Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Hälsa 8 februari

Anette lider av dolda sjukdomen primär immunbrist, PID

En vanlig förkylning är livshotande för Anette Andersson. Hon lider av en dold immunbristsjukdom som 40 000 svenskar tros lida av – utan att veta om det.

 Infektioner som inte är farliga för andra kan vara livsfarliga för Annette Andersson som lider av en immunbristsjukdom. Med hjälp av specialutrusning behandlar hon sig själv hemma.
Infektioner som inte är farliga för andra kan vara livsfarliga för Annette Andersson som lider av en immunbristsjukdom. Med hjälp av specialutrusning behandlar hon sig själv hemma. FOTO: istock

Anette Andersson, 61 år, är en av tiotusentals personer i Sverige som lider av primär immunbrist, PID, en sjukdom där en del av kroppens immunförsvar inte fungerar som det ska.

Blir lättare smittad

Den som har sjukdomen blir lättare smittad av andra och drabbas oftare av kraftiga bakteriella infektioner i bihålor, luftvägar och lungor. För en person med PID kan en annans ”vanliga förkylning” resultera i lunginflammation.

40 000 kan lida av immunbrist

Anette sitter med en kopp kaffe i köket hemma i Eksjö. Hon vill berätta om sjukdomen som så många som 40 000 svenskar kan lida av utan att veta om det.

Mycket borta från skolan

Anette växte upp i Ydrefors på gränsen mellan Småland och Östergötland, som enda barn i familjen. Till skillnad från sina jämnåriga tillbringade hon mycket tid hemma från skolan.

– Jag var alltid sjuk. Det var luftvägsinfektioner. Bihåleinflammationer och öroninflammationer. Påssjuka med följdsjukdomar.

Läs också: Lunginflammation – 4 vanliga tecken

Konstig och klen

Efter många infektioner och hög skolfrånvaro på högstadiet började Anette som 16-åring jobba som kassörska. Då kände hon ännu inte till sin bristsjukdom.

– Andra såg mig nog som lite konstig, som en känslig och klen person.

Läkare tänkte ett steg längre

Efter ytterligare åtta år av återkommande infektioner och antibiotikakurer började en läkare i primärvården att leta lite extra i journalerna. Han noterade att Anette hade överdrivet många återkommande infektioner och misstänkte att det kunde bero på ett fel i immunförsvaret.

Utredning om immunbrist

Anette remitterades till Göteborg för medicinsk utredning som gav diagnosen CVID, variabel immunbrist, en kronisk sjukdom som kännetecknas av brist på immunglobuliner.

Tillför antikroppar

Att få beskedet var tufft. Men samtidigt var det en lättnad att få en förklaring och behandling med tillförsel av antikroppar påbörjades.

– Hade jag inte påbörjat behandlingen hade inte du och jag suttit här och talats vid idag. Återkommande, obehandlade luftvägsinfektioner kan leda till allvarliga organskador.

Behandling i hemmet

Behandlingen som påbörjades 1985 pågår än. I dag behandlar Anette sig själv hemma. Med hjälp av en mekanisk infusionspump och nålar tillför hon 80 ml immunglobuliner – antikroppar som hennes kropp inte kan producera.

– Det är en befrielse att kunna göra det hemma, säger Anette.

Undviker storköp och bussbaciller

Anette Andersson är numera också ordförande i PIO:s regionsavdelning Småland, en organisation för personer med medfödd immunbrist och deras anhöriga.

Har man sjukdomen måste man, säger Anette, lära sig att tänka på var man sätter händerna – dörrhandtag, ledstänger eller kölappen på apoteket. Kanske undvika åka buss, inte ge sig ut i ett storköp en fredagseftermiddag eller gå in i en biosalong en februarikväll.

– Känslan av att inte kunna vara med kan kännas jobbig, förklarar hon.

Tufft under småbarnsåren

Efter diagnosen bytte Anette yrke och har sedan dess haft administrativa jobb, bland annat som telefonist. Familjelivet har emellanåt varit en utmaning.

– Jag har två barn. Då de hade infektioner under småbarnstiden drabbades naturligtvis även jag. Det var tufft många gånger.

Träffar barnbarnen

I dag mår Anette förhållandevis bra, trots infektionerna. Hon har tre barnbarn som liksom alla barn bär på bakterier. Därför är det bäst att de träffas utomhus.

– Vid jul och födelsedagar träffar jag dem oavsett. Man måste få leva med livskvalitet också, säger hon.

Och i dagens it-värld träffar hon familj och vänner även på nätet.

– Bäst mår man om man förstår och accepterar. Det är så här det är, jag behöver ta vara på mig och inte ha för stora förväntningar. Då blir jag desto gladare när det blir som jag tänkt.

Läs också: Så skyddar du dig mot influensa

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Lands Nyhetsbrev

Gör som 43 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen