Johan och Mikaels företag Gårdsfisk satsar på fiskodling i lador

Ljudvolymen är hög i den rödmålade stora ladugårdsbyggnaden på Maltesholms gods på Linderödsåsen ett par mil söder om Kristianstad.

Men ljudet kommer inte från någon traditionell djurbesättning och det är ingen vanlig ladugård vi befinner oss i.

Fiskar i stallet

Vi är i ett fiskstall och bruset kommer från 16 stora bassänger där vattnet hela tiden pumpas runt.

– Vi har precis levererat 1 000-1 500 yngel per tank. Om sju månader är de färdiga för slakt, berättar Gårdsfisks vd och grundare Johan Ljungquist.

Hans kollega Mikael Olenmark Dessalles håvar upp några rödstrimmor, niltilapia, i en plastpåse för att visa vad det är de pratar om.

Den andra arten de föder upp är clarias, afrikansk ålmal.

Läs också: Recept på lax med Västerbottensost

60 kilo fisk per kubikmeter

Just de fiskar han visar upp är cirka 60 dagar gamla.

Varje tank är på 15 kubikmeter och fiskuppfödningen ger cirka 60 kilo fisk per kubikmeter.

– Rödstrimma är en mycket god matfisk som påminner om abborre, gös eller torsk i smaken. Clarias är en fetare fisk och passar utmärkt att grilla eller röka, säger han.

Maltesholms gods, som ligger bara några kilometer från Johans och Mikaels egen gård utanför Tollarp, är den första externa gården som Gårdsfisk har tecknat kontrakt med.

Stort intresse från bönder

Flera är på gång. Anläggningsarbetena har påbörjats på en gård i Rinkaby utanför Kristianstad och vid slutet av 2023 räknar de med att de har fem kontrakterade gårdar.

– Vår målsättning är att ha kontrakt med 63 externa odlare om tio år och det är ingen omöjlighet. Intresset för fiskuppfödning från lantbrukare är enormt stort, säger Johan.

– Många ser det som ett alternativ och ett komplement till traditionell djurproduktion.

Tanken på att föda upp fisk på land och på att starta företaget Gårdsfisk föddes när Johan Ljunquist och Mikael Olenmark Dessalles träffades under studietiden på Lunds universitet.

Alternativ till importfisk

Marinbiologen Johan och ingenjören Mikael hade en idé om att kunna föda upp fisk i urban miljö och slog sig ihop med fyra andra studenter om ett projekt vid sidan av studierna.

– Mycket av all fisk vi konsumerar i Sverige är odlad och 75 procent av den är importerad. Vi ville bidra med något nytt som samtidigt är ekologiskt hållbart, säger Mikael.

Men det första projektet rann ut i sanden. Johan och Mikael kunde ändå inte släppa tanken på en ekologiskt hållbar fiskproduktion på land, vattenbruk, och 2013 startade de företaget Scandinavian Aquasystem.

Startade egen fiskuppfödning

I samma veva förvärvade de Gretagården utanför Tollarp, döpt efter den tidigare ägaren.

Där startade de upp uppfödning av rödstrimma och clarias, som är afrikanska fiskar.

– Det är snabbväxande fiskar som passar att föda upp på ett klimatsmart sätt. Vi har också svart rödstrimma, säger Mikael.

Den första fisken levererades till kunder 2015 och sedan dess har det bara rullat på.

Läs också: Checklista för blivande fiskodlare

Avtal med livsmedelsjättar

De har leveransavtal med flera återförsäljare, såväl restauranger som livsmedelskedjor som City gross, ICA och Coop.

2018 gick LRF in som en av delägarna i företaget.

Förra året producerade Gårdsfisk 30 ton fisk. De har nyligen fått tillstånd att utöka produktionen till 280 ton.

Men i framtiden vill Johan och Mikael mest arbeta med att förse sina kontraktsgårdar med yngel, hjälpa och serva deras anläggningar.

Liknar kycklingbranschen

Sen även ta hand om själva slakten och försäljningen av fisken.

– Det är samma koncept som inom fjäderfäbranschen där en stor producent, som till exempel Kronfågel, har kontrakt med kycklinguppfödare, säger Johan.

Det tar oss tillbaka till Maltesholm. Gården har tillhört släkten Palmstierna sedan 1600-talet. I dag ägs och förvaltas den av Niclas Palmstierna.

På den mark där uppfödningen ligger, odlades det tidigare julgranar.

Slutet system

Vi går en runda tillsammans med Johan och Mikael och tittar på de stora fisktankarna. Luftfuktigheten är pressande. Vattnet håller 27 grader.

– Därför skulle fiskarna dö omedelbart om de kom ut i svenska vattendrag. Det är alltså ingen fara för invasiva arter, säger Johan.

Fiskarna föds upp i ett slutet system där fiskarnas avföring går till en gödselbrunn och vattnet återanvänds.

– Det här första steget av anläggningen på Maltesholm är en investering på cirka 2,4 miljoner kronor, säger Johan och pekar på de 16 bassängerna.

Fullt utbyggd ska fiskstallet ha 40 bassänger med en total investering på 5,9 miljoner kronor.

Lika mycket som Norge

Ett stort intresse finns från olika lantbruk men särskilt hos dem som står inför ett generationsskifte, där den yngre generationen kanske inte vill eller kan fortsätta med mer traditionell produktion.

– Min dröm är att 2 000 lantbrukare ägnar sig åt fiskuppfödning här i Sverige i framtiden. Det är nämligen så många som krävs för att vi ska kunna producera lika mycket uppfödd fisk som Norge, säger Johan och ler.

Johan Ljunquvist & Mikael Olenmark Dessalles

Aktuella: Driver tillsammans Gårdsfisk som föder upp fisk på land.

Ägare: Johan och Mikael 65 procent, Almi 12,8 procent, LRF, 6,9 procent, LMK 6,9 procent, Niclas Palmstierna, 5, procent och resten privatpersoner.

Bor: Hus i Åhus respektive Kävlinge.

Ålder: 38 respektive 35 år.

Familj: Båda är gifta och har tre respektive två barn i åldern 3-9 år.

Yrke: Marinbiolog respektive ingenjör.

Drömmer om: Att bli större än Norge på fiskuppfödning.

Så fixade de företaget

Finansieringen: Ett landsbygdsstöd på 1,4 miljoner kronor, 260 000 från miljövårdsfonden i Skåne och 300 000 kronor från Innovationskontor Syd. Gården tog de ett lån för att kunna köpa.

Omsättningen: 4,5-5 miljoner kronor (2019).

Marknadsföringen: Sociala medier. ”Vi lägger inga pengar på reklam.”

Utmärkelser: Årets Innovatörer 2015, Änglamarkspriset 2016, Ung Växtkraft 2016, Årets Företagare 2018.

Antal anställda: Sju heltidstjänster (inklusive dem själva).

Största misstaget under starten: ”På grund av ett strömavbrott 2014 dog 95 procent av fisken.”

Vad gick bättre än ni trodde: ”Mottagandet av konceptet hos svenska lantbrukare.”