Det är en särskild tid nu i början av juni. Vi gläds åt färskpotatis och jordgubbar. Förväntansfulla studenter räknar timmarna till sommarlovet. Vårbruket är i huvudsak avslutat, och även om det fortfarande pågår längre norrut har det stora arbetet redan gjorts. Sådden är i jorden. Nu återstår en period där mycket av resultatet formas av faktorer som vi inte kan påverka: vädret, marknaden och omvärlden.
Den bilden säger också något om vår tid i stort. När We Effect nyligen arrangerade ett seminarium tillsammans med jordbruksnätverket SIANI blev det tydligt hur nära sammanlänkade livsmedelssystem, utveckling och säkerhet har blivit. Vi befinner oss i en period där många avgörande beslut redan är fattade, men där konsekvenserna ännu inte fullt ut har slagit igenom. Krisen i Mellanöstern fortsätter att påverka långt utanför sitt geografiska centrum. Energipriser, transporter och insatsvaror i jordbruket rör sig snabbt när geopolitiken skakar. Samtidigt ser vi en tystare utveckling: minskat internationellt bistånd och en växande risk att globala kriser betraktas som separata frågor, snarare än delar av samma system.
Det är lätt att i det läget fokusera på det som ligger närmast. Men seminariet påminde också om att samma logik gäller globalt: investeringar i jordbruk och livsmedelssystem är inte en sidofråga, utan en central del av ekonomisk utveckling, stabilitet och motståndskraft. Flera deltagare återkom till att småskaliga jordbrukare ofta beskrivs som mottagare av stöd, men i praktiken är de aktörer i ekonomiska system som bär både risk och potential. När de får tillgång till finansiering, kunskap och fungerande marknader stärks både försörjning och stabilitet. När dessa strukturer försvagas sker det motsatta.
Det ger en viktig påminnelse om tidsperspektiv. Precis som i jordbruket handlar mycket om att förstå att dagens beslut inte alltid syns i morgondagens resultat, men att de formar förutsättningarna för lång tid framöver. Vi befinner oss i en period där mycket redan är “sått”, men där utfallet ännu inte är givet. Det gäller i jordbruket men också i politiken som omger det. Och det är just i det mellanrummet – mellan beslut och konsekvens – som behovet av långsiktighet blir som tydligast.
Anna Tibblin,
Generalsekreterare We Effect
