Förslaget om slopat bete för mjölkkor – vad handlar det om?

Nyligen lämnade regeringens utredare, Elisabeth Nilsson, över en rad förslag om hur det svenska jordbrukets konkurrenskraft ska stärkas. Mest uppmärksamhet fick förslaget om slopat beteskrav för mjölkkor.

Det infördes 1988, då statsminister Ingvar Carlsson gav författaren Astrid Lindgren en ny djurskyddslag i 80-årspresent. Enligt den ska alla mjölkkor i Sverige få beta fritt under minst sex timmar om dagen sommartid, under två till fyra månader per år beroende på var i landet mjölkgården ligger. 

80 procent i lösdrift

Sedan lagen kom har mjölkgårdarna förändrats mycket. Från att nästan alla mjölkkor stod uppbundna vintertid till att 80 procent av korna i dag finns i lösdriftsstall. Sedan 2010 är det krav på att nya stallar för mjölkkor ska byggas för lösdrift.  Att bygga nytt eller att bygga om sina lagårdar till lösdrift, med högteknologisk utrustning som mjölkrobotar är dyrt. Många mjölkbönder ställs inför valet att antingen lägga ned eller ta miljonlån och utöka sina besättningar för att få lönsamhet.

Och det nya förslaget handlar om att kor i just lösdriftsstallar ska undantas från beteskravet.

Ett skäl är att korna där har en bättre miljö och kan röra sig friare i stallet året om. Bönderna skulle själva få bestämma när och om mjölkkorna ska få gå på bete.

Ett annat skäl är att antalet kor ofta är större i lösdriftsstallar vilket kan göra det svårt att ha tillräckligt med betesmarker i anslutning till gården. Korna måste kunna gå in och ut i lagården när de ska mjölkas av mjölkrobotar.

Ett tredje skäl är att det svenska, lagstadgade, beteskravet innebär att mjölkbönder i Sverige inte kan få statlig ersättning för merkostnaderna vilket andra bönder inom EU kan.

Ses som konkurrenshinder

Det fjärde skälet är att beteskravet anses hindra mjölkgårdar i främst skogs- och mellanbygder från att växa och utöka sin verksamhet, då de saknar tillräckligt med betesmark. Det menar utredaren är ett konkurrenshinder för svensk mjölkproduktion. Redan idag läggs många mjölkgårdar ned varje år på grund av bristande lönsamhet  Och Sverige är det enda land i EU där mjölkproduktionen har sjunkit sedan EU-medlemskapet 1995, enligt utredningen. 

Många bönder upplever också att de detaljerade kraven på antal timmar per dag och antal dagar per år är stelbenta och inte alltid gynnar djuren. 

Kritiken har varit stark mot förslaget, från Naturskyddsföreningen, ekologiska bönder, veterinärer och forskare bland andra. Man befarar att fler mjölkkor kommer att hållas inomhus och att det kan försämra djurvälfärden då betandet är en central del av kornas naturliga beteende som de inte får utlopp för i lösdriftsstall. 

Fortsatt bete för de flesta

Dessutom menar man att kornas betande är viktigt för den biologiska mångfalden och öppna landskap. Flera namninsamlingar har dragits igång för att stoppa förslaget.

I Lantbrukarnas Riksförbunds, LRFs:, mjölkbondepanel 2024, svarade 74,2 procent av mjölkbönderna att de skulle hålla mjölkkorna ute lika lång tid som i dag även om beteslagstiftningen togs bort. 17,2 procent svarade att de skulle hålla korna
på bete men kortare tid än i dag, och 6,5 procent sa att de skulle hålla korna inne. 

Nu ska utredningen ut på remiss innan regeringen fattar beslut.