Skydda skörden mot kryp och sjukdomar

Få inte panik. På ett sätt är skadedjuren i dina odlingar en komplimang, ett bevis på att det du odlar är gott att äta, även för dem.

Lär dig i stället känna igen dem och bekämpa med medel som inte tar död på de insekter som du har nytta av.

Läs också: Odlarskola: så skördar du

Vanliga skadedjur – och hur du blir av med dem

Bladlöss: De är 2–3 millimeter långa och allt från gröna till svarta. Bladlöss samlas i stora grupper och suger i sig vätska från växten så att stjälkar och blad förstörs.

Åtgärd: Spruta såpalösning på bladlössen flera gånger under några veckor. Såpan kväver lössen till döds.

Mjöllöss, eller vita flygare: 1–2 millimeter långa och ser ut som små vita fjärilar. Mjöllöss suger i sig vätska från växten så att den blir skadad.

Åtgärd: Plocka ägg och larver för hand. Spruta såpavatten på lössen så de kvävs.

Jordloppor: 2–4 millimeter långa, svart- och gulrandiga eller mörkt enfärgade och trivs i torr och varm jord. Jordloppor äter bland annat hål i bladen på kålväxter.

Åtgärd: Vattna jorden noga, jordlopporna trivs inte i fuktig jord. Om du sprutar på jordlopporna med en stark vattenstråle kan de försvinna. Att förodla kålplantor är också ett sätt, starka och kraftiga plantor klarar att stå emot jordlopporna.

Morotsflugor, kålflugor och lökflugor: De lägger sina ägg bredvid växterna i jorden. I äggen finns larver som äter på växternas rötter. Larven kan överleva i jorden på vintern.

Åtgärd: Växelodla. Odla i upphöjda bäddar, flugorna flyger inte högre än fyrtio centimeter upp i luften.

Kålfjäril: Vit med svarta spetsar och fläckar på vingarna. Den lägger små gula ägg som utvecklas till gulgröna, 4 centimeter långa larver med svarta prickar. Larven tuggar i sig kålväxternas blad.

Åtgärd: Lägg kålnät eller fiberduk över kålodlingen för att hindra fjärilen från att komma in. Gå igenom kålodlingen varje dag, kålfjärilen lägger ägg på bladens undersidor. Kläm sönder äggen och plocka larver för hand.

Myror: De stjäl nysådda frön ur jorden, bygger bo i jorden och hjälper också bladlöss att överleva.

Åtgärd: Gräv bort myrboet och häll kokhett vatten i gropen. Att hälla kanel på jorden kan göra att myrorna försvinner efter några dagar.

Sniglar och snäckor: Äter allt de hittar i trädgården. Snäckor har skal medan sniglar är nakna. Den värsta snigeln är spansk skogssnigel, eller mördarsnigel. Den är 8–15 centimeter lång och rödbrun eller mörkt brun.

Åtgärd: Bästa sättet att bli av med sniglar är att plocka dem för hand och klippa sönder dem med en sax, klipp precis bakom huvudet. Lägg aldrig döda sniglar i komposten, kasta dem hellre i soporna.Läs också: Så undviker du och blir av med bladmögel på potatis och tomat

Vanliga sjukdomar – och hur de yttrar sig

Bakterier: Om en växt blir skadad kan det komma in bakterier som dödar plantan. Ofta är det odlaren själv som sprider bakterier med sina händer eller smutsiga trädgårdsredskap. Tecken på att dina växter har drabbats av bakterier kan vara:

• Torra och bruna fläckar på bladen.
• Vissna delar på bladen.
• Vissna och bruna bladkanter.
• Svarta nerver i bladen.
• Slapp och vissen planta.
• Rutten stam.
• Tumörer eller svulster på växten.

Svampsjukdomar

De finns såväl ovan som under jord och sprids med vinden och i jorden. Svamp trivs i fuktiga miljöer. Vanliga svampsjukdomar är:

Mjöldagg: Ger en vit och mjölig beläggning på blad, blomknoppar och stjälkar.

Bladmögel: Gör att bladen blir gulbruna med fläckar. När mögelsvampen har spridit sig vissnar bladen och dör. Särskilt drabbas tomater och potatis av bladmögel.

Fruktmögel: Angriper skadad frukt. Fruktmögel gör att frukten får ruttna delar och gulprickiga cirklar.

Gråmögel: Den gör att växterna tappar färg, blir bruna och vattniga och slutligen gråbruna av mögel.

Klumprotsjuka: Angriper kålväxter via jorden och gör att de växer dåligt. Rötterna svälts ut, blir förkrympta och får knölar.

Vissnesjuka: Smittar via jorden och angriper ofta ärtväxter. Vissnesjukan göra att bladen rullar ihop sig och vissnar, så småningom slokar och vissnar hela växten

Virus på växter: Virus är en mikroorganism som kan orsaka sjukdomar. Det finns hundratals växtvirus som på ett eller annat sätt skadar plantorna. Virus sprider sig oftast med hjälp av bladlöss och visar sig genom att plantan får skadade blad med fläckar och dessutom växer dåligt.

Så undviker du växtsjukdomar

Läs också: Lands odlarskola från början

• Växelodla. När en växt byter plats från år till år hinner sjukdomarna inte smitta jorden och göra skada.
• Eliminera ohyra. Ta bort löss och andra skadedjur så fort du ser dem så hindrar du dem från att sprida sjukdomar när de rör sig mellan plantorna.
• Lufta. Svampar trivs i fuktiga miljöer, som växthus och under fiberdukar liksom bland tätt växande plantor. Låt odlingarna torka upp mellan varven, och lufta i växthus och under fiberduk.
• Var noggrann. Plantera bara friska växter. Se över odlingarna varje dag så hinner du se om någon växt blivit skadad. Ta omedelbart bort skadade och smittade plantor. Bränn plantorna eller lägg dem i soporna, sjuka eller skadade växter ska aldrig ligga kvar i odlingarna eller på komposten.
• Håll rent. Gör rent redskap och krukor innan du använder dem. Med rena redskap flyttar du inte runt sjukdomar och smittor i odlingen.

Bekämpningsmedel – ekologiska varianter

Växtskyddsmedel kallas även för bekämpningsmedel och är ett samlingsbegrepp för ämnen och preparat som har biologisk, kemisk eller fysikalisk inverkan på skadedjur, sjukdomar och ogräs. I en ekologisk odling är kemiska växtskyddsmedel uteslutna, därför är det biologiska eller fysikaliska växtskyddsmedel som gäller. Så här fungerar de:

Biologiska växtskyddsmedel: Bekämpar skadegörarna med deras egna fiender. Organismer som slår ut skadegörarna, som virus, bakterier, nematoder, insekter och spindeldjur, placeras ut i odlingen där de naturligt bekämpar sina fiender.

Nyckelpigan är till exempel bladlusens naturliga fiende. Ett annat exempel är bakterien Bacillus thuringiensis var. kurstaki/aizawai som ger fjärilslarverna en match.

Den biologiska bekämpningen är skonsam mot växter och pollinerande insekter och lämnar inga restsubstanser. Biologiska växtskyddsmedel kan beställas på nätet och bör användas direkt efter leverans eftersom det handlar om levande organismer.

Fysikaliska växtskyddsmedel: De tar antingen kål på angriparna eller stärker växterna. Såpor och oljor kväver insekter eller får ägg och svamphyfer att skrumpna. Växtstärkande preparat kan till exempel innehålla kisel som ger hård bladyta, eller sporer och mycel av nyttiga svampar som ökar motståndskraften och stimulerar nybildning av försvarsämnen. Fysikaliska växtskyddsmedel är skoningslösa eftersom de går lika hårt åt nyttodjuren som de skadedjur som ska förgöras, därför ska de användas med måtta och precision.

Husapoteket

Du kan själv tillverka en del växtskyddande medel med sådant som finns i skafferi och städskåp. Här är två hederliga gamla odlarknep:

• Bikarbonat påverkar mjöldagg så att svamparna inte kan föröka sig. Blanda 1 matsked bikarbonat med 1 liter vatten och 1 matsked rapsolja. Häll på sprejflaska och duscha hela växten, även undersidan av bladen. Upprepa flera gånger.
• Såpa kväver bladlöss och annan ohyra. Blanda 1 liter vatten, 0,5 deciliter såpa och 1 matsked rödsprit. Häll på sprejflaska. Plocka först bort så många bladlöss som möjligt mekaniskt, duscha sedan med såplösningen. Upprepa flera gånger i ett par veckors tid.

Läs också: Så odlar du rabarber