Hotad hackspett behöver mer lövskog

Relativt sett var 2017 ett bra år för vitryggiga hackspett i Sverige. Av det ynka 20-tal vilda vitryggar som i våras beräknades finnas i landet lyckades fyra par med sina häckningar. Resultatet blev elva ungar.

Läs också: Tre världsberömda katter – känner du till dem?

Stödutfodrar ungarna

Till det kläcktes ytterligare elva ungar i häckningsanläggningen på Nordens Ark i Bohuslän, varav nio släpptes ut i nedre Dalävsområdet veckan efter midsommar.

– Det är ett område med bra förutsättningar för vitryggen med översvämningsmark samt död och döende lövskog. Och vi vet att påfallande många har överlevt så här långt, så utgångsläget är fördelaktigt, säger Kristoffer Stighäll, som leder ”Projekt vitryggig hackspett”.

Han är dock orolig över hur det ska gå för fåglarna under vintern.

- Det vanliga är att bara en av fem ungar överlever sin första vinter. För att skapa bästa möjliga förutsättningar så stödutfodrar vi dem i anslutning till utsläpsstället hela vintern.

Vill skapa bättre förutsättningar

Kampen för den vitryggiga hackspetten har pågått sedan tidigt 1980-tal. Sedan 1990 drivs projektet av Naturskyddsföreningen som sedan i somras har ett nytt åtgärdsprogram i ryggen.

Det gäller fram till år 2021 och går ut på att bevara och restaurera värdefulla lövskogar, föda upp, släppa ut och stödutfodra vitryggar. Målet är att skapa förutsättningar för att häckande bestånd ska etablera sig i landet.

Utöver tidigare kända vilda vitryggar i Sverige har ytterligare några fåglar observerats i landet under hösten, bland annat i Västerbotten och i Värmland.

– Det handlar om minst fem nya individer som förmodligen kommit från Finland över Bottenhavet eller runt Bottenviken. Nu får vi hålla tummarna för att de stannar och hittar partners i Sverige, säger Kristoffer Stighäll.

Läs också: Staffan har räddat över 700 fåglar!

Läs också:

"Ställer höga krav"

Att par bildas är förstås väsentligt för fortplantningen, men för att det ska ske måste fåglarna alltså har tillgång till lämpliga livsmiljöer.

– Vitryggen ställer väldigt höga krav. Den är beroende av stora arealer lövskog med mycket gammal och död ved där den kan söka efter insektslarver. Om arten ska kunna klara sig själv måste fler lövskogar skyddas och restaureras.

Han jämför med Finland som också arbetat för att bevara vitryggen i många år.

– Precis som Sverige hade Finland bara tio vitryggspar år 1995. I dag har de 150 häckande par, minst. Men så har Finland också dubbelt så mycket lövträd som Sverige, mycket på grund av att man där satsar på produktion av björk till möbelindustrin, sager Kristoffer Stighäll.

Han berättar att i Finland arbetar dessutom naturvården mer målmedvetet med restaurering av lövskog.

- I Sverige har man tvärtom varit effektiva med att bekämpa lövskog, till fördel för gran och tall, som varit industrins fokus under lång tid.

Läs också: Se videon på hjälten Leif som räddar en panikslagen älg!