När psykologen Stefan Blomberg började intressera sig för arbetsplatsmobbning för drygt tio år sedan var det inget prioriterat forskningsområde, i alla fall inte i Sverige.

– Det fanns inga bra metoder och ingen överenskommelse om hur man skulle jobba för att göra mesta möjliga nytta, säger Stefan Blomberg, som då jobbade inom företagshälsovården.

Mobbning kostar

Läs också: Linda mobbades på jobbet – i 14 år

Men när han kom till Arbets- och miljömedicin (AMM) vid universitetssjukhuset i Linköping 2011 hade det börjat röra på sig. Intresset för arbetsplatsmobbning ökade sakta men säkert. Det kom statistik från Arbetsmiljöverket som visade att problemet var omfattande samtidigt som alltfler organisationer insåg att mobbning kostar.

– I dag har det blivit ett viktigt område. Som arbetsgivare måste man kunna erbjuda en trygg och säker arbetsmiljö där de anställda trivs.

Konflikter urartar

Läs också: Psykologens 6 råd om du blir mobbad på jobbet

Mobbning kan uppstå på många olika typer av arbetsplatser. Enligt Stefan Blomberg ökar risken om organisationen är kaotisk, otydlig och präglad av hög arbetsbelastning och ständiga förändringar ökar mobbningsrisken.

– Där får man en förhöjd konfliktnivå och hinner heller inte ta hand om konflikterna. I stället urartar de och leder in i mobbning och annan utsatthet. Det kan bli väldigt smutsigt, med konflikter som är laddade med maktkamp och hierarki.

Läs också: Konflikthanteraren om olika sorters ilska

Vågar inte be om hjälp

Organisationer som har problem med bristande tillit och förtroende kan också bli en grogrund för mobbning. Man litar inte på varandra, vågar inte be om hjälp och är rädd för att göra fel eftersom minsta lilla misstag kan vändas mot en.

– Det leder till att man inte lär av misstagen utan helst döljer dem, särskilt om det finns mycket konkurrenstänk också.

Blir utfryst

Stefan Blomberg delar grovt in mobbning på arbetsplatsen i två grupper. Den första omfattar arbetsrelaterade handlingar och beteenden, till exempel att man blir fråntagen uppgifter man gillar, får hårda deadlines som är omöjliga att leva upp till eller att det man gör granskas i detalj så att fel ska upptäckas.

I den andra gruppen ingår sociala handlingar, där man exempelvis blir utfryst, baktalad och skämtad om.

– Ofta hänger de här två ihop men ibland går det direkt på det sociala. Man kan bli utsatt för att man inte riktigt passar in och har ”fel” ålder, kön, etnicitet och så vidare. Man avviker från gruppen.

Uppfattas som ett hot

Nyanställda med hög arbetsmoral kan också bli impopulära om de får andra att framstå som mindre effektiva och arbetsvilliga.

– Sociala utfrysningsprocesser kan vara kraftfulla och väldigt fula. En duktig medarbetare kan få det tufft om han eller hon uppfattas som ett hot.

Hur påverkas en person av att bli mobbad?

– Det är jättevanligt att de utsatta går länge utan att inse att det är ett mönster. Många värjer sig och vill inte sätta stämpeln mobbad på sig själv. Det är också vanligt att känna sig maktlös. Vad man än gör vänds det emot en. Man börjar tvivla på sitt omdöme, sin förmåga och sin verklighetsuppfattning. Det kan vara chockartat och skrämmande.

Får skylla sig själva

Enligt Stefan Blomberg finns det en allmän uppfattning att den som blir mobbad lite grand får skylla sig själv. Man förutsätts ha gjort något som dragit på sig gruppens avsky.

– Det finns en skam över att vara utsatt. I många organisationer skyller man på offret. Det som också händer när man blir utsatt är att man blir en jobbig person med taggarna utåt. Man hamnar i en ond spiral.

Dokumentera det som händer

Läs också: Lindra stress, oro och ångest – enkel metod

Upplever man att man blir mobbad är steg ett att dokumentera vad som händer. Steg två är att undersöka om det går att få stöd. Hur är det med facket och vad är det för organisation man jobbar i? Tar den mobbning på allvar eller lägger man hellre locket på och köper ut obekväma personer?

– Bedömer man att det går att få stöd ska man lyfta frågan till någon ansvarig. Notera därefter vad som händer. Tas det inte på allvar gäller det att hitta en väg bort för det kan vara farligt att vara kvar ur ett hälsoperspektiv.

Hälsan bryts ner snabbt

Stefan Blomberg har sett många exempel på människor som stannat kvar av princip. De menar, med all rätt, att det är mobbarna som ska flytta på sig och inte tvärtom. Men om organisationen inte har ett bra system för att hantera situationen drabbar det nästan alltid den mobbade. Hälsan bryts ner oerhört snabbt.

– Vi har en bra lagstiftning på området men Arbetsmiljöverket har dåliga resurser för att se till att den följs. Det är ett politiskt problem att det finns ett system som ställer tydliga krav men inte leder till några konsekvenser för de som struntar i det. Det ser fint ut på ytan men är tandlöst. Därför rekommenderar jag ofta människor att ta sig bort. Det finns andra arbetsgivare.

Psykolog & mobbningsexpert

Stefan Blomberg arbetar som psykolog på Arbets- och miljömedicin vid universitetssjukhuset i Linköping. Han forskar också om organisationspsykologiska faktorers påverkan på hälsa, sjukfrånvaro, arbetsupplevelse och effektivitet. Han studerar särskilt hur mobbning på arbetsplatsen kan motverkas och har skrivit boken Mobbning på jobbet (2016).

Läs också: Naturen lyfter din hälsa – 2 timmar per vecka räcker