– Jag gillar alla djur och fåglar men två av mina absoluta favoriter är highland cattle och ugglor. Ugglor är så mysiga med sina stora nyfikna ögon och ungarna är som dunbollar. Jag skulle vilja ta bilder på alla sorters ugglor men det är svårt, jag tror inte det går att fota alla. Jag tycker också mycket om tranor och deras ungar. Tranor är så ståtliga när de fäller ut sina vingar, det ser ut som att de beskyddar varandra, fast jag egentligen vet att det är en del av dansen.
Vad är det som gör highland cattle-kor så speciella?
– De är stora, maffiga djur som samtidigt verkar vara så lugna och snälla. Jag tycker om när de tittar lite undrande på mig med sina snälla ögon.
– De är nyfikna och har man tålamod så går det fint att fota dem. Jag kan stå länge och titta på dem för att se vad de hittar på och för att få den bästa bilden. De kanske känner att jag tycker om dem.
En kalv i närbild.Foto: Christoffer Larsson
Om highland cattle
Highland cattle härstammar från Skottland och känns lätt igen på sin långa, yviga päls och sina karakteristiska horn. Rasen är tålig och väl anpassad till det svenska klimatet, vilket gör att djuren kan gå ute året runt.
Kor av rasen är kända för sina goda moderegenskaper. Highland cattle används ofta inom natur- och landskapsvård eftersom de trivs på magra betesmarker och gärna betar både gräs, buskar och annan vegetation.
Källa: Jordbruksverket och Svenska highland cattle-föreningen.
– Sedan jag fick min första mobil för jättelänge sen. I början fotade jag mycket solnedgångar. Djur och natur hör ihop för mig, men jag är noga med att komma djuren lagom nära utan att störa. Man ska låta dem få vara ifred. Därför skaffade jag en systemkamera med långt objektiv. En proffsfotograf hjälpte mig hitta ett objektiv som passade mig. Då stör jag inte djuren, men kan ändå ta närbilder.
– Nej, det tycker jag inte. Fota kan alla göra, sen kan man lägga ner olika mycket tid på att få det som man vill ha det. Jag tar många foton när jag är ute, men det är bara några få bilder varje gång som jag är nöjd med. Tålamod är bra att ha, jag kan vänta länge på att få rätt bild.
Christoffer Larsson
Ålder: 28 år.
Bor: I byn Horrsjön, strax norr om Filipstad i Värmland.
Familj: Mamma, pappa, bror.
Drömmotiv med kameran: ”Att fota två olika djur på samma bild, som en gång när jag fotade kattuggla och en ekorre sprang dit och satte sig bredvid. Den blev så bra. Tänk att få en sån bild på till exempel en highland cattle-ko och en räv, det vore lycka.”
Favoritsysslor(förutom att fota): Löpning, har sprungit specialloppen Göteborgsvarvet och Lidingöloppet många gånger. Lyssnar mycket på musik. Gillar innebandy, basket och bowling.
– Jag skulle vilja få riktigt bra bilder på berguv, men också på myskoxe i Norge med höstfärger, havsörn och kungsörn på vintern och lodjur ute i skogen. Pärluggla och fjälluggla har jag aldrig sett, annars har jag nog fotat nästan alla ugglor i Sverige. Jag vill hela tiden förbättra mig och utvecklas och så vill jag gärna ha ännu fler utställningar. Jag tycker om när besökarna gillar mina bilder, då blir jag stolt och glad.
Vilket är ditt bästa tips till andra som gärna vill komma i gång med naturfoto?– Börja enkelt med mobilen. Kryp nära blommor och fota. Ta landskapsbilder. Mobilen tar jättebra bilder på nära håll och även på landskap. Fota djur som finns nära, som hundar och katter. Ta gärna skogspromenader som jag brukar göra. Kanske ser man nåt fint – solen som strilar genom trädgrenarna eller en fin bark på träden. Man kan ta bilder på allt!
