Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Trädgård 9 augusti

Så ska du INTE bekämpa parkslide

Varning! Bekämpar du parkslide fel kan den sprida sig ännu mer.

– Om du inte gör det ordentligt kan det vara bättre att låta den stå, säger Jörgen Wissman, forskare på SLU.

 Parkslide i ett stort bestånd på väg upp.
Parkslide i ett stort bestånd på väg upp. FOTO: Istock

Det sitter i rötterna. Ett välväxt bestånd parkslide har kraftiga rotstockar som innehåller massor med energi plantan kan använda om den möter motstånd.

– Tar du bara bort litegrann kan du uppmuntra plantan till att skjuta nya skott åt sidorna i stället, säger Jörgen Wissman, forskare vid Centrum för biologisk mångfald på Sveriges Lantbruksuniversitet.

Och skotten kan hinna långt. Som exempel tar han en trädgård i Leksand där parksliden som bekämpades på ena sidan huset, drog i väg under krypgrunden och kom upp på andra sidan.

– De hade tur när den inte började växa upp inne i grunden.

Läs också: Älskad och hatad – så blir du av med lupinen

Svårt att gräva

 Håll ordning på allt du klipper, gräver eller drar bort.
Håll ordning på allt du klipper, gräver eller drar bort. FOTO: Istock

Alla är överens om att parksliden måste bekämpas men än finns inget rakt svar på hur parksliden ska övervinnas, i alla fall inte när det gäller stora bestånd.

– Det är inte lätt att gräva bort den heller. Man måste gräva ner till 4 meters djup och det är dyrt att bli av med massorna som innehåller massor av växtmaterial som måste skickas till destruktion, säger Jörgen Wissman.

Trafikverket, som hittills är de enda som bekämpat stora bestånd, har lagt massorna i en djup ”offergrop”. Där har materialet täckts med en duk som går ner på sidorna, ovanpå det läggs grus innan gropen fylls igen.

– Än så länge fungerar det men när vi pratar med irländska experter som har lång erfarenhet av parkslide säger de bara ”good luck”. De är rätt luttrade och tror inte att det håller i längden, säger Jörgen.

Planera och håll ut

 Parkslideblad med rak bakkant.
Parkslideblad med rak bakkant. FOTO: TT

De stora bestånden kräver planering och kunskap, ring gärna länsstyrelsen eller kommunen och be om råd.

– Ett stort bestånd som ligger så att det går att hålla koll åt alla håll är lättare att bekämpa än ett som ligger vid ett stenparti, i en skogskant eller invid ett hus.

När ett stort bestånd kapas ner och täcks måste duken räcka 6-7 meter utanför eftersom rotskott kan nå långt.

Mindre bestånd på ungefär en kvadratmeters yta är lättare att bekämpa, men det kräver planering och uthållighet.

– Jag har själv lyckats genom att dra upp stjälkarna så att lite rot följer med. Sedan har jag hållit koll så att den inte dyker upp längre bort. Det tog mig fyra år men nu har jag inte sett nya skott de senaste fem åren.

Så här ska du INTE bekämpa parkslide

1. Använd inte kemisk bekämpning. De medel som finns är inte tillräckligt effektiva för att ta död på parkslidens rötter.

2. Lägg undan röjsågen. Både rötter och stamdelar kan sprida parkslide och om du kör sönder materialet i småbitar kan du få mängder med nya plantor som i sin tur bildar nya bestånd.

3. Slarva inte med skräpet. Förpacka och lämna till förbränning och kör inte med parkslide på ett öppet släp så att småbitar faller av efter vägen. Täckt släp gäller.

4. Tröttna inte halvvägs. Ett bestånd parkslide kan breda ut sig kraftigt om du klippt eller dragit upp stjälkarna och sedan lämnat beståndet i fred. I vissa fall kan ett bestånd som tidigare hållit samma storlek år efter år plötsligt bli ett mycket större problem.

5. Jobba inte ensam. Varsko grannarna om du börjar bekämpa parksliden. En planta kan skjuta nya skott upp till 7 meter bort. Då behöver grannarna också hålla koll.

Det här visste du inte om parkslide

 Parkslides kusin jätteslide har blad med rundade kanter.
Parkslides kusin jätteslide har blad med rundade kanter. FOTO: TT
  • Alla plantor i Sverige är honor. Därför sprids de inte med frö.
  • Parkslidens naturliga miljö är vulkansluttningar i östra asien.
  • Späda skott går att äta. De smakar som rabarber.
  • Parksliden har en storväxt kusin, jättesliden. Den kan också bli invasiv. För att skilja dem åt, titta på bladen. Parkslidens blad ser rakt avklippta ut vid basen medan jätteslidens blad har rundade kanter kring bladfästet.

Läs också: Parksallad: Så kan du vinna över mardrömsogräset!

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Lands Nyhetsbrev

Gör som 43 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen