Här är jordbrukets krav på EU-ledarna

Samtidigt som EU:s stats- och regeringschefer diskuterar nästa långtidsbudget för 2028–2034 i Bryssel samlas EU:s tyngsta jordbruksorganisation, Copa-Cogeca, i Stockholm.

På torsdagen antogs Stockholmsdeklarationen som ska påverka EU:s ledare inför besluten om nästa långtidsbudget och den gemensamma jordbrukspolitiken (Cap) från 2028.

– I det här läget av geopolitisk osäkerhet och volatila marknader måste man verkligen se lantbruket som den resurs det är, och se till lantbrukets behov i kommande budget- och Capförhandlingar, säger Lennart Nilsson, styrelseledamot i LRF och ordförande för Cogeca, till Land Lantbruk.

Tidpunkten beskrivs som avgörande för Europa. Lantbruket är hårt pressat med höga priser på insatsvaror, ett föränderligt klimat och matprisdiskussioner, sammanfattar Lennart Nilsson.

– Att då också dra ner på Capbudgeten kan faktiskt göra skillnaden för framtidstron, att unga ska vilja ta över och att jordbruket ska bli den tillväxtmotor som vi skulle kunna vara.

Matbrist kopplas till konflikter

Han betonar att jordbruket också har en viktig roll i Europas beredskap.

– Ett sätt för Europa att kunna vara självständigt och starkt är att ha en egen stark livsmedelsproduktion. Runt om i världen ser man att väldigt många konflikter och oroshärdar är kopplade till matbrist.

Förra sommaren lade EU-kommissionen fram sitt förslag till långtidsbudget inklusive en helt ny budgetstruktur, där Cap ska ingå i en bredare fond med flera andra politikområden. Det har väckt oro för att jordbruket ska tvingas konkurrera om pengarna med andra satsningar.

– Den nya budgetstrukturen flyttar ett antal viktiga beslut inom jordbrukspolitiken från dem som är vana vid att diskutera Cap, det vill säga jordbruksministrarna och jordbruksministerrådet, till statsministrar och premiärministrar i Europeiska rådet. Därför är det så viktigt att vi är med och påverkar på hela Europanivån.

Förslagets öronmärkta pengar till jordbruket uppgår till 294 miljarder euro – drygt 20 procent mindre än dagens totala jordbruksbudget. Ytterligare stöd till jordbruket ska kunna finansieras genom nationella och regionala planer, men Copa-Cogeca varnar för att det äventyrar grunden i den gemensamma jordbrukspolitiken.

– Om man i exempelvis Polen väljer att gynna sockerbetor så kommer EU:s sockermarknad att påverkas och den slutar vara gemensam.

Sverige vill banta budgeten

Under detta halvår leds medlemsländernas förhandlingar av Irland, som tidigare i oktober presenterade ett förslag med omkring 8 procent lägre totalbudget än kommissionens, men oförändrade öronmärkta medel till jordbruket.

Sverige har länge drivit på för en stramare EU-budget och lägre medlemsavgift. EU-minister Jessica Rosencrantz i övergångsregeringen kallar Irlands förslag orimligt och kräver ytterligare besparingar, utan att ange hur jordbruksbudgeten bör påverkas.

”Dagens förslag skulle innebära en orimlig höjning av Sveriges EU-avgift och vi är därför långt ifrån en överenskommelse. Regeringen värnar svenska skattebetalares pengar och kommer att ta strid för att hålla nere EU-avgiften. EU behöver en bättre budget, inte en större”, skriver hon på plattformen X.

Lennart Nilsson anser inte att regeringens inställning rimmar med att politikerna samtidigt betonar vikten av säkerhet och ökad jordbruksproduktion i landet.

– Det är ohållbart att ena stunden tala om hur viktigt jordbruket är och i nästa stund verka för stora nedskärningar i den gemensamma jordbrukspolitiken. En stark Capbudget står inte i motsats till en bättre budget, säger han.