Lyft på en sten, lyft på en planka och gråsuggorna kilar undan. De här små pansarvagnarna har funnits på jorden i minst 100 miljoner år och jobbar hårt på att göra om torra löv, död ved och annat dött växtmaterial till näringsrik jord.
Maskarna är kända jordmakare men man räknar med att så mycket som 10 procent av all förna tas om hand av just gråsuggor. Inte undra på att de utnämnts till Årets Trädgårdskryp 2026, för de förtjänar verkligen uppmärksamhet för sin undanskymda roll i ekosystemet.
Gråsuggorna är inte insekter utan kräftdjur med hela 14 ben. De flesta i släkten lever i vattnet men de arter som klivit upp på land har behållit många av kräftdjurens särdrag. De andas med gälar som utvecklats till att klara syreproduktionen på land så länge det finns fukt omkring dem. Däremot klarar inte landlevande gråsuggor att andas i vatten.
Gråsuggan har också en detalj gemensam med exempelvis känguru och märlkräfta. Den har barnen i en påse på magen, ett marsupium. I yngelpåsen utvecklas äggen och ynglen lever sin första tid där inne med vätskan i påsen som näring.
Ömsar skinn
När en ny gråsugga växer byter den ut sitt hårda skal men i två delar. Först byts den främre delen ut, sedan ramlar den urvuxna ”byxdelen” av. Det nya exoskelettet är först ljust och mjukt men hårdnar och mörknar snabbt.
För varje byte blir gråsuggan större. Det innebär att de små gråsuggor du ser är yngre medan de stora är äldst. En gråsugga kan lever 2–4 år.
Livet som gråsugga pågår i skymundan men aktiviteten är hög. Den äter döda växtdelar och i andra änden trillar små runda gödselkulor ut. Förutom det direkta näringsvärdet hjälper gråsuggans bajs till att påskynda nedbrytningen i jorden och gynna svampar som också bidrar till att skapa ny jord.
Rund som ett piller
I Sverige har det hittats över 30 olika arter av gråsugga. Gråsuggor finns i Svealand, Götaland och längs Norrlandskusten. De vanligaste är källargråsugga och murgråsugga (Oniscus asellus), sådana som vi ofta hittar i fuktiga källare eller under stenar och stockar utomhus.
Gråsuggor är snabba och tar snabbt till alla sin 14 ben för att sätta sig i säkerhet om de blir störda. Dessutom finns en grupp som kan bete sig som igelkottar. Klotgråsuggorna rullar ihop sig till perfekta små bollar för att skydda sig men också som skydd mot uttorkning.
En extra fascinerande gråsugga är vit, helt blind och inneboende hos myror. Myrbogråsuggan lever hela livet in ett myrbo där den äter svamp och avfall från myrorna, lite som en myrboets egen robotdammsugare.
Fakta om gråsuggan
- Äter mest döda och multnande växter. I undantagsfall kan de knapra på en levande planta om inget annat finns att äta.
- Är helt ofarliga för människor. De bits eller sticks inte och sprider inga sjukdomar.
- Är aktiva på natten och håller sig undan under stenar och stockar under dagen.
- Är mellan 5 och 18 millimeter stora. Ett undantag är den amfibiska strandgråsuggan (Ligia oceanica) som kan bli hela 3 centimeter lång.
