Mjölkbonden Anette: Slopad beteslag kan faktiskt ge fler små gårdar

Anette Gustawsson har 130 mjölkkor på Billinge gård i Norrtälje kommun. När hon läste kommentarerna om förslaget till slopad beteslag blev hon bestört. Hon skrev ett mycket läst inlägg på sin Facebooksida: 

"Det är ett så otroligt stort kunskapsglapp mellan oss producenter och konsumenter.
Jag är mjölkbonde och är FÖR att lagen slopas, men jag skulle aldrig någonsin välja att INTE släppa ut mina kor.

Att ha kor på bete innebär många gånger, tvärtom vad många tror, ett merarbete och fler kor som blir sjuka. Vi har aldrig så många konstiga åkommor på våra djur som vi har sommartid. Detta kräver mycket mycket av oss som sköter om våra älskade vänner. Måste vara på tå och analysera varje förändring, ta in kon i box, ge henne massa olika pushande grejer som extra energi, kol, febernedsättande, kalk och så vidare…

Jag är ändå för att korna ska gå på bete för de gör ett fint jobb. Dock skulle det vara fint att få ut mer betalning för detta då ni alla och jag tycker att det är så viktigt. Gård efter gård lägger ner på grund av bristande lönsamhet, importen konkurrerar ut oss. Men om vi kan få en merbetalning för detta kommer fler små gårdar kunna finnas kvar, mer biologisk mångfald räddas. Vi kan inte få en merbetalning så länge det är ett lagkrav, utan lag så finns den möjligheten.

Och nej, vi sitter inte som några lyxmiljonärer och sprider pengar runt oss. Vi  kämpar varje dag 365 dagar om året 24 timmar om dygnet för att ta hand om djur och natur åt nästa generation."

Gått över till lösdriftstall

Precis som många andra mjölkbönder har Anette Gustawsson gått över till lösdriftsstall med mjölkrobotar som korna själva söker upp för att bli mjölkade. Sommartid kan korna gå ut i hagen nästan när de vill. En ”grazeway”, en slags grind, känner av ifall de behöver mjölkas först innan de släpps ut. 

Hon tycker att det största problemet med beteslagen är att det är en lag. Dels för att den i detalj föreskriver antal månader per sommar och timmar per dag som korna ska vistas ute, istället för att bonden själv bestämmer mer utifrån vädret till exempel.

Dels för att lagen innebär att svenska bönder inte kan få statligt stöd som andra EU-bönder, för de merkostnader som betesdrift medför. 

1 200 kronor per ko

Jordbruksverket har tidigare räknat ut att betesdrift innebär 1 000-1 200 kronor i merkostnad per mjölkko och år. Idag är summan troligen ännu högre.

– Jag tror att om man kan få ett betesbidrag eller ersättning kommer vi få se fler kor på bete. För fler små gårdar kan då vara kvar, de kan få lån till att bygga om sina befintliga uppbundna lagårdar och få en budget och kalkyl som håller för att bygga för bara en robot, säger Anette Gustawsson.
 
Hon menar att det i dag nästan är omöjligt att få ett lån till en så småskalig lösdriftsgård. 

Fler små gårdar

Kalkylen visar att det måste till minst två mjölkrobotar, helst 3-6 stycken för att det ska bli lönsamt.

– Det kräver enorma investeringar och helt nytt läge för bonden. Det är inte alla som vill eller kan det. Men 50 kor och en robot kanske de mäktar med och simsalabim så får vi fler små gårdar, säger hon.

– Sen kommer det finnas de som inte släpper ut korna, visst, men då får de sämre betalt. Men även den mjölken är bättre än importerad för deras sinkor och ungdjur har vårdat svenska beten i alla fall, säger Anette Gustawsson.