Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Landkoll 29 september 2017

Johan och Erika satsar på en framtid i den jämtländska glesbygden

Laxviken

En envis mamma ordnade så att dottern och byns snickare fick träffas. I dag satsar Erika och Johan Winterlia på en gemensam framtid i den jämtländska glesbygden. Fårkorv och trendiga engångstallrikar är två av deras födkrokar.

 Erika och Johan har cirka 140 lantrasfår och lilla Teyla älskar att klappa dem.
Erika och Johan har cirka 140 lantrasfår och lilla Teyla älskar att klappa dem. FOTO: Katarina Lövgren

Flocken med baggar dundrar fram genom hagen. Efter kommer vallhunden Bell farande som ett skott. I bakgrunden vidsträckta vyer mot de jämtländska fjällen.

Erika och Johans liv tillsammans här började tack vare hennes envisa mamma.

Erika bodde i Namibia och när mamman ringde pratade hon ständigt om den fine och händige snickaren Johan – som dessutom var singel.

Mamma ordnade en middag

 Djuren ger mycket glädje trots allt jobb. Här nosar ett får nyfiket på Erika.
Djuren ger mycket glädje trots allt jobb. Här nosar ett får nyfiket på Erika. FOTO: Katarina Lövgren

Erika lyssnade bara med ett halvt öra, men när hon kom hem till Sverige så hade mamma ordnat en middag för Erika. Som av en händelse var även snickaren inbjuden.

När hälsningsfraserna var avklarade smet mamma kvickt iväg och lämnade de båda att lära känna varandra.

I dag skrattar paret gott åt “kuppen” som ledde vidare till en kärlekssaga, en liten familj och ett gemensamt företag på gården i Laxviken.

Läs också: Ingrid bor i väglöst land: ”Inget i det moderna samhället lockar mig”

Bra att vara mångsysslare

 På gården kan Erika och Johan umgås med varandra och sin dotter Teyla hela dagarna.
På gården kan Erika och Johan umgås med varandra och sin dotter Teyla hela dagarna. FOTO: Katarina Lövgren

Byn ligger nio mil från Östersund och fem mil från Strömsund. För att överleva i en sådan glesbygd måste man antingen arbetspendla varje dag eller leva på det som finns i byn.

Johan och Erika valde det sistnämnda. Förra året när de väntade sitt första barn dök chansen upp att köpa traktens största fårbesättning.

– Vi hade både en längtan efter att leva på en gård med djur, nära naturen. Vi bestämde oss över natt att ta chansen, säger Erika.

Kaos på gården

 Johan och Erika har bara lantrasfår, Helsingefår, Jämtlandsfår, Klövsjöfår och Gotlandsfår.
Johan och Erika har bara lantrasfår, Helsingefår, Jämtlandsfår, Klövsjöfår och Gotlandsfår. FOTO: Katarina Lövgren

Starten på livet som fårfarmare blev tuffast tänkbara. 160 får levererades samma dag som de kom hem med dottern Teyla från BB.

Tack och lov fick de hjälp från kvinnan de köpt fåren av så att de klarade inkörningsperioden.

– Men vi undrade många gånger vad vi hade gett oss in på, säger Erika.

I dag är de betydligt mer erfarna och hanterar vant sina får som alla är lantraser, Helsingefår, Jämtlandsfår, Klövsjöfår och Gotlandsfår.

Grannarna bjuder på bete

 Grannarna bjuder på bete, utöver gårdens egna 20 hektar.
Grannarna bjuder på bete, utöver gårdens egna 20 hektar. FOTO: Katarina Lövgren

Betet är 20 hektar av egen mark, plus att flera bybor erbjuder fri betesmark åt fåren för att hålla landskapet öppet.

– Jag håller med stolpe och tråd om de gör inhägnader, säger Johan.

Fåren ger paret intäkter på flera sätt. Främst genom korv- och köttprodukter gjorda efter egna recept hos en lokal charkuterist, och försäljning av fårskinn och tovade produkter som Erika tillverkar.

– Vårt mål är att bli självförsörjande på ekologiska livsmedel. Därför vill ha ett orangeri och större grönsaksodlingar, säger Erika.

Det unga paret bubblar av idéer och framtidsdrömmar. De vill även starta en liten restaurang och en butik på gården.

Läs också: 34-åriga Erika lämnade Paris för att bli mjölkbonde i Härjedalen

Trendiga tallrikar

 Johan med spiel, det jämtländska ordet för granspån, som även används som miljövänliga engångstallrikar. (Kan eldas upp efter användning.)
Johan med spiel, det jämtländska ordet för granspån, som även används som miljövänliga engångstallrikar. (Kan eldas upp efter användning.) FOTO: Katarina Lövgren

Men först har de mer akuta utgifter som investeringar i ett nytt modernt fårhus. Plus renoveringen av boningshuset från 1800-talet.

I en liten lada döljer sig ännu en inkomstkälla: En maskin för tillverkning av ”spiel”, det jämtländska namnet för takspån.

Gården har i flera generationer producerat spjel och nu är det Johan som ser till att stora granklabbar förvandlas till tunna spån.

– Beställare är husbyggare som vill ha spjel på tak eller fasad, något som blivit mer populärt med trenden att bygga hållbart, säger Johan.

– Men många restauranger och cateringföretag använder också spjel som ett alternativ till assietter eller engångstallrikar, fortsätter han.

Hårt slit men härligt

 Erik med tjurkalven Olle av rasen fjällko som får komma ut och busa av sig.
Erik med tjurkalven Olle av rasen fjällko som får komma ut och busa av sig. FOTO: Katarina Lövgren

Alla produkter som kommer av skogen och fåren säljs under varumärket Winterliagården.

När Lands utsända besöker gården lyckas vallhunden samlas flocken i en ring runt familjen.

Lilla Teyla får mata baggarna med korn och i bakgrunden syns den jämtländska fjällvärlden breda ut sig tio mil bort.

– Ibland är livet tufft här, och ibland är det fantastiskt bra. Men det är alltid otroligt vackert, säger Johan.

Läs också: Lämnade akademikerlivet – njuter av att driva självhushåll i Lappland

 Bonus för allt det hårda slitet är den hisnande vackra utsikten mot Hotagensjön.
Bonus för allt det hårda slitet är den hisnande vackra utsikten mot Hotagensjön. FOTO: Katarina Lövgren

Erikas och Johans 5 bästa tips för företag på landsbygden

1. Våga ta steget. Vi bestämde oss över en natt för att köpa en stor fårbesättning när chansen dök upp. Ångra hellre något du gjort än något du inte gjort.

2. Ge inte upp när motgångar kommer! Sådana klarar sig ingen undan. Utgå från att det tar 3-5 år för ett företag att komma igång.

3. Hjälp varandra. Ibland måste man växeldra och det är guld värt att avlasta när den andre inte har ork. Att prata om vilka prioriteringar som ska göras är viktigt.

4. Försök vara kreativ. Finns flera ben att stå på så minskar riskerna att ekonomin rasar om någon del går sämre.

5. Backa upp med andra inkomster. Att driva en gård betyder ett jämnt tryck på utgifter, mycket kan inte väljas bort, som foder och veterinärvård. Intäkterna däremot kommer i spridda skurar. Bra att backa upp med andra tillfälliga jobb tills verksamheten är stabil.

 I framtiden hoppas de kunna öppna en gårdsbutik och gårdskrog.
I framtiden hoppas de kunna öppna en gårdsbutik och gårdskrog. FOTO: Katarina Lövgren

Så fixade de företaget

Finansiering: Försäljning av skog, lån, bidrag från EU.

Omsättning: Verksamheten är ny med en första startbudget på en halv miljon kronor i intäkter från fåren och spjelen.

Marknadsföring: Facebook, hemsidan winterlia.se och medverkan på marknader och mässor.

Drömmer om att starta gårdskrog

Namn: Erika och Johan Winterlia

Ålder: 34 och 33 år.

Bor: På gård i byn Laxviken i Jämtland.

Familj: Varandra och dottern Teyla, 1 år.

Yrken: Båda är fårbönder. Erika också grafisk designer och Johan snickare.

Drömmer om: Att gården blir självförsörjande, att starta gårdskrogen Winterlia Gourmet samt en gårdsbutik för att sälja hantverk och livsmedel.Läs också: Agneta är självförsörjande på grönsaker: ”Perfekt att odla i zon 7”

Relaterade artiklar

Läs mer om

Lands Nyhetsbrev

Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen