12 byar får 100 000 kronor var

En av de drivande bakom satsningen är kommunalrådet Johan Andersson (C). Sollefteå kommun har i flera år fokuserat på landsbygdsutveckling och korades i fjol till Årets landsbygdskommun av Hela Sverige ska leva. 
Bland annat för att man har inrättat ett landsbygdsråd där invånare i kommunens bygder får chans att påverka politiken. Och för att kommunledningen lovar att inte lägga ned en enda landsbygdsskola.
Och så satsningen på "katalysatorpengarna" för landsbygdsutveckling som drevs igenom av Centerpartiet, Vänsterpartiet och lokalpartiet Västrainitiativet 2021.

Inga detaljkrav

Då beslöts att Sollefteå kommun skulle ge ett bidrag på 100 000 kronor var till 12 byar/bygder, utan detaljkrav eller krångliga ansökningar. Det enda kravet var att föreningarna i bygden skulle samarbeta och hitta sätt att utveckla sin bygd som gynnar så många invånare som möjligt.
Totalt avsätter kommunen 1,2 miljoner som delas lika mellan Österforse, Graninge, Helgum, Edsele, Resele, Ed, Boteå, Näsåker, Junsele, Ramsele, Långsele och Sollefteå.
Byarna/bygderna valdes ut utifrån kriteriet att de har någon form av samhällsservice, som skola, förskola och/eller äldreboende.

Oavsett antal invånare

Summan är den samma oavsett storlek.
– Ja, Sollefteå stad med 9 000 invånare får lika mycket som en by med 300. Det kan man ju tycka är orättvist men annars brukar det ju alltid vara orättvist åt det andra hållet, med samhällsservice som flyttas till centralorten med mera, säger Johan Andersson.
I år är det tredje gången som de 12 bygderna får sina 100 000 kronor. De har valt att använda dem på lite olika sätt utifrån sina unika förutsättningar.
– Det finns inget krav på att man måste använda pengarna samma år, utan den kan stå kvar på kontot till man i bygden fattat ett gemensamt beslut, säger Johan Andersson.
En tanke är att pengarna ska kunna "växlas upp", användas som en egen insats/medfinansiering, som krävs för att kunna söka större anslag från Allmänna arvsfonden eller EUs Leaderprogram. 
Så har ett par av byarna gjort, till exempel Boteå/Undrom där man nyligen fick beviljat ett Leaderprojekt, om totalt en miljon kronor, genom att satsa 100 000 själva. 

Grundplåt till större satsningar

Tanken är att knyta ihop bygdens geografiskt spridda delar till en starkare gemensam bygdekänsla via badplatser, infotavlor, vandringsleder, till exempel.
– Det tycker vi är ett bra sätt att använda medlen. För man har sällan egna pengar i en förening, vilket blir ett hinder för att söka större projekt, säger Johan Andersson.
Andra byar har använt pengarna direkt till olika slags projekt: bad- och grillplatser, idrotts- och lekplatser, vandringsleder, skateboardramper, julbelysning, renovera bensinmacken, bah
Graninge satsar på att rusta upp badplatser, sätta upp vindskydd, anlägga en handikappanpassade vandringsled, med mera. 
– Ett av våra första projekt var att göra en egen skylt, för att sätta Graninge på kartan. Då fick vi in olika förslag som invånarna fick rösta på och till slut valdes ett av dem, berättar Marie Ohlsson som är med i Graninge framtidsgrupp.

Stormöte varje år

Varje år, i februari oftast, kallas samtliga invånare, nära 400, till ett stormöte för att lämna förslag på och bestämma vad katalysatorpengarna ska användas till.
Det är något som ökar gemenskapen i bygden och stärker den lokala demokratin.
Även i Boteå och Undromsbygden har man fokuserat mycket på det demokratiska inflytandet lokalt.
– Ja, alla får chansen säga sitt. Även om det ibland tar lång tid, är det bra och viktigt med den demokratiska processen, säger Lennart Johansson, som är en av de aktiva i Boteå utvecklingsgrupp.