Storstadsbor har sämre livskvalitet än folk på landsbygden

Undersökningen är gjord för första gången och mäter med fokus på människors livskvalitet, snarare än ekonomisk utveckling. Det är landets samtliga regioner som samarbetat och tagit fram informationen till den rapport som nu presenterats.

I den nu framtagna statistiken visar det sig att personer boende i Stockholm har sämre livskvalitet än riksgenomsnittet när det gäller hälsa, miljö, medborgarengagemang och bostadssituationen.

Trångt, segregerat och dålig luft

Det innebär att man bor betydligt trängre, att luftkvaliteten är sämre och att det finns en stor segregation.

Däremot har storstadsborna det bättre än snittet när det gäller inkomster, sociala relationer och utbildning.

Undersökningen visar också att kvinnor generellt sätt har en bättre livskvalitet än män. En stor anledning till det är att kvinnor har bättre utbildning och därmed är bättre anpassade för dagens och morgondagens arbetsmarknad.

Läs också: Glesbygd, landsbygd eller gles landsbygd – var bor du egentligen?

Allra bäst livskvalitet har människor som bor inom pendlingsavstånd till större kommuner.

Stora skillnader även på landsbygden

Det går också att konstatera att det finns klara skillnader även för människor boende på landsbygden. Här har turismen en stor påverkan. Landsbygdskommuner med turism har generellt sätt möjlighet att erbjuda bättre livskvalitet till sina invånare, än vad landsbygdskommuner utan turism kan.

Läs också: Här är det bäst att bo i Sverige

Någon kommunranking har inte gjort i samband med utredningen. Däremot kan det bli en utveckling så att utredningen inte bara tittar på livskvalitet, utan även på lycka.

Fakta

Så här fördelas livskvaliteten enligt Tillväxtverket.

1. Pendlingskommun nära storstad

2. Större stad

3. Mindre stad/tätort

4. Pendlingskommun nära större stad

5. Landsbygdskommun med besöksnäring

6. Lågpendlingskommun nära större stad

7. Pendlingskommun nära mindre tätort

8. Landsbygdskommun

9. Storstäder