Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Landkoll 19 september

Honungsvalutan stärker lokalsamhället i Skattungbyn

Klöver är Skattungbyns egen valuta. Den egentryckta sedeln kan användas till köp av lokala matvaror, hjälp med gräsklippning – eller varför inte en massage? Med en växelkurs som alltid följer värdet på en burk honung ses Klövern som en trygghetsgaranti i det egna lokalsamhället.

 Kjell Holmstrand har infört den lokala valutan Klöver i Skattungbyn.
Kjell Holmstrand har infört den lokala valutan Klöver i Skattungbyn. FOTO: Per Frisk

Det började redan på 1980-talet när Kjell Holmstrand vände sig till banken för att ansöka om ett lån. Han ville dra i gång en handel med biodlingsutrustning, men fick nej från banken. Då fick han idén att göra sin egen valuta: Klöver.

– Jag tänkte att då kan jag vara min egen bank. Jag gjorde en deal med en säljande biodlare, om han accepterade min valuta så löste jag tillbaka pengarna med honung som han fick under flera år, berättar Kjell Holmstrand, 70, som bor i Kallmora strax intill Skattungbyn i Dalarna.

En klöver = en burk honung

Värdet på en Klöversedel motsvarar alltid en burk honung på 700 gram – en rörlig växelkurs som i dagsläget motsvarar ungefär 80 svenska kronor. Med Klövern kan invånarna handla varor eller köpa tjänster av varandra. En arbetstimme motsvarar en Klöver, vilket kan vara allt från massage och barnpassning till husrenovering.

– Marknaden sätter priset på tjänsterna. Det handlar om förtroende och värde, om ingen värderar pengarna är de värdelösa. Honung är alltid en eftertraktad vara. Du kan inte få inflation på Klövern, det sätter binas honungsproduktion stopp för, säger Kjell Holmstrand.

Läs också: Byns reseapp ska få fler att samåka

 Klövern har ett helt unikt utseende, med en bakgrund som liknar en vaxkaka.
Klövern har ett helt unikt utseende, med en bakgrund som liknar en vaxkaka. FOTO: Per Frisk

Så används Klöver-sedlarna

  • Klöver-sedlarna trycktes upp i 2 500 exemplar på 1980-talet på ett tryckeri i Stockholm.
  • Designen får enligt likhets- och erfarenhetslagen inte likna de nationella valutasedlarna, därför är exempelvis nummerfältet på Klövern spegelvänt och Riksvapnet är utbytt mot Dalavapnet.
  • En Klöver motsvarar alltid marknadspriset på 700 gram honung, vilket står utskrivet på sedeln.
  • På den lokala inköpsföreningen Slåttergubben i Skattungbyn kan man växla till sig Klöver med vanliga pengar. Priset för en Klöver utgår då från gällande kurs på honung – i dagsläget 80 svenska kronor.
  • Ett annat sätt att skaffa sig Klöver är att erbjuda en tjänst eller vara och ta betalt i Klöver.
  • Den lokala matbutiken tar inte emot Klöver som valuta.

Begränsat geografiskt område

En lokal valuta kan inte användas utanför ett visst geografiskt område, utan tanken är att den ska cirkulera bland lokalinvånarna, som utbyter varor och tjänster med varandra. När prognoserna tyder på stundande lågkonjunktur har Skattungbyns egen valuta blivit aktuell igen.

– Avsikten är att bygga ett kapital lokalt. Ju sämre tiderna blir, desto mer intressant blir lokal valuta. Det stärker lokalsamhället och gör det mindre sårbart för konjunktursvängningar. Med mer lokal försäljning slipper folk ge sig av till storstäderna, säger Kjell Holmstrand.

Gråzon i skattesystemet

I Sverige finns flera lokala valutor som är mer eller mindre aktiva: Daler i Stjärnsund, Djing i Lund, Majorer i Majorna (Göteborg) och Klöver i Skattungbyn. Enligt Riksbanken får vem som helst starta en valuta i Sverige och det är upp till varje handlare om man vill ta betalt i valutan. Däremot måste redovisning och skatt betalas i svenska kronor. Men sällan uppgår värdet av tjänsterna till nivåer som kräver skatt och samtidigt är alla former av utbytesringar fortfarande en gråzon i det svenska skattesystemet, vilket det råder delade meningar om.

Läs också: Det gamla barnhemmet med 23 rum och sekelskiftescharm kan bli ditt!

En lösning på resursbrist

 Utsikt från Skattungbyn ned mot sjön Skattungen.
Utsikt från Skattungbyn ned mot sjön Skattungen. FOTO: IBL

Etnologen Simon Arveström har studerat lokala valutor i Sverige i sin masterexamensuppsats vid Uppsala Universitet. När han tittade närmare på just Skattungbyn såg han att det fanns ett stort lokalt engagemang inom en viss grupp i det lilla samhället. Det har att göra med att Mora folkhögskola har förlagt sin kurs i ekologisk odling och hållbar livsföring i Skattungbyn. Nästan hälften av byns 350 invånare har studerat eller undervisat på kursen och därefter blivit kvar i Skattungbyn för att fortsätta utforska alternativa sätt att leva.

– De ligger i framkant med utbytessystem och gör mycket kollektivt, bland annat genom en ideell aktivitetsgård och en egen bytesbutik. Just i Skattungbyn finns många idéer om vad Klövern kan användas till. Om man vill använda lokal valuta framgångsrikt måste man förstå de lokala förutsättningarna och vad som finns att erbjuda där, säger Simon Arveström.

Den lokala valutan betraktas å ena sidan som ett sätt att belönas för ideellt arbete, å andra sidan som en möjliggörare när det är ont om pengar.

– På sikt kan det bygga en förståelse över hur ekonomin på ett lokalt plan kan verka och förändras. Att lokalsamhället har mer potential än vad man tror och kan hitta ett sätt att använda sina resurser. Det ses som en lösning till nationell resursbrist, som bygger på förtroende för varandra, säger Simon Arveström.

Kapital vid lågkonjunktur

Sedan 1980-talet har Klöverns användningsgrad varierat. Men vid en lågkonjunktur tror Kjell Holmstrand att behovet kommer att öka.

– Krisar det riktigt ordentligt går det att ta till fler Klöver. Vi funderar på att göra växelmynt också, för nu står ju kursen i 80 kronor vilket är ett stort värde för en Klöver. Vissa har bara samlat på sig sedlar i byrålådan men tanken är att den ska cirkulera hela tiden. Det är när människor använder den som en arbetsvaluta som vi kan bygga ett kapital, säger han.

Läs också: Återanvänd gammal jord och krukor – så vet du vad du kan spara

Lokala valutor i världen

Det finns omkring 5 000 lokala valutor i världen, varav cirka 60 i Frankrike. Under den stora depressionen under 1930-talet startades en uppsjö av lokala valutor i både Europa och USA.

I Paris lanserades våren 2018 den lokala valutan La Pêche (persikan). Den används som betalningsmedel i restauranger, mataffärer, bokhandlar och hos cykelreparatörer, parallellt med euron. Syftet är att minska miljöförstöring genom att uppmuntra företag och kunder att handla lokalt.

En av de mest förankrade lokala valutorna i världen finns i Rosenheim-Traunstein i Bayern i södra Tyskland. Valutan Chiemgauer accepteras i hundratals lokala affärer och företag och används regelbundet av invånarna som komplement till euron. Syftet är att skapa lokal anknytning och ökad cirkulation för den lokala ekonomin.

Källa: Fokus, Sveriges Radio

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Lands Nyhetsbrev

Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen