Eldningsförbudet i Svalövs kommun har just lyfts efter ett par dagars regn och nu är det strålande sol i villaområdet i skånska Röstånga. Land har bjudits in att vara med när Viktor Zaunders för första gången experimenterar med att göra eget biokol i sin nya biokolstunna.

– Det är poetiskt och fint för jag har byggt om en gammal konstgödselspridare för att göra biokol med – som ju skapar hem för mikroorganismer istället för att ha ihjäl dem, säger han.

Jämnt med näring

Att gynna mikrober ser Viktor Zaunders som den största fördelen med biokol. När det porösa materialet grävs ner blir det ett perfekt hem till de små djuren. I sin tur förbättrar de jorden genom att bryta ner organiskt material.

Biokolet suger även åt sig näring och vatten som en tvättsvamp och släpper ifrån sig dem långsamt. Detta håller jorden bördig och fuktig och minskar näringsläckage och övergödning. Vanligt träkol kan användas på samma sätt, men är inte lika effektivt.

Det här har Amazonas urfolk känt till i tusentals år. När spanska kolonisatörer utforskade regnskogen på 1500-talet hittade de stora frodiga odlingar. Hemligheten bakom den extremt bördiga jorden, så kallad terra preta, är inte helt klarlagd. Men bland annat verkar urfolken ha berikat den med biokol. Under 1980-talet återupptäcktes metoden och spreds internationellt, främst genom permakulturrörelsen.

Stabil kolgömma

Biokolet blir nu även allt mer omtalat som ett sätt att binda kol i jorden och därmed motverka klimatförändringar. Om kolet bildas vid tillräckligt höga temperaturer blir det så stabilt att det kan ligga i jorden i tusentals år utan att brytas ner till koldioxid.

Dessa höga temperaturer är en av fördelarna med att köpa biokol från större producenter. Dessutom brukar storskalig produktion vara mer effektiv än om du gör biokol hemma och ger mindre utsläpp av koldioxid, så att mer av både kolet och värmen tas tillvara. Att göra eget biokol är å andra sidan billigt, enkelt och roligt. Här ser du några olika metoder.

Läs också: Skörd år efter år: 15 ätliga perenner

Göra biokol – steg för steg

1. Fixa en behållare

Den ska vara av metall med ben och ett ventilrör undertill. Röret ska gå att försluta under eldningen och sedan användas när elden ska släckas. (Se steg 4.)

2. Starta elden

Inget krångel. Gör som du brukar, med exempelvis ved, kvistar, flis eller kottar. Använd gärna material i ungefär samma storlek. Försök att packa ihop det så att det blir kompakt snarare än luftigt.

3. Fyll på eftersom

Varje gång det slutar ryka fyller du på med mer material som täcker hela ytan. Bara det översta lagret ska ha tillgång till syre. Målet är att det ska brinna så syrefritt som möjligt i kolbädden under.

4. Släck underifrån

När du är klar, till exempel när behållaren börjar bli full, släcks elden med vatten underifrån. Det gör du genom att ansluta en vattenslang till röret längst ner på din behållare. Ångan gör kolet ännu mer poröst.

5. Sortera och krossa

När materialet har svalnat plockar du bort sådant som inte har brunnit klart. Resten krossar du till bitar på max 1,5 centimeter. Låt bitarna ligga och dra i till exempel outspätt urin eller nässelvatten i några veckor för att laddas med näring. Oladdat träkol suger nämligen åt sig näring från jorden när det grävs ner vilket kan bli ett problem i näringsfattig jord.

Nu kan du gräva ner 1–5 kilo biokol per kvadratmeter mark, eller lägga det i dina krukor. Men ännu bättre blir det om du först lägger det laddade kolet i komposten – ju längre tid desto bättre – eller blandar det med kompost för att även berika det med mikroorganismer.

6. Glöm inte säkerheten!

Vattna gärna runt ytan där du eldar, och se till att ha vatten till hands om du snabbt behöver släcka.

Läs också: Höststäda din trädgård smart

Göra biokol i mindre skala

Här är ett annat, enkelt sätt att göra eget biokol som har utvecklats av den skånske pionjären och systemekologen Folke Günther.

1. Fyll en liten tunna med trädgårdsavfall som trä, flis, kvistar eller kottar.

2. Ställ den upp och ner i en större tunna som har lufthål.

3. Fyll den större tunnan med ved och elda som vanligt.

4. När det har brunnit klart finns det biokol i den lilla tunnan.

Det går också att lägga materialet i en liten plåtburk som försetts med hål och låta den brinna inuti en större eld. Det kan till exempel vara i vedspisen, majbålet, eller varför inte klotgrillen?

Källa: Fobo.se

Läs mer om biokol

• Stefans lilla svarta av Stefan Sundström

• Burn och The biochar solution av Albert Bates

Källor: Viktor Zaunders, Fobo.se, Gronarader.se, Biokol.org, Naturvardsverket.se

Läs också: Supersnabb kompostering med bokashi – så gör du