Nu är humle hett igen

Humle är en häftig växt som kan växa ett par decimeter om dagen och bli nio meter hög på en säsong. Den frodiga grönskan är användbar i trädgården där bara fantasin sätter gränser för vad den kan klä in. Men det är kottarna, som egentligen är små blomställningar, som är det ”gröna guld” som gjort den till en värdefull kulturväxt.

– Humlekottarna är som små kemiska bomber, fulla med bitterämnen och oljor som ger arom, berättar kulturväxtforskaren Else-Marie Strese.

Läs också: Experten tipsar: Så hittar du humle nära ditt hem!

Humlens och människans gemensamma historia är tätt förknippad med ölets. Länge var öl ett viktigt livsmedel, både som näringskälla och som dryck under långa båtresor och i städer där vattnet ofta var förorenat. För att öka ölets hållbarhet tillsattes olika växter. På 700-talet upptäcktes att humle var överlägset som konserveringsmedel. Den gav ölet en god smak och var inte giftig som en del andra tillsatser.

Obligatorisk odling

Till Sverige kom humlen med sjöfarande handelsmän under vikingatiden och på 1200-talet var odlandet utbrett. Humle importerades också från Tyskland men för att bättra på handelsbalansen lagstadgades på 1400-talet att alla som hade jord måste odla humle.

När man så småningom lärde sig att pastörisera ölen slutade hållbarheten att vara ett problem och behovet av humle minskade drastiskt. 1860 upphörde lagen att gälla och humlen förde sedan en tynande tillvaro som kvarstående och förvildad vid gamla odlingar. Så var situationen när Else-Marie i början av 1990-talet började leta efter överlevare för att bygga upp en genbank av svensk humle

– Då hade svensk humle rykte om sig att vara av dålig kvalitet så det fanns inget intresse för att odla eller använda den, berättar Else-Marie.

Läs också: Så odlar du din egen humle

Vändningen kom när allt fler började tycka att bryggeriernas industriellt tillverkade öl var tråkigt och opersonligt. Ölbryggning blev en folkrörelse och mikrobryggerier en ny bransch.

– Det är fantastisk hur intresset exploderat tack vare att många mikrobryggerier vill ha lokalt odlad humle för att ge sin öl en personlig smak, säger Else-Marie.

Tidiga svenska sorter

Efter att den sista humleodlaren gav upp på 1950-talet finns i dag återigen ett tiotal större och ungefär 200 mindre humleodlingar i Sverige. Och det finns all anledning att välja svensk humle om man är ute efter mogna humlekottar.

– Svenska sorter blommar och mognar betydligt tidigare än tyska och andra europeiska sorter. Det kan vara helt avgörande för om skörden ska lyckas i vårt klimat, säger Else-Marie.

De sorter som hon samlat in provodlades först på Nordiska museets gård Julita, senare planterades de i den nationella genbanken vid SLU i Alnarp. Utvalda sorter har förökats upp på Elitplantstationen i Balsgård, som förser svenska plantskolor med växtmaterial. Ett par av dessa sorter finns nu att köpa i trädgårdshandeln och fler kommer att lanseras nästa år.

Odla humle på lina

De utvalda sorterna har kottar med höga halter av beska och aromer som ger ett gott öl. De är fina prydnadsväxter men växtsätt och kottar ser lite olika ut.

I trädgården kommer humlen bäst till sin rätt när den får svinga sig upp på hög höjd runt stadiga störar, portaler och andra växtstöd eller klä in en koja eller pergola.

– Allra bäst tycker jag det blir när humlen får slingra runt linor som fästs högt upp i ett träd eller en byggnad. Då framhävs plantorna och de vajar så fint i vinden, säger Else-Marie.

Läs också: Deras humleodling ledde till eget bryggeri!

Humle – en växt med många talanger

• Humle, Humulus lupulus, tillhör familjen hampväxter. Många arter i familjen innehåller kraftfulla ämnen. Dessutom innehåller stänglarna hos humle, hampa och nässlor långa fibrer som använts till tyg och rep.

• Humle har bland annat rogivande, östrogenliknande och antiseptiska egenskaper. Humle stimulerar också aptiten och matsmältningen.

• I Sverige har kottarna använts som krydda i sillinläggningar och bröd. I Tyskland och Schweiz kan man hitta gårdsbutiker med bland annat oljor, vinäger, snaps, choklad och bakverk där humle använts som smaksättning.

• Späda skott av humle har precis som svartrötter kallats fattigmanssparris och kan användas på samma sätt.

• Förr tillsattes humle när ölen kokades, då dunstade de aromatiska oljorna bort medan de

konserverande bitterämnena blev kvar. Nuförtiden tillsätts humle flera gånger under processen och ölet kan ha smak av äpple, grönt gräs och kåda.

• Humleodlarnas förening har nyligen återuppstått. Info: www.humleodlarna.org.

• I Nationella genbanken finns 56 äldre svenska kloner, några av dem flera hundra år gamla. Du kan läsa mer om dem i boken Humle i den svenska nationella genbanken från Sveriges lantbruksuniversitet. Den kan beställas från SLU vis e-post: linnea.oskarsson@slu.se.