Hela uppväxten skämdes Pia över sin ”konstiga” mamma

Som barn ville Pia Johansson aldrig ta hem kompisar och skämdes för sin mamma. Mamman var bipolär och Pia fick ta stort ansvar för henne.

Publicerad: 8 juli 2016

Läs också: Jessica Andersson: ”Min låt stänger dörren till mitt jobbiga förflutna”

Hon minns inte exakt hur gammal hon var när hon förstod att allt inte stod rätt till med mamman. Men ett minne från hennes tidiga barndom har etsat sig fast.

Mamman talade i tungor

– Mamma var väldigt troende och när hon hamnade i sina maniska tillstånd pratade hon oavbrutet om att Gud och Jesus skulle frälsa alla. Vid ett tillfälle, när jag satt i hennes knä, började hon tala i tungor. Det tyckte jag var väldigt obehagligt, berättar Pia.

Öppen om sin sjukdom

Först när Pia var i tonåren berättade mamman att hon var bipolär, det som förr kallades manodepressiv.
– Hon var väldigt öppen om sin sjukdom, men jag skämdes över att hon inte var som andra mammor, säger hon.

Pia och hennes mamma hade en varm och nära relation trots problemen. Foto: Susanne Lindholm

Ingen frågade hur Pia mådde

Hon önskar att hon haft någon att prata med som barn.
– Mamma fick hjälp av psykiatrin, men det var aldrig någon som frågade efter hur jag mådde, säger Pia, som dock hade turen att ha släktingar som brydde sig och klev in som extraföräldrar.

Mostern gav en fristad

Framförallt mostern såg till att Pia fick komma hem och vara hos dem när mamman hamnade i sina maniska faser och inte klarade av att ta hand om sin dotter.
– Hos dem fick jag en fristad när mamma behövde ”vila upp sig”, som det hette, berättar hon

Fick separationsångest

Men att ständigt ryckas från sin mamma har satt sina spår hos Pia. Hon får än idag jobba med sin separationsångest.
– Även om mamma var psykiskt sjuk fanns det väldigt starka band mellan oss och varje gång jag flyttade till moster grät jag floder. Jag kände skuld över att jag lämnade mamma i sticket. Hon hade ju bara mig, berättar Pia.

Läs också: ”Mikael Persbrandt och 300 andra har tatuerat in min låttitel”

Ångesten hann i kapp

– Samma sak när jag åkte ifrån moster och kusinerna efter att ha varit hos dem. Det var gråt och tandagnissel. Jag minns det som oerhört jobbigt att ständigt flytta fram och tillbaka, fortsätter hon.
När Pia började i högstadiet hann känslorna från den trasiga barndomen ifatt henne och hon började skada sig själv för att döva ångesten.

Hade destruktiva relationer

– Jag skar mig i armarna och drogs till män som inte var bra för mig. Det var destruktiva relationer som präglades av både psykisk och fysisk misshandel. Min självkänsla var usel och jag var övertygad om att ingen skulle kunna tycka om mig för den jag var, säger hon.
Det var först när Pia träffade sin dåvarande man som hon började må bättre.
– Han fick mig att känna att jag dög för den jag var, berättar hon.

Bra att berätta för barnen

Bör man berätta för ett barn att man lider av psykisk ohälsa?
– Jag tror på att vara ärlig, men man ska tala om det på ett enkelt och okomplicerat sätt så att barnet kan ta det till sig, säger hon.

Läs också: Psykologen: Våga prata med barnen om terrordåden

Sonen blev rädd

– När mina barn var i 10-årsåldern berättade jag för dem att deras mormor var bipolär. Min son reagerade starkt och vägrade först att sova hos sin mormor. Men när han såg att hon var som vanligt slappnade han av och relationen normaliserades, fortsätter hon.

Hjälper andra

Idag arbetar Pia som ambassadör för Hjärnkoll, en rikstäckande förening som jobbar för att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter i samhället oavsett psykiskt funktionssätt.
– Som anhörig är man ofta väldigt maktlös. Jag har ägnat en stor del av mitt vuxna liv åt att förlåta mamma för att hon hade en psykisk sjukdom som drabbade mig, berättar hon,

Fick skuldkänslor

I dag är mamman död, och Pia brottas fortfarande med skuldkänslor mot henne,
– Jag försöker också förlåta mig själv för att jag kunde vara så hemsk mot henne för att hon inte var som andra. Hon kunde ju inte rå för att hon mådde dåligt, säger hon.

Lätt att bli medberoende

Pia menar att det stigma som fanns förr runt psykiska diagnoser är på väg att försvinna, men att det fortfarande finns mycket kvar att göra.
– Det talas betydligt mer om psykisk ohälsa idag, men vi måste fortsätta jobba mot fördomar. Och samhället behöver tidigt fånga upp barn och ungdomar som lever i relationer där psykisk ohälsa förekommer. Det är lätt att bli medberoende, menar hon.

Läs också: Så lärde sig Lotta leva med sin panikångest

Viktigt att få avlastning

Vilket råd har du att ge barn som lever med en förälder som lider av depression, ångest, adhd eller har någon annan psykiatrisk diagnos?
– Det är viktigt att det finns en nära anhörig, lärare eller granne som man känner att man kan öppna sig för. Man måste få avlastning, det blir för tungt att bära alla bekymmer själv, säger hon.

Kommunen ska hjälpa

Hon får medhåll från Ann-Marie Högberg, förbundsordförande i Anhörigas Riksförbund, som arbetar för de närståendes behov av att bli lyssnade på och få rätt till avlastning.
– Varje kommun har en skyldighet enligt Socialtjänstlagen att ha anhörigstödjare, men detta fungerar inte tillfredsställande överallt. Detta är en fråga som vi ständigt arbetar med, säger hon.

Tungt för ett barn

När det gäller barn där en förälder lider av psykisk ohälsa måste vuxenvärlden reagera snabbt, menar hon.
– Barn tar ofta på sig ansvaret när mamma eller pappa mår dåligt. Då är det viktigt att det finns en vuxen att kontakta för att få hjälp. Det kan vara en mor- eller farförälder, lärare, skolsköterska eller kanske en kompis förälder som man känner förtroende för och som kan ta över ansvaret. Detta är för tungt för ett barn att bära, säger Ann-Marie Högberg.

Anhörigstöd finns i kommunen

I en akut situation, om till exempel föräldern blir manisk eller hamnar i en djup depression och inte förmår ge sitt barn det den behöver, kan BRIS, Barnens rätt i samhället, vara till hjälp.
- BRIS känner många barn till, men även skolsköterska, mor- och farföräldrar är viktiga, säger Ann-Marie Högberg.
Unga vuxna anhöriga kan alltid kontakta någon av deeller ringa någon av kommunens anhörigstödjare.

MÅR BRA Efter att ha fått hjälp att bearbeta sina svåra upplevelser från barndomen mår Pia i dag bra och hjälper andra anhöriga.

NÄRA RELATION Pia och hennes mamma hade nära, starka band trots mammans sjukdom.

Psykisk ohälsa drabbar allt fler

Enligt FN:s Världshälsoorganisation, WHO, är psykisk ohälsa en av de största och snabbast växande utmaningarna mot folkhälsan i världen.
I Sverige har tre av fyra egen erfarenhet eller erfarenhet av att någon i närheten lever med psykisk ohälsa (Hjärnkolls årliga befolkningsundersökningar). Socialstyrelsen beräknar att mellan 20 och 40 procent av Sveriges befolkning lever med psykisk ohälsa. Enligt Försäkringskassan är psykisk ohälsa den vanligaste sjukskrivningsorsaken.
Källa: anhorigasriksforbund.se, nsph.se