Följ med på en tidsresa längs Göta kanal

Vad var det bästa med Göta Kanal-resan?

Kapten Björn Forsby, Kalmar:

– Som kapten på Juno älskar jag speciellt de trånga och natursköna passagerna runt Forsvik där vi också alltid hälsas med musik och sång av predikanten Kindboms släktingar. Det brukar komma en tår när passagerarna får se sina egna landsflaggor vifta vid kajen.

Kjerstin Mackie, Kanada:

– Farfar kom från Skåne och mina föräldrar gjorde den här resan 1970. Av det lilla arv de lämnade efter sig, beslöt jag att resa i deras fotspår. Lugnet är nog det bästa. Jag har hunnit sticka ett par strumpor på resan.

Jörgen Lantz & Lena Lingvall, Göteborg:

– Alla nya trevliga bekantskaper. En höjdpunkt var när vår bordsgranne greve Bonde pekade ut och berättade om släktens slott Hörningsholm som vi passerade söder om Södertälje.

Thea Jolly & Chris Byne, England:

– Vi har just köpt en båt på Themsen men såg ett program om Juno på brittisk tv. Kanske är det långsamheten som är det bästa. Vi kallar det ”flodtid” – en sorts meditation i ett otroligt vackert landskap.

Leif Forsström, Fristad:

– Efter att i elva dagar ha lyxkryssat genom sju länder, var det dags att förverkliga denna gamla dröm. Mindre dramatiskt än Donau men mera avstressande. Att det varken finns toa eller dusch i hytterna tänkte vi skulle bli lite jobbigt. Men det var inga problem alls.

Andreas von Engelbrechten, Tyskland:

– Juno! Jag blev oerhört förtjust i den här 150-åriga gamla damen. Jag har rest över hela världen men måste säga att Göta kanal ändå slår det mesta. Vilka skiftande landskap!

Ruth E Laué, Schweiz

– Dagen då det regnade återfick jag samma känsla som när mina föräldrar brukade ta mig som barn från Tyskland till Skandinavien. Jag har alltid älskat när allting blir stilla, dovt och mörkt. Då kan jag i fantasin skymta trollen på lur inne i skogen.

Maritha Wedberg, Göteborg:

– Alla sköna människor, inte minst den fromma mottagningskommittén i Forsvik. Jag är inte troende men blev både full i skratt och rörd av deras engagemang. Sen var det kul att se miljöer från vattnet istället för från land. Det gav liksom en annan syn på saken.

Lasse Høyem, Norge:

– Blandningen mellan gammalt och fräscht, små byar, söta trädgårdar, får i hagar och djupa skogar. Jag känner att jag har fått snudda vid den svenska ursjälen. I Birka fick jag dessutom chansen att med modern fototeknik se hur jag skulle sett ut som viking. Allt var så fridfullt att jag till och med glömde kolla börsen varje kvart.

Morgan & Lili-Ann Romvall, Nyköping:

– Att åka kanalbåt känns som att sväva genom landskapet. De här fyra dagarna har gett nytt perspektiv på den stresstillvaro vi ofta lever i. Dessutom var maten god, personalen trevlig och medresenärerna som en enda stor familj.

Philip Ronne, Roslagen:

– Den hisnande känslan att i Vreta kloster få kliva av och sitta i samma kyrkbänk som en nunna som för 700 år sedan hade långtråkigt och klottrade i träet. Nu när jag har rest på Göta kanal kan jag dö i frid, tänker jag. Jag har aldrig i mitt liv känt mig så avslappnad.

Koll på kanalen – 8 vattentäta fakta 

1. Brask var först

Den förste som på allvar föreslog en vattenled tvärs igenom Sverige var Linköpingsbiskopen Hans Brask, också känd för den ”brasklapp” som ska ha räddat honom från att avrättas vid Linköpings blodbad 1520.

Bland annat ägde Brask ett boktryckeri och ett pappersbruk i Söderköping, dit en av slussarna omsider förlades.

Hans baktanke med en kanal var att Sverige på detta sätt skulle slippa Öresundstullen och besvär med Hansan. 

2. Krigsfångens geniala idé 

Kanalens byggherre Baltzar von Platen, med mellannamnet Bogislaus, hade helst velat bli kavallerist men tvingades av sin far att i stället välja sjöofficersbanan.

Han var född i Rügen och bröt under hela sitt liv på tyska vilket stundtals gjorde honom till åtlöje.

Efter att en tid varit krigsfånge i Ryssland förvandlade han västgötska Frugården till ett mönsterjordbruk där han också fick idén att binda samman Göta älv med Östersjön.

Han tillhörde samma adliga släkt som kylskåpets uppfinnare med samma namn, född 1898.

3. Bönder gjorde jobbet

Ryktet att kanalen mestadels byggdes av ryska krigsfångar är betydligt överdrivet.

Den huvudsakliga arbetskraften bestod av inhyrda bönder, hantverkare, gästarbetare (varav några dock mycket riktigt kom från Ryssland) och svenska soldater.

De sistnämnda jobbade sex dagar i veckan med att gräva. På söndagarna fick de exercera.

4. Omodern direkt

Kanalen stod färdig 1832 och var omodern lagom till den var klar.

Under det 22-åriga byggandet hade britterna nämligen uppfunnit ett nytt sätt att transportera tunga gods.

Den första engelska järnvägen med ånglok stod klar 1830, den svenska lät vänta på sig till 1856.

5. Kändisar på kanalen

Den svenska författarinnan Fredrika Bremer och danske sagoberättaren H C Andersen möttes ombord på Göta Kanal 1837, vilket blev början på en livslång vänskap.

Andra kända kanalfarare har varit Henrik Ibsen, Sir Robert Baden-Powell, Oscar II, Erik Gustaf Geijer, Anders de Wahl och Sven Hedin.

6. 190,5 kilometer 

Den grävda Göta kanal utgör nästan exakt hälften av den 190,5 kilometer långa vattenvägen mellan Kattegatt och Östersjön.

Resten består av Göta älv, Trollhätte kanal och diverse sjöar.

7. Världens äldsta 

Juno är världens äldsta registrerade kryssningsfartyg som fortfarande erbjuder övernattning. Hon byggdes på Motala Verkstad 1874 och har alltså varit i drift i mer än 150 år.

Namnet syftar på den romerska gudinnan som ägde yppiga former och framförallt var de gravida kvinnornas beskyddare.

Två gånger har Junos passagerare evakuerats på grund av grundstötning, 2006 och 2024.

En missuppfattad signal ledde 1931 till att fartyget, istället för att slå back, sprängde slussportarna i Söderköping och föll tre meter. 

8. För ful

Deckarparet Sjöwall Wahlöö kallade i sin debutroman ”Roseanna” kanalbåten Juno för ”ful”. De tyckte hon hade tappat sina sköna former när ångpannan byttes ut och skorstenen kapades 1956.

Mordet på amerikanskan Roseanna McGraw lät de i stället utspela sig i hytt A7 på systerfartyget Diana.

9. Skitit i det blå skåpet

Filmen ”Göta kanal eller Vem drog ur proppen?” blev visserligen utskälld av en enig kritikerkår vid premiären 1981, men lockade ändå 1,5 miljoner svenskar till biograferna.

Från filmen härstammar uttrycket ”att ha skitit i det blå skåpet”, som Janne ”Loffe” Carlsson påstod sig ha fått från sin far Erik som var plåtslagarmästare och tyngdlyftare i Eskilstuna.