Jag har läst på Jägarförbundets webbplats om älg. Där finns några recept på förbättrad älgförvaltning, kallad ”Sju steg som förbättrar älgförvaltningen” Några kommentarer kring dessa behövs verkligen. Jägarförbundets recept är i kursiverad stil.
"En hög kvalitet på älgstammen ska vara styrande för alla beslut i älgförvaltningen."
Min kommentar: Om man sänker älgstammen så räcker fodret till bättre, en viktig faktor för kvaliteten.
"”ÄBIN ska inte användas som underlag till älgförvaltningen.”
Min kommentar: Vad ska vi använda då? Det finns alltför många björkskogar där det var tänkt att det skulle vara tall men det blev inte så på grund av hård betning.
"Skogsbrukets ”femprocentmål” för betesskador är orimligt och behöver ändras."
Min kommentar: Det är väl en modest önskan att sju av tio huvudstammar ska vara oskadade när beståndet går ur beteshöjd. Vi vill väl alla att det ska finnas tallskog i framtiden och markägarna får bjuda på tre skadade stammar.
"Älgförvaltningen ska baseras på dialog och samförstånd – inte hårda ord och ensidiga beslut".
Min kommentar: Jättebra om jägarsidan försöker förstå skadeproblematiken.
"Älgstammen ska alltid vara större där det finns rovdjur."
Min kommentar: Det innebär att fler tallar blir betade, kanske för många så att skogen blir mindre värd eller helt förstörd. Vem ska bekosta den förlusten?
"Älgen är en nationalsymbol och ett samhällsintresse. Därför ska det finnas möjlighet för olika intressen att påverka förvaltningen. Viltförvaltningsdelegationernas roll behöver därför stärkas och förtydligas."
Min kommentar: Jägarförbundet vill ha större inflytande, trots att de redan har ett mycket stort inflytande sedan tidigare. Det är ju därför det ibland blir hårda ord. Trots allt så är det markägaren/jakträttsinnehavaren som bör ha störst inflytande.
"Jägarna ska inte finansiera myndigheternas kostnader för älgförvaltningen."
På tal om kostnader, markägarna har stora extra kostnader för att få upp tallskog. Ungskogen behöver skyddas med hägnad eller viltskyddsmedel. Det senare kostar 6 000 till 10 000 kronor per hektar och år. Enligt en sökning på Google kostar ett hägn cirka 10 000–20 000 kronor per hektar och då blir det mindre möjlighet till sidoskottsbetning. Om det inte är hägnat så måste man röja på ett mindre effektivt sätt för att få upp oskadade stammar, flera gånger och när träden är lite större (vilket gör det bökigare). Om inget skydd används och det inte kommer upp tillräckligt med oskadade träd så blir kostnaden ännu mycket större. Kanske jägarsidan vill hjälpa till med att till exempel spruta på viltavskräckningsmedel?
Avslutningsvis låt oss avliva en myt: Det är inte bara bolagen som är missnöjda med för stor älgbetning i tallskogen utan också de flesta mindre markägare med tallungskog.
Anders Carlsson
Tallskogsodlare
