Gammaldags hantverk: Så bygger du en egen gärdesgård

Patrik Bergdahl har byggt gärdesgårdar i över 20 års tid. Han är uppvuxen i Dalarna och första erfarenhet på området var att som lärling delta i inhägnandet av en fädbovall i Jämtland. 1996 startade han sin egen verksamhet och sedan dess bygger han traditionella långgärdesgårdar på beställning, enligt Dalamodellen.

Senvuxen gran bäst

Enligt traditionen använder han sig av undertryckt, senvuxen gran. Virket kommer från skogarna mellan Leksand och Vansbro.

– Aternativet är att bygga i en, men det är dyrare eftersom det är svårt att få tag på, säger han.

Senvuxen gran är kådrik och har täta årsringar vilket gör virket riktigt hårt och motståndskraftigt mot fukt och röta. Patrik påpekar dock att det ändå är viktigt att bränna störarna ordentligt i marknivå för att de ska stå emot röta under lång tid. Själv bränner han över öppen eld.

– Jag bränner ungefär 50 centimeter från spetsen och uppåt, varav 30 centimeter går ner i marken. Det är viktigt att låta barken brinna bort helt och hållet, och att fortsätta bränna tills träet blir riktigt svart.

Man kan bygga med tre eller fyra vidjor utan att frångå Dalatraditionen. Patrik bygger alltid med tre.

– Det är så jag har lärt mig och det blir både snyggt, tätt och hållbart. Det är också det som är det absolut vanligaste. Av de gärdesgårdar som byggs idag är nog 99 av 100 byggda med tre.

Blir mjuka i varmt vatten

Den största utmaningen är att binda vidjorna. För att få dem mjuka och smidiga lägger Patrik dem i en tunna med varmt vatten i ungefär fem minuter. Sen får man binda snabbt innan de hårdnar igen.

Men man måste inte värma dem.

– Jag brukar skippa det mellan april och oktober, bara det är varmare än 6, 7 grader ute så går det. Men det är mycket svårare och inget jag rekommenderar om man är nybörjare.

Patrik sätter störparen i marken med ungefär 95 centimeters mellanrum och låter de långa slanorna löpa genom sju störpar. För att gärdesgården ska bli tät lägger han 14–15 slanor på höjden, varav 1–3 på varje vidja. Gärdesgården blir totalt mellan 105 och 110 centimetermeter hög. Störarna blir omkring 230 centimeter höga.

– Självklart kan man kapa störarna om man vill. Det är upp till var och en. Men de flesta väljer långa störar.

Stadigt med stag

För att göra gärdesgården extra stabil placerar han stag med ungefär 6–7 meters mellanrum. Var annat på insidan och var annat på utsidan. Han fäster dem i den översta vidjan.

Patrik tar emot cirka 40 beställningar på gärdesgårdar årligen. Av dessa är det bara 3-4 som väljer att köpa färdiga paket med tillhörande bruksanvisning för att göra det på egen hand.

– Jag tror att anledningen till att de flesta vill ha hjälp med jobbet är att det inte är särskilt mycket dyrare. Det handlar bara om en hundralapp mer per löpmeter. Och så är det förstås rätt tungt för kroppen att bygga. Men svårt är det som sagt inte. Av de kunder som köpt gör-det-självpaket genom åren är det bara en enda som hört av sig för att få hjälp, och det var för att han hade han skadat sig i handen.

Tio meter på en timme

Hur lång tid det tar att bygga gärdesgård beror ju förstås på hur van man är. För Patrik tar det cirka en timme att bygga tio meter, om man räknar från att grovjobbet redan är gjort, det vill säga när störparen redan sitter i backen.

Vilka för- och nackdelar finns det med en gärdesgård?

– Fördelarna är ju att de är hållbara och snygga att se på. Dessutom är de underhållsfria, i alla fall i tio, femton år framåt. Och eftersom de består av enbart natumaterial är de miljövänliga, om man bortser från nackdelen vill säga, att det går åt en jäkla massa skog.

2007 var ett rekordår, berättar Patrik. Då gjorde han av med omkring 22 000 ”pinnar”, vilket innebär hela tre timmerbilar virke. Resultatet blev 3,8 kilometer gärdesgård. Omkring 2010 var det en liten dopp i efterfrågan, men nu har det vänt och är på väg uppåt igen.

Kostnader & redskap

Vad kostar det?

I dag får du betala någonstans mellan 400 och 700 kronor/meter för en färdig, traditionell gärdsgård. Ett billigare alternativ är att köpa ett gör-det-själv-paket. Ett sådant kan kosta mellan 300 och 400 kronor per löpmetermeter plus frakt. Utöver monteringsanvisning ingår vanligen stör, slanor och granvidjor av bra kvalitet.

Kurser

Vill du gå en kurs innan du börjar bygga så anordnas sådana ibland av lokala hembygds- eller naturskyddsföreningar. Kanske har Studiefrämjandet på din ort en studiecirkel på gång.

Redskap

Utöver virket behöver du yxa, spett och ett par kraftiga arbetshandskar.