Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Landkoll 26 februari

Fakta om Vasaloppet – världens äldsta och största långlopp på skidor

Vasaloppet är världens äldsta och största långlopp på skidor. Vid den första tävlingen 1922 deltog 119 manliga skidlöpare. Numera är det cirka 15 000 åkare som kör de nio klassiska milen mellan Sälen och Mora.

 Den klassiska Vasaloppsstarten i Sälen.
Den klassiska Vasaloppsstarten i Sälen. FOTO: Schaerer/Daily Mail/REX

Första söndagen i mars är en klassisk svensk vinterdag! Då sitter nästan två miljoner bänkade framför tv-apparaterna för att titta på Vasaloppet. Och cirka 15 000 åker de nio milen på skidor.

Här har vi samlat fantastisk fakta om älskade Vasaloppet. Vilken nostalgi!

Gustav Vasa och Vasaloppet

I december 1520 befann sig Gustav Eriksson i Dalarna. Där försökte han få stöd i revolten mot den danske kungen Kristian II, som då styrde Sverige. Men bönderna i Dalarna var inte pigga på att göra uppror. Gustav Vasa tvingades därför fly, för att undkomma Kristian II:s män som var honom i hasorna.

Läs också: 10 minnesvärda Vasaloppssegrare

Tvärtemot vad många tror flydde inte Gustav Eriksson från Sälen mot Mora – han åkte den motsatta vägen. Det var i Mora han talade till dalkarlarna för att få deras stöd i upproret mot kung Kristian. Sedan flydde han mot det som i dag är Sälen, där han blev upphunnen.

Gustav Eriksson enade så småningom riket och blev Sveriges kung, mer känd under namnet Gustav Vasa.

 Gustav Vasa hette Gustav Eriksson innan han blev kung. Så egentligen skulle Vasaloppet heta ”Erikssonloppet”.
Gustav Vasa hette Gustav Eriksson innan han blev kung. Så egentligen skulle Vasaloppet heta ”Erikssonloppet”. FOTO: TT

Åkte troligen inte skidor

Men Vasaloppet skulle alltså egentligen ha fått namnet Erikssonloppet, då Gustav Vasa inte hette så när han flydde från Mora till Sälen. Dessutom finns det inga historiska källor som bevisar att han faktiskt flydde på skidor. Enligt historikern Dick Harrison kan han ha haft snöskor, ridit på en häst eller åkt i en släde – ingen vet.

 Första Vasaloppet ägde rum 1922.
Första Vasaloppet ägde rum 1922. FOTO: Sjöberg Bild

Anders Pers startade Vasaloppet

Idén till ett Vasalopp kläcktes av Morasonen Anders Pers. Den 10 februari 1922 skrev han om sin idé i Westmanlands Läns Tidning. Artikeln spred sig snabbt och publicerades även i DN. Några veckor senare, den 19 mars, gick den allra första Vasaloppstävlingen av stapeln.

Första söndagen i mars

Sedan 1948 genomförs Vasaloppet traditionsenligt den första söndagen i mars. Det tidigaste på året som loppet åkts var 1926, den 21 februari.

Vasaloppet i siffror

  • Total sträcka: 90 km.
  • Startplats, Sälen: 350 m ö h.
  • Loppets högsta punkt (efter 3,0 km): 528 m ö h.
  • Målet i Mora: 162 m ö h.
  • Stigningsmeter: 812 m.
  • Fallmeter: 986 m.
  • Uppför: 25 procent – 22,2 km.
  • Plant: 43 procent – 38,6 km.
  • Nedför: 32 procent – 29,2 km.
 Vasaloppets första vinnare 1922, Ernst Alm från IFK Norsjö i Västerbotten.
Vasaloppets första vinnare 1922, Ernst Alm från IFK Norsjö i Västerbotten. FOTO: Sjöberg Bild

Vasaloppets premiär

Premiären av Vasaloppet skedde söndagen den 19 mars 1922 och 119 åkare kom till start. Snabbast i spåret var 22-årige Ernst Alm från IFK Norsjö i Västerbotten. När Alm kom i mål efter 7 timmar, 32 minuter och 49 sekunder lagerkransades han av kranskullan Therese Eliasson från Mora.

 Margit Nordin, den första kvinnan som deltog i Vasaloppet.
Margit Nordin, den första kvinnan som deltog i Vasaloppet. FOTO: TT

Vasaloppets första kvinnliga segrare

1923 gick Margit Nordin från Grängesberg till historien som den första kvinnan som genomförde loppet, men kort därefter beslöts att loppet inte längre var öppet för kvinnor. Först 1997 inrättades en damklass och den första officiella damsegrarinnan blev Sofia Lind från Roslags-Länna med tiden 5.06:35.

Loppet går i ”fel” riktning

Den första Vasaloppsåkaren, Gustav Vasa, åkte alltså enligt historien från Mora till Sälen.

När det första Vasaloppet arrangerades 1922 beslutade man att i stället ha målet i Mora, för att underlätta administrationen. Sedan har man fortsatt så för att det är lättare att ha målet i Mora.

De tre första åren gick starten i Sälen nedanför Vasastenen, innan den 1925 flyttade upp på vägen öster om älven.

 Nils ”Mora-Nisse” Karlsson vann Vasaloppet nio gånger. Här skidar han leende förbi pappa Viktor Karlsson vid Mångsbodarna år 1950 där ”Mora-Nisse” segrar på tiden 6.08.25.
Nils ”Mora-Nisse” Karlsson vann Vasaloppet nio gånger. Här skidar han leende förbi pappa Viktor Karlsson vid Mångsbodarna år 1950 där ”Mora-Nisse” segrar på tiden 6.08.25. FOTO: Sjöberg Bild

”Mora-Nisse” vann nio gånger

Nils ”Mora-Nisse” Karlsson vann Vasaloppet nio gånger, vilket än i dag står som rekord. 1950 var han i högform och akterseglade med eftertryck de övriga i startfältet. Till slut var ”Mora-Nisse” hela 21 minuter före tvåan, Martin Karlsson från Hofors. Ingen annan deltagare har varit i närheten av att vinna tävlingen med sådan marginal.

Efter sin karriär var ”Mora-Nisse” Vasaloppets spårchef 1961-1967.

Läs också: Ostkaka – snabbt och enkelt recept

Hyllade ”Mora-Nisse”

2017 var det 100 år sedan Nils ”Mora-Nisse” Karlsson föddes. Då hyllades Vasaloppets största profil genom tiderna med att alla som startade i det 93:e Vasaloppet skulle göra det i en röd mössa.

Vasaloppskontrollerna

Visst känner man igen namnen på de klassiska kontrollerna – Sälen (start), Smågan, Mångsbodarna, Risberg, Evertsberg, Oxberg, Hökberg, Eldris, Mora (mål).

Redan vid den första upplagan av Vasaloppet 1922 var Oxberg, Mångsbodarna och Evertsberg officiella kontroller.

 Systrarna Kallur vid Tjejvasan 2019.
Systrarna Kallur vid Tjejvasan 2019. FOTO: TT

Vasaloppsveckan 2020

Numera är Vasaloppet en hel vecka med olika skidlopp.

Vintern 2020 består Vasaloppsveckan av:

  • Vasaloppet 30 (f d Kortvasan), 21 februari, 30 km
  • Tjejvasan, 22 februari , 30 km
  • Öppet spår, 23 februari, 90 km
  • Ungdomsvasan, 23 februari, 9 och 19 km
  • Öppet spår, 24 februari, 90 km
  • Vasaloppet 45 (f d Halvvasan), 25 februari, 45 km
  • Nattvasan 90, 28 februari, 90 km
  • Nattvasan 45, 28, februari, 45 km
  • Stafettvasan, 28 februari, 90 km
  • Vasaloppet, 1 mars, 90 km
  • Barnens Vasalopp skidor, Blåbärsloppet, 29 februari, 9 km
  • På sommaren arrangeras också Cykelvasan och ett antal löparlopp, till exempel Ultravasan.

Vasaloppet utomlands

Det finns flera systerlopp till Vasaloppet, i andra länder. I USA finns ett Vasalopp i Mora i Minnesota, i Kanada Vasaloppet de la Sergerie, i både Kina och Japan finns Vasalopp och i Finland Botniavasan.

 Vasaloppets klassiska dryck – blåbärssoppen.
Vasaloppets klassiska dryck – blåbärssoppen. FOTO: Sjöberg Bild

Blåbärssoppa

Sedan det första Vasaloppet 1922 har det varit en tradition att servera blåbärssoppa till åkarna. Under hela Vasaloppsveckan går det åt cirka 50 000 liter blåbärssoppa.…

Vid kontrollstationen i Evertsberg kokar de blåbärssoppan som förr i tiden – utan el. Soppan kokas över eld i hundraliteskärl. Sen pumpas soppan över i stora cisterner som värms med el.

 Blåbärssoppa kokas i Evertsberg.
Blåbärssoppa kokas i Evertsberg. FOTO: TT+Ulf Palm/TT
 Kranskullan.
Kranskullan. FOTO: Sjöberg Bild

Kranskullan

Att bli kranskulla är ett mycket ärofyllt och fint uppdrag, det är ofta en dröm för alla flickor och pojkar, aktiva inom IFK Moras och Sälens IF:s verksamheter, att få detta ärofyllda uppdrag.

Kriterierna som tidigt sattes på pränt var att kranskullan ska vara ogift men framför allt ha idrottsliga meriter och ha gjort goda insatser som representant vid tävlingar och övriga arrangemang. Faderns, eller annan familjemedlems, idrottsliga meriter vägdes också in i vågskålen. Numera är det Vasaloppets tävlingsledare som utser kranskullan och de har följande kriterier:

  • Kvinnlig medlem i IFK Mora eller Sälens IF.
  • God representant och förebild för idrotten.
  • Hon är en god ledare, funktionär och/eller aktiv idrottare.

Läs också: Här går forkörningen till Röros marknad

Kransmasen

Vid den första Tjejvasan 1988, tillika den första tävlingen i Vasaloppsspåret för kvinnor, blev den 11-årige Axel Jungward, en skidåkare som bland annat vunnit sin klass i ”Lilla Vasaloppet” i Mora, den första officiellt utsedda kransmasen. Sedan 1993 har Tjejvasan en något äldre kransmas.

Så sent som 2005 infördes en kransmas till den kvinnliga segraren i Vasaloppet.

Tjejvasans tävlingsledare utser kransmasen och de har följande kriterier:

  • Manlig medlem i IFK Mora eller Sälens IF.
  • God representant och förebild för idrotten.
  • Han är en god ledare, funktionär och/eller aktiv idrottare.
 Sven Jerring.
Sven Jerring. FOTO: Sjöberg Bild

Sven Jerring i radio

Radiomannen Sven Jerring har bidragit till Vasaloppets popularitet. Den 8 mars 1925 refererade han det första svenska direktsända idrottsreportaget i svensk radio från Vasaloppsmålet. Han refererade Vasaloppet i radio ända fram till 1970-talet.

Vasaloppet i tv

Vasaloppet direktsändes i svensk tv första gången 1966. 1973 var första gången som sändningen var i färg. Numera följer cirka två miljoner sändningen i SVT.

 1977 åkte kung Carl XVI Gustaf Vasaloppet.
1977 åkte kung Carl XVI Gustaf Vasaloppet. FOTO: Sjöberg Bild

Svenska kungligheter i spåren

1977 åkte kung Carl XVI Gustaf Vasaloppet. Han kom på 5 708:e plats med tiden 8:12:41. 1987 och 1997 åkte han Öppet spår.

Prins Carl Philip åkte Vasaloppet 2019 och har tidigare deltagit både i Öppet spår och Skejtvasan. 2013 och 2014 åkte både han och prinsessan Sofia Stafettvasan. Prinsessan Sofia har också deltagit i Tjejvasan.

 Prins Carl Philip och prinsessan Sofia i Stafettvasan 2014.
Prins Carl Philip och prinsessan Sofia i Stafettvasan 2014. FOTO: TT

Tidsstraff för nedskräpning

En regel som har funnits några år är att om man blir påkommen med att slänga skräp på annat sätt än på hänvisade platser så kan man straffas med ett tidstillägg på 15 minuter.

Man får slänga skräp i soptunnorna vid Vasaloppskontrollerna och vid kontrollerna i Gopshus och Läde, i de markerade skräpzonerna mellan varje Vasaloppskontroll, där du som deltagare vet att en ledare eller anhörig plockar upp det som du slänger.

Åkarna blir lättare och kortare

Under ett Vasalopp går en deltagare i genomsnitt ner tre kilo.

En Vasaloppsåkare krymper också på längden, då diskarna i ryggraden trycks ihop och fotvalven trampas ner.

 Vasaloppsveteranerna tävlar i orange nummerlapp.
Vasaloppsveteranerna tävlar i orange nummerlapp. FOTO: TT

Vasaloppsveteraner

Veteranklubben bildades 1987 och 2018 hade den cirka 700 medlemmar. För att vara med i klubben ska man ha genomfört minst 30 Vasalopp eller Öppet spår, och det är bara ett lopp per år som räknas. Veteranerna åker med en orange nummerlapp.

Läs också: Nostalgi – 6 bilprylar som försvunnit

Inställda Vasalopp

Vasaloppet har ställts in tre gånger. 1932 och 1990 på grund av snöbrist, 1934 på grund av att det var för få anmälda. Öppet spår ställdes in 1989 och 1990 på grund av snöbrist. Tjejvasan ställdes in 1990 på grund av snöbrist.

 Målgången i Mora.
Målgången i Mora. FOTO: Sjöberg Bild

Målet i Mora

Det klassiska målet i Mora har alltid legat på samma plats vid Zorns staty av Gustav Vasa. Under åren 1924–50 rundades Klockstapeln i Mora. 1986 permanentades målportalen med måldevisen på emaljerad plåt.

 Den klassiska skylten vid målgången i Mora.
Den klassiska skylten vid målgången i Mora. FOTO: Sjöberg Bild

Den klassiska skylten – ”I fäders spår”

1922 bestod skylten av en vitmålad skiva i träram med texten ”MÅL” upphängd mellan två flaggstänger. 1923 kom texten ”I fädrens spår för framtids segrar” sammanställd av konstnären Gustaf Ankarcrona, Leksand. 1948 ändrades texten till ”I fäders spår för framtids segrar”, då målad av kurbitsmålaren och konservatorn Evald Håkansson, Sollerön.

 Jörgen Brink vinner sin tredje raka seger i Vasaloppet och får en segerkram av kranskullan Johanna Axelsson.
Jörgen Brink vinner sin tredje raka seger i Vasaloppet och får en segerkram av kranskullan Johanna Axelsson. FOTO: Sjöberg Bild

Vinnaren får en kyss

Förstapriset i Vasaloppet är en kyss, en krans, en trofé och 96 000 kronor (för både damer och herrar). Förstapriset höjs numera med 1 000 kronor varje år. Vinnarna i alla Vasaloppets tävlingslopp har fri startavgift resten av sitt liv i alla Vasaloppets arrangemang.

Källa:Vasaloppet, SVT

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Lands Nyhetsbrev

Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen