Hjälp forskarna att få koll på vårtecknen!

Varje vår sedan 2015 har tiotusentals rapporter kommit in till medborgarforskningsprojektet Vårkollen.

Forskarna på SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, Svenska botaniska föreningen och Svenska fenologinätverket hoppas på minst lika många i år.

– Dessa vårteckenspanare bidrar till vetenskaplig kunskap och är ovärderliga för vi ska kunna få in uppgifter som täcker hela landet vid samma tidpunkt, säger Mora Aronsson, ordförande i Svenska Botaniska Föreningen.

Även hösttecken

Vårkollen är en del av Naturens kalender, där frivilliga medborgarforskare över hela landet bidrar till att dokumentera växtsäsongen från första vårtecken till sista hösttecken.

Hittills har våren varit ganska kylig och på många håll kan vårtecknen vara sena. Men forskarna tycker att det är viktigt att få in rapporter även från platser där vårblommorna inte har hunnit slå ut än. Och det är två dagar det gäller: Valborgsmässoafton den 30 april och den 1 maj.

Läs också: 
3 vanliga vårfåglar och deras sång

Fem utvalda vårtecken

Vårkollen gäller framför allt att rapportera följande vårtecken vid dessa datum: tussilago, blåsippa, vitsippa, sälg, hägg och björk.

Man väljer ett av fyra svarsalternativ för varje: Inte börjat blomma, blommar, överblommad eller ej observerad. För björken är svarsalternativen: Lövsprickning inte börjat, lövsprickning pågår, lövsprickning avslutad eller ej observerad.

Jämföra med 1800-talet

Tanken är att kunna jämföra hur naturen och klimatet ändras över tid.

– Eftersom vårtecknen dokumenterades under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet av ett landsomfattande nätverk av observatörer, kan vi jämföra de uppgifter vi får in via Vårkollen med hur det såg ut då, säger Ola Langvall från SLU, som är samordnare för Svenska fenologinätverket.

Så här kan du delta under Valborg

Gå in på Vårkollen och följ instruktionerna.