Sätta potatis: Stor guide för att odla potatis

I mer än 300 år har svenskarna odlat potatis och det är inte underligt. Den är näringsrik, lättodlad och går att spara hela vintern. Samtidigt har nya sorter gett fler smakupplevelser och förlängt säsongen med snabbväxande sorter.

Det behövs inte mycket till förberedelser. Oftast handlar det bara om att få sättjobbet gjort men visst finns det knep för att lyckas bättre med resultatet.

Här är en guide som hjälper till att få mest kilo potatis per meter potatisland.

Konsten att välja potatissort

Läs på innan du väljer för sorterna är väldigt olika.

En bra grund är att välja flera sorter. Kanske en tidig sort för att få skörd snabbt, en sort som är bra att lagra ifall skörden ska räcka länge och en sort med spännande färg eller smak bara för skojs skull.

Om odlingssäsongen är kort eller om risken är hög att skörden drabbas av potatisbladmögel väljs sorter som växer fort. Om möglet slår till i slutet av säsongen måste bladverket tas ner. Då är det viktigt att knölarna i jorden hunnit bildas.

Titta också på hur känslig just den sorten är för sjukdomar som skorv, nematoder och bladmögel. Välj med omsorg och leta efter resistenta sorter.

Välj utsädespotatis som är kontrollerad så att den inte bär med sig sjukdomar. Butikens matpotatis är inte lika säker.

Till sist: Pröva dig fram och välj lokalt. Särskilt kan gamla kultursorter av potatis vara det perfekta för just din plats. Kanske lyckas grannen med någon sort du kan hjälpa till att bevara.

Att förbereda utsädet

Att låta potatisarna förgro ger ett försprång men är inte nödvändigt. Även groddfria knölar blir plantor.

Den bästa storleken för en sättpotatis 5 centimeter i diameter. Är den större kan den delas i två.

Om utsädet tryter kan den till och med delas i skärvor med ett öga var. Det blir fortfarande potatis, även om skörden blir mer blygsam.

Växtplats och placering

Potatis vill växa på en ljus och luftig plats så att fukt inte blir kvar i bladverket. Det ökar risken för bladmögel. Titta också på var vårens sista nattfrost hänger kvar på morgonen, där får din potatis en dålig start.

Potatis kan sättas i långa rader på friland, ett klassiskt potatisland, men också i hinkar, pallkragar och säckar.

God potatisjord

Potatis vill ha väldränerad och ganska näringsfattig jord. Riktigt tung lerjord kan ge lägre skörd. Då kan det vara en bra idé att lägga potatisen ovanpå jorden och täcka med halm.

Innan potatisen planteras räcker det oftast med en grundgödsling av jorden med exempelvis brunnen kogödsel. Om potatisen gödslas för mycket kan det bli mer blad än knölar. Vissa sorters potatis kan också bli vattniga av för mycket gödsel.

Plantering

När jorden blir smulig i stället för att fastna på spaden är det dags. I södra delen av landet kan det handla om mitten av april, lägg på en månad till längre norrut.

Potatisarna sätts med cirka 30 centimeters avstånd, om sättpotatisarna är små sätts de lite tätare. De läggs cirka 8 centimeter under jordytan.

Om de sätts i rader bör det vara 50-70 centimeter mellan raderna. Det ger utrymme för att kupa plantorna och det blir lätt att hålla efter ogräset.

Sommarskötsel

I början av sommaren handlar det om att hålla efter ogräset. Senare, när plantorna kommer upp en bit behöver de få mer jord upp längs stammarna, annars kan potatisarna titta upp i solen och bli gröna.

Gräv upp jord längs raderna i frilandsodlingen. I kruka, pallkrage och säck kan kupningen ersättas med en rejäl dos extra täckmaterial på jordytan.

Skörda potatis

Räkna med mellan två och fyra månader innan skörd. Den första färskpotatisen av tidiga sorter är snabbast medan potatis för lagring får stanna i jorden så länge som möjligt.

En bra tumregel är att vänta till potatisen blommar. Testa gärna genom att krafsa lite försiktigt efter en potatis och se storleken. Är den för liten för skörden vänta.

Var varsam med potatisarnas skal när de skördas för lagring.

4 smarta redskap som underlättar

När potatisodlingen var livsviktig utformades verktyg som fortfarande är perfekta för den som odlar potatis i rader på friland. Titta i den gamla ladan, på loppis eller i trädgårdsbutiken.

Liten plog ned skaft som dras mellan raderna som ska kupas.

En grep med tänderna i 90 grader. En rak grep kan spetsa potatisar. Den här dras genom jorden och skadar färre potatisar.

Kallas också gräftyxa eller grävyxa. Som en rundad spade med bladet i 90 grader mot skaftet. Bra för att kupa potatis.

Klassiker. Smal hacka med bladet format som ett löv. Dras genom jorden och vänder fram potatisar utan att skada dem. Ofta kapades skaftet så att det var lätt att jobba framåtlutad och med god handstyrka.