Debatt

När artskyddet stoppar nästa generation

Familjen Hyttstens fall får inte bli ännu ett exempel på politisk passivitet. Det måste bli startskottet för de förändringar som Sveriges skogsägare har efterfrågat under lång tid. Det skriver Mikaela Johnsson, ordförande LRF Skogsägarna.

Uppdaterat: 3 juli 2026 kl 09:48

Tretåig hackspett sitter på en grov trädstam i skogen
Nu är det politikens ansvar att agera. LRF förväntar sig att regeringen förtydligar i författningskommentarerna till artskyddsförordningen. Det skriver Mikaela Johnsson, ordförande LRF Skogsägarna, i ett debattinlägg i Land Skogsbruk.Foto: Istock

Mark- och miljööverdomstolen har nu meddelat dom i det uppmärksammade artskyddsmålet som rör familjen Hyttsten i Konäs i västra Jämtland. Domstolen slår fast att familjen inte får avverka den aktuella skogen efter att spår av tretåig hackspett konstaterats i området. Avverkningen anses utgöra en störning av väsentlig betydelse och stoppas. Familjen har under flera år drivit processen i domstol med stöd från LRF och Norra Skog. Avverkningen var tänkt att bidra till finansieringen av ett generationsskifte på gården. Detta är inte bara en dom som drabbar en enskild familj. Den påverkar förutsättningarna för Sveriges cirka 300 000 skogsägare och förstärker den rättsosäkerhet som redan präglar dagens artskyddsregelverk. När användningen av privat mark kan begränsas utan tydliga och förutsebara spelregler skapas osäkerhet kring investeringar, företagande och framtida generationsskiften. 

För många lantbruksföretag är skogen en avgörande ekonomisk resurs. Intäkter från skogsbruk används för att utveckla verksamheter och möjliggöra ägarskiften. När markägare inte vet vilka regler som gäller eller vilka begränsningar som kan uppstå från fall till fall blir konsekvenserna långt större än för den enskilda fastigheten. Det påverkar svensk livsmedelsproduktion, landsbygdens utveckling och möjligheterna att bidra till klimatomställningen med förnybara råvaror. 

LRF och Norra Skog har under flera år stöttat familjen Hyttsten i processen eftersom målet har fått en principiell betydelse för hela skogsägarkollektivet. Tillsammans med andra aktörer har vi återkommande uppmärksammat hur dagens regelverk skapar osäkerhet och innebär betydande inskränkningar i brukandet av privat mark. Domen förändrar inte vårt arbete. Tvärtom understryker den behovet av fortsatta reformer. Vi kommer även framöver att driva frågan om ett mer rättssäkert artskydd och föra dialog med regering, riksdag och myndigheter om hur lagstiftningen kan förbättras. Vi behöver regler som både värnar biologisk mångfald och ger rimliga förutsättningar för företagande, investeringar och långsiktigt skogsbruk.
 

Nu är det politikens ansvar att agera. LRF förväntar sig att regeringen förtydligar i författningskommentarerna till artskyddsförordningen vilka störningar som anses vara av väsentlig betydelse så att regelverket bättre balanserar skyddet av hotade arter med äganderätten och behovet av ett hållbart skogsbruk. Regeringen behöver även arbeta på EU-nivå för att ändra EU:s fågeldirektiv. Det måste tydligare framgå av direktivet att avvägningar får och ska göras mellan olika samhällsintressen i liknande fall som dessa. Konsekvenser för livsmedelsproduktion och företagande exempelvis måste vägas in. Annars riskerar även miljöstörningar av mindre betydelse att alltid gå före andra viktiga intressen. 

Familjen Hyttstens fall får inte bli ännu ett exempel på politisk passivitet. Det måste bli startskottet för de förändringar som Sveriges skogsägare har efterfrågat under lång tid.  


Mikaela Johnsson

Ordförande LRF Skogsägarna