I säsong:
Foto: All over press

Allt började med att två forskare vid Ben-Gurion universitetet i Israel fick syn på samma spindel. Noga Cohen såg en pyttespindel krypa på kollegan Tali Leibovich kläder.

Tali, som var spindelrädd, bad Noga ta bort det gigantiska monstret genast och frågan dök upp: Hur kom det sig att de såg samma spindel så olika?

För att ta reda på vad skillnaden berodde på användes en grupp kvinnliga studenter. Till att börja med undersöktes deras syn på spindlar.

Gruppen delades in i två grupper, en grupp med spindelrädda och en för dem som inte var rädda.

Studenterna fick titta på bilder av fåglar, fjärilar och spindlar. De fick beskriva hur otrevliga de tyckte att djuren på bilderna var och sedan uppskatta storleken på djuren.

Inga var helt oberörda av spindelbilderna, de sågs som lite läbbiga av alla i testgruppen, men det var bara de riktigt rädda som överskattade spindlarnas storlek.

Noga Cohen och Tali Liebovich upptäckte också att det var skillnad på spindel och spindel.

Ju fulare och läbbigare spindeln såg ut desto större trodde de spindelrädda att den var.

Det här skulle till exempel kunna förklara varför spindlar med oaptitligt runda bakdelar ofta beskrivs som gigantiska av spindelrädda som får se dem.

– Studien visar att vårt sätt att uppfatta även grundläggande egenskaper som storlek påverkas av våra känslor. Det visar också att varje person ser på världen på sitt eget unika sätt, säger Tali Liebovich till Science Daily.

Det som inte framgår är vad som kommer först. Är det rädslan som får spindeln att svälla eller är det personer som ser spindlar på ”fel” sätt som blir rädda för dem.

Forskning pågår.

 

Mer från Land