Från fulfylla till findryck: Den svenska alkoholens historia

Sprit, det var till att börja med något som användes vid rengöring och framställning av krut. Men de berusande effekterna vid förtäring kom så småningom till allmän kännedom och under 1700-talet bredde drickandet och hembränningen ut sig.

Dessförinnan hade törsten släckts med betydligt svagare drycker, först med mjöd och sedan öl, medan vin endast förekom bland de högre stånden.

Fara för folkhälsan

Vid 1800-talets slut kulminerade spritförtäringen i Sverige och den blev en akut fara för samhället, folkhälsan som hushållens ekonomi. Något måste göras för att stoppa misären, ansåg myndigheterna.

Det som hände var att kraftiga begränsningar för alkoholservering infördes och 1917 kom motboken som ransonerade inköp av sprit och vin.

Supandet minskade dock inte nämnvärt och röster höjdes för ett totalförbud.

Vid folkomröstningen om spritförbud 1922 blev resultatet 51 procent mot ett förbud och 49 procent för. Detta ledde till en kompromiss där motboken och krogarnas restriktioner permanentades.

Spola kröken

Efter 33 år, den 1 oktober 1955, hände något som kom att förändra vårt förhållande till alkoholhaltiga drycker radikalt: Motboken avskaffades och det nationella Systembolaget infördes.

Dessutom startade kampanjer som skulle vänja befolkningen vid svagare drycker. 1957 påbörjades ”Operation vin” och 1971 var det dags för ”Spola kröken”. Men det var först 1977 som lättvinet passerade spriten i volym och många minns säkert när Carl Jan Granqvist och Knut-Christian Gröntoft tog tv-tittarna med storm som vinprovare i TV 1983. I en tid då ”härtappat”, ”buteljimporterat” och ”lantvin” dominerade sågs vinprovning med mer förundran än förtjusning.

Stängt på lördagar

Efter 60- och 70-talets allmänna liberalisering, mellanölets införande och ett ökande ungdomsfylleri förbjöds alkoholreklamen 1979 och 1981 lördagsstängde Systembutikerna.

Men mitt ibland dessa restriktioner var svenskarna på väg att ta ett rejält vinkulturellt språng. Dagstidningar införde vinspalter, specialtidningar om mat och vin blev populära och vid EU-inträdet 1995 avskaffades Vin & Sprits monopol på import, export, partihandel och tillverkning.

På bara några månader etablerade sig uppemot 300 nya importörer. Detta krävde att Systembolaget blev proffsigare och mer serviceinriktat och 2001 infördes åter lördagsöppet.

Vid millennieskiftet inledde en boom för champagne och mousserande vin. Alkoholreklam blev åter tillåten men gällde bara drycker svagare än 15 procent och med kraftiga varningsskyltar i annonserna.

I dag har Systembolaget kvar sin roll som enda tillåtna detaljist. Något som allt mer ifrågasätts. Inte minst av svenska producenter som ser fram emot egen gårdsförsäljning.

Det svenska dryckesundret

Svensk vintillverkning på frammarsch

Historiskt sett har Sverige en tradition av fruktviner, men när det gäller vin på druvor är erfarenheterna mindre. Vinodlingarna är av naturliga skäl koncentrerade till landets södra delar, mestadels Skåne, Blekinge, Öland och Gotland och än så länge rör det sig om små odlingsarealer med höga produktionskostnader. Men producenterna mött ett stort lokalt intresse och landets vinproduktion utgör en liten men mycket attraktiv del av den kulinariska turistkartan.

En stor stark

Vid förra seklets början fanns 554 bryggerier i landet. När restriktionerna infördes 1914 var starkölet det första som förbjöds, sedan fick ölvänner nöja sig med pilsnerdricka fram till 1955. Under dessa fyra torrlagda decennier försvann huvuddelen av de lokala bryggerierna och resten köptes upp av större aktörer.

1955 blev starköl åter tillåtet, men det var mellanölet som blev populärast när det infördes 1965. Tyvärr blev drycken också populär i ungdomskretsar, mycket på grund av att den fick säljas i vanliga livsmedelsbutiker. Äventyret varade till 1977, då mellanölet förpassades till Systembolagets hyllor.

Sedan hände ingenting på 20 år. Starkölet vann mark på krogar och pubar, hjälpt av lösenordet ”en stor stark”.

Med EU-inträdet och skattereformen 1997 började det röra på sig. En första generation småbryggerier med Jämtlands, Nils Oscar, Grebbestad och Nynäshamn i spetsen överraskade med att göra nya, spännande och välsmakande ölsorter.

Framgången blev omedelbar, vilket inspirerade fler till att försöka. Den amerikanska mikroölstilen gav en våg av ännu mindre bryggerier, en rörelse som inleddes framemot 2010 och som bara fortsatt sedan dess.

I dag vet ingen hur många mikrobryggerier det finns, än mindre antalet ölstilar, eftersom nya uppfinns varje dag.

Sprit – vår största exportframgång

Sveriges mest exporterade livsmedelsartikel heter Absolut Vodka. Fabriken i Åhus destillerar en fjärdedel av de skånska åkrarnas veteskörd och sänder sedan ut denna vodka över världen som tredje största spritmärke.

Men på bara 20 år har små tillverkare fört Sverige till en position också som whiskyland av betydelse. Först ut var Mackmyras som lanserade sin första ”ordinarie” whisky 2008. Efter dem kom bland annat Purity Vodka, Snälleröd och Norrtelje Brenneri.

Succé utan alkohol

I dag finns en bred skala av alternativa måltidsdrycker, grönsaksjuicer, te på blommor, vatten med granskott och mystiska emulsioner som ger maten allt bättre matchning. En stor fördel är avsaknaden av alkohol, något som alltmer efterfrågas.

Det svenska äpplet har med nya torrare och snyggt balanserade mustsorter fått en renässans som måltidsdryck och antalet musterier har vuxit till ett 60-tal, en fördubbling på tio år.

Läs också: 10 svenska smaker som gör succé utomlands