känslosam på jamska

Fejen = glad, till sig i trasorna.
Sint = arg.
Griin = gråta.
Fy huun = som fy hundan, fy sjutton.
Dra på kasa = dra på trissor.
Raring = kuf, knäppis.
Käring = älskling
Ampen = ängslig
Terenes = irriterande, någon som tär på ditt tålamod.
Otröyn = otrygg, orolig.
Tjöjes = få kväljningar.
Spärsk skiten ur klövan = glatt uttryck för att gå ut och dansa, fritt översatt att sparka skiten ur klövarna.
Ömleije = ynkligt, sorgligt.

—–

Gör som 60 000 andra!

Missa inte Lands nyhetsbrev

Få lästips om hem och trädgård, mat och dryck samt djur och natur

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Populära ämnen på Land.se

Missa inte vår webbshop

Lär dig i din takt

Upptäck nya platser med

Läs artiklar i säsong

Till toppen