Växtbelysning inne - så fungerar det

Gå inte vilse bland tabeller med data om ljuskvalitet och färger. När du ska välja växtbelysning behöver det inte vara så krångligt.

Börja här så får du koll på det mesta en hemmaaodlare behöver veta.

När behövs växtbelysning?

Under den mörka årstiden räcker ljuset inte till för många av de växter vi vill odla inne. Största nyttan gör en extra växtbelysning när du vill driva upp fröer som tar lång tid på sig för att utvecklas och därför måste sås tidigt.

Några exempel är kronärtskocka, chili och pelargon. De vill helst komma i jorden redan i februari. Sätts de utan extra ljus blir plantorna rangliga och stammarna alltför mjuka.

Kom ihåg att du inte behöver extra ljus om du odlar på fönsterbrädan senare på våren. Solen är alltid bäst och många växter mår inte bättre för att du startar tidigt.

När räcker det befintliga ljuset för försådd?

Man räknar med att ljuset i Sverige räcker till för odlingar som startas på fönsterbrädan i slutet av mars. Extra ljus kan också ersätta solljuset helt om du till exempel vill sätta fröerna i källaren eller garaget.

Extra belysning kan också användas om du vill ha en krukväxt långt inne i ett rum, dit solljuset inte når.

En växtlampa kan också hjälpa till när du övervintrar känsliga växter. Om du inte lyckas hålla temperaaturen nere så mycket som växten egentligen vill ha, ger du den i stället mer ljus.

Växtbelysning – så starkt ljus behövs det

Det ska vara mycket ljus, det är poängen och mängden ljus som kommer från en lampa mäts i lumen. För att en lampa ska fungera som växtlampa brukar man säga att den ska avge minst 1000 lumen.

Vill man nörda ner sig ordentligt finns tusen sätt att räkna på hur mycket ljus som landar på en bladyta i timmen beroende på avstånd till lampan. Om du vill göra det lätt för dig tänker du bara på lumen och använder LED-belysning som är energisnål och avger lite värme. Det betyder att du kan låta lampan hänga nära din växt utan att den tar skada.

LED finns både som lysrörslampor, LED-lister och lampor för vanliga armaturer.

Så här räknar du om mellan watt och lumen för en LED-lampa: 4W = 250 lumen, 5W = 450 lumen, 10W = 800 lumen, 15W = 1100 lumen, 20W = 1600 lumen.

Läs också: Odla chili – så lyckas du

Välj växtbelysning som passar dig

Proffsen som odlar i stor skala är noga med vilka färger på ljuset armaturen ger. Det kan vara blått, vitt eller rött ljus och värmen i ljuset mäts i Kelvin.

Skillnaden för växterna är inte så stor för en vanlig hemmaodlare. Där är det viktigare att ljuset går att leva med, särskilt om odlingen är på fönsterbrädan.

En LED-belysning med varmvitt ljus målar inte rummet i konstiga färger och flimrar inte.

Det finns färdiga lysrörsarmaturer med ställbara kedjor att köpa men om man vill komma undan billigt går det att sätta ihop sin egen.

En enkel lysrörsarmatur på 120 centimeters bredd och 22W kan till exempel ge så mycket som 2000 lumen och kostar några hundralappar. Förses den med kedjor blir den perfekt att hänga i fönstret.

Välj gärna armatur med klassningen IP65. Det betyder att den till och med tål lite fukt och kan hängas upp ute i växthuset.

Du kan också förse en vanlig bords- eller fönsterlampa med LED-belysning. Kom bara ihåg att du behöver mer ljusstyrka om lampan hänger högt ovanför växterna.

För dig som vill odla sallad eller kryddgrönt året om på köksbänken finns färdiga odlingsstationer med inbyggd belysning som passar perfekt.

Tips från Lands webbshop – smartaste bevattningsboxen till din odling

Så länge ska växtbelysning vara tänd

Växter vill ha natt och dag. Sätt gärna din belysning på timer så att den lyser 16 timmar per dag. Belysningen ska stärka det befintliga ljuset och släckas på natten så att växterna får sin nattvila.

Bäst effekt får lampan om den hänger nära växterna, 10-20 centimeter brukar rekommenderas, så länge du inte använder lampor som blir varma. Känn i så fall efter så att inte bladen bränns.