Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Djur & natur 6 februari

Kornas råmanden visar hur de mår

Visst pratar korna med dig! Och om du trott att deras råmanden bara är ljud så visar forskning att det är betydligt mer än så.

 Kor har sitt eget personliga råmande, precis som vi människor har personliga röster.
Kor har sitt eget personliga råmande, precis som vi människor har personliga röster. FOTO: Istock

När kor råmar visar de sina olika personligheter och hur de mår, och den här kunskapen kan man dra nytta av.

Det visar en studie från University of Sydney där en doktorand följt en grupp kor under fem månader och gjort 333 inspelningar av kornas råmanden. Djurens läten analyserades sedan med hjälp av datorprogram och kollegor i Frankrike och Italien, skriver Land Lantbruk.

Läs också: 6 skäl att älska den svenska mjölkkon!

Förbättrad djurvälfärd

Lärdomarna om hur djuren låter när de exempelvis är nöjda, har ont eller är stressade, kan bidra till förbättrad djurvälfärd. Ett sätt är att lantbrukare kan känna igen läten och sätta in åtgärder för enskilda djur i flocken.

– Vi hoppas att vi genom att visa på hur råmanden skiljer sig kan hjälpa lantbrukare att förstå korna ännu bättre, säger doktoranden Alexandra Green till University i Sydney.

Ko och kalv ”pratar”

Tidigare forskning visar att ko och kalv kan kommunicera genom personliga råmanden. Denna studie bekräftar att de individuella rösterna följer med genom livet och kan urskiljas ur resten av djurgruppen. Andra studier visar att även grisar, får och getter har individuella läten.

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Lands Nyhetsbrev

Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen